När de internationella toppryttarna uteblir passar svenskarna på att briljera. Och som de briljerade. Tinne Vilhelmson-Silfvén grämde sig dock över ett misstag, Patrik Kittel ville, som vanligt, ha mer betalt medan en gråtmild Minna Telde var nöjd med en mer avspänd Santana.

Dressyrchefen Bo Jenå var imponerad över ”sina” ryttare i dag.

– Under min tid som förbundskapten har det aldrig hänt att tre svenska ryttare kommit etta, tvåa och trea på en internationell tävling med den här digniteten, säger han.

World Dressage Masters-omgången i Falsterbo har som bekant inte lockat Europas allra bästa dressyrryttare. Detta förklaras bland annat med hur tävlingen ligger rent planeringsmässigt. På två andra platser i Europa är det tävlingar på samma nivå den här helgen.

– Då är det kanske svårt att få ryttarna att köra långt för att vara med här, säger Tinne Vilhelmson-Silfvén.

Don Auriello visade som vanligt upp en helt enastående kür och vann klassen på 79,475 procent.

– Men det kändes kanske för bra så jag tryckte på lite för mycket i travökningen. Galoppinslaget var bara mitt fel. Men ”Anton” har verkligen vuxit, han hetsar inte upp sig för publiken och atmosfären på samma sätt längre, vilket är superskönt, säger Tinne.

Hemma på träning får hon om möjligt en ännu bättre känsla.

– Nu gäller det bara att få med sig den in på tävlingsbanan. Vi fixar och klurar hela tiden för att ständigt klättra en liten bit till, säger Tinne.

Scandic i toppform 

Patrik Kittel och Scandic Watermill H.B.C fick till piafferna och passagerna på ett perfekt sätt och belönades med 78,350 procent.

– Känslan jag har är att han är bättre nu än när vi fick högre poäng av domarna. Han är i en otroligt bra form nu och det är verkligen kul inför EM. Det är klart att man alltid vill ha lite mer betalt, säger han.

Minna rider med hjärtat

Minna Telde har som ju dragits med en del infektioner under en längre tid. Hon grät när hon red av banan efter sin ritt.

– Jag rider verkligen med hjärtat och tävlingsmänniskan i mig kom fram där. Santana gjorde allt rätt i dag men det var första gången som vi tävlade med vår förändrade kür vilket gjorde att jag rent tekniskt inte var helt med i alla moment. Min häst var mer avspänd i dag, han behöver ju tävla en del för att verkligen prestera bra och nu har det inte blivit så mycket tävling när jag varit sjuk, säger Minna.

 Hon tror absolut att Santana har alla möjligheter att nå ännu högre poäng för sin kür, idag fick de 75,950 procent.

– Vi kan komma upp i 80 procent, det vet jag. Men då måste allt sitta. Jag ska hem och träna mer på det tekniska. Men först ska Santana bli ”skogsmulle” en vecka och ha aktiv vila, säger Minna.

Möjligen var trion på podiet den här lördagen de ryttare som kommer att representera Sverige i EM om fem veckor.

–  Efter helgen får ni veta, säger Bo Jenå hemlighetsfullt.

Här ser du fullständigt resultat från klassen.

Patrik Kittel valde Depeche Mode-küren för att ge Falsterbo-publiken en riktig show.

Patrik fick som vanligt riktigt bra betalt för Scandics piaff och passage.

Patriks fru Lyndal Oatley i samtal med Kyra Kyrklund efter Patriks ritt.

"Antons" steg är ju bara helt fantastiskt.

Minna Telde och Santana flög fram. 

Tinne i samtal med sin coach Louise Nathhorst och Kyra Kyrklund, precis innan prisutdelningen.

Kul med ärevarv för tre svenskar.

Minna var glad på prisutdelningen, men när hon precis ridit sin kür rann tårarna.

Text och foto: Ida Röök

I söndags avlutades Falsterbo Horse Show och med svenska ögon sett gjordes det på bästa möjliga sätt - Jens Fredricson vann Falsterbo Grand Prix. I vanlig ordning var så klart hela veckan full av höjdpunkter. Nu avslutar vi årets bevakning med att blicka tillbaka i ett blidspel.
 
Foto: Ida Röök 

Hippsons husbloggare My Almqvist är hästskötare hos Jens Fredricson och har arbetat i tre år med Lunatic. Här intervjuas hon av Falsterbo Horse Show efter dagens Grand Prix-vinst - och hon är så klart väldigt glad.
  
 

–  Jag hade det på känn. Jag har mått så bra och varit så stark mentalt, allt har stämt till 100 procent. 

Så säger Jens Fredricson om vinsten i Falsterbo Grand Prix. Nyckeln till framgången ligger i bra planering – och en otroligt stark känsla att segern var på gång.

Jens Fredricson var som enda svensk med till den andra omgången i Longines Falsterbo Grand Prix. Lunatic hoppade helt fantastiskt i den första rundan, där banan bjöd på en hel del klurigheter. Inte minst var det den sista distansen som ställde till det för en mängd ryttare. Många var felfria fram till den allra sista, gigantiska oxern – Angelica Augustsson och Livello till exempel.

Jens Fredricson fick en skämtsam smocka av tvåan Marcus Ehning när de stod på podiet under prisutdelningen, i dag var inte den legendariske tysken oslagbar.

– Efter Marcus omhoppning sa alla att ”det där går inte att slå”. Men det gjorde det, vilken fantastisk avslutning, säger förbundskapten Sylve Söderstrand, märkbart nöjd med hur Falsterbo-veckan slutade.

Lunatic var perfekt

Jens själv säger att känslan var 100 procent rätt.

– Det smittar av sig på Lunatic. Han känner mig utan och innan den hästen. Det finns ingen som honom, han passar mig som handen i handsken. Lunatic har ett ben här och ett ben där när han hoppar, men han vet vad som krävs för att ta sig över, och så gör han det.

I dag stämde hans plan hela vägen fram.

– Jag trimmade med hjälp av Henk Nooren i morse och då var Lunatic bara helt perfekt. Han kändes hur fin som helst.

Jens framhåller att det är just coachningen vid sidan av som gjorde att det gick så bra.

– På en sådan här tävling har jag stöttning av Sylve, Henk och många andra som jag kan bolla tankar och idéer med. Jag valde exempelvis att gå på åtta språng fram till den sista kombinationen i första rundan, det var inte många som löste det så. Hade jag gjort annorlunda hade jag kanske haft nedslag, säger han.

Full fart framåt

I omhoppningen kände han inför näst sista språnget att han var tvungen att gasa ännu mer. Mellan näst sista och sista hindret gav han och Lunatic därför allt.

– Jag hade en stor fördel av att gå ut sist i omhoppningen. Hade Marcus varit sist hade han ridit snabbare. Men jag släppte på helt efter sista hindret, det var bara full fart som gällde. Lunatic är som en liten kanin, han bara landar och sätter fart. Han är inte heller lika lång tid i luften, i och med att han är så snabb i språnget.

Landslaget i hoppning har på senare tid tagit hjälp av en mental coach.

– Jag träffade henne i torsdags. Hon kom in i stallet och frågade hur jag mådde. Jag svarade ”bra”. ”Jag ser det, du kommer att vinna”, sade hon då. Hon såg exakt på mig hur stark jag var mentalt, säger Jens. 

Jens Fredricson borde nu vara självskriven i EM-laget. Tillsammans med Sylve skulle saken diskuteras under söndagskvällen.

– Vi ger besked nästa vecka, säger förbundskaptenen.

Text och foto: Ida Röök

MISSA INTE BILDSPELET I TOPPEN PÅ SIDAN!