Angelica Augustsson och Walter.

Hon började rida regelbundet som nioåring och ledde hästar på knattelektionerna för att tjäna in gratis ridpass på ridskolan. På lördagskvällen delade hon prispallen med storheter som Philippe Rozier och Ludger Beerbaum. Angelica Augustsson är 23-åringen som med besked slagit sig in i den absoluta världstoppen i hoppsammanhang.
Och hon är inte ensam "ungdom" i framkant, Alexander Zetterman blev fyra i den prestigefyllda Göteborg Trophy Grand Prix på lördagskvällen.

Det var en tuff grundomgång som mötte de 43 ryttarna som kommit för att göra upp om prispengarna när en av Scandinaviums höjdpunkter avgjordes.
Efter omhoppningen, dit sju ryttare kvalificerat sig, stod det klart att två av våra yngsta svenska ryttare placerat sig.

Två mycket nöjda hoppentusiaster mötte pressen efter prisutdelningen.

- Jag hade inte kunna drömma om det här. Jag är odödligt lycklig, sade en glad Angelica Augustsson.

- Mitt mål var att vara bland de tio bästa i den här klassen även om jag kanske höll det för mig själv. Jag är väldigt glad för hur det gick. High Yummy gjorde en riktigt bra grundomgång och en ännu bättre omhoppning. Det är en sådan här grej som gör att man orkar fortsätta kämpa och jobba så hårt som man gör, sade 21-årige Alexander Zetterman.

De båda förklarar sina framgångar med att de har stor kunskap och support bakom sig.
- Vi är uppbackade av så många otroligt proffessionella människor. Det är roligt att komma hem och lyckas på det här sättet, sade Angelica, som sedan ett par år tillbaka bor i Tyskland.

Alexander Zetterman och High Yummy var först ut i grundomgången och satte nollan sånär som på några tidsfel. Men efter en korrigering av maxtiden stod det klart att han klarat sig till omhoppningen.Nästa ryttare att nolla var irländaren Billy Twomey på J´taime Flamenco som gick ut som sjunde ekipage på banan. Sedan följde ekipage efter ekipage med fyra fel eller små tidsfel. Däribland flertalet svenska ryttare: Viveca Lundbäck, Linda Heed, Douglas Lindelöw, Lisen Bratt Fredricson och Svante Johansson - som alla hade varsitt nedslag och därmed inte var med till omhoppningen.

Det krävdes en riktig veteran för att spräcka nedslagstrenden på den höga och tekniskt svåra banan, tysken Ludger Beerbaum på Couleur Rubin nollade sin runda med besked.

Rolf-Göran Bengtsson på Casall La Silla red in som 34:e ryttare och om någon skulle nolla var det han. Mycket riktigt satt rundan som ett smäck och "Roffe" var vidare till omhoppningen.

Angelica Augustsson och Walter äntrade banan som 41:a ekipage. Det var första gången som Walter gick en så stor klass, trots det nollade de och var vidare till omhoppningen.

Även spanske Julio Arias på Victory Da samt siste ryttare in på banan, fransmannen Philippe Rozier på valacken Randgraaf, nollade. Därmed var sju ryttare med till omhoppningen.

Alexander Zetterman var först ut även i omhoppningen och han bjöd på en säker ritt på sin nio år unga High Yummy men det skulle visa sig att tiden inte räckte hela vägen fram. Billy Twomey, "Roffe" och Julio Arias drog på sig varsitt nedslag medan både Ludger Beerbaum och Angelica Augustsson nollade men svenskan var den snabbaste i mål. Siste ryttare ut i omhoppningen, Philippe Rozier på Randgraaf, satsade allt - och vann.

- Jag är mycket nöjd med min häst, sade han, 210 000 kronor rikare, efter prisutdelningen.

Angelica Augustssons andra plats gav 154 000 kronor och Alexanders fjärdeplats 60 000 kronor.
- Nu ska vi fira med mineralvatten, sade den glada tvåan efter att klassen var avslutad.

Text och bild: Ida Röök

Nöjd vinnare, Philippe Rozier.

Unga framtidshopp, Alexander och High Yummy.

Det kunde nästan inte bli bättre. Fram till sista ryttaren var det trippel svenskt i topp, men med nästan en sekunds marginal puttade schweiziska Janika Sprunger på Bonne Chance CW ner Henrik von Eckermann till andra plats.
– Det var inte min första Grand Prix-seger men min bästa, sa Janika efteråt.
  
– Jag visste att min häst har kapacitet att vinna, även om hon är ung. Och när jag såg att Dermot Lennon var två sekunder snabbare än Henrik visste jag att jag kunde göra det, fortsätter hon.
Tvåan Henrik von Eckermann, som återigen får till ett fantastiskt resultat med Cantinero, var inte förvånad.
– Jag visste att sista ryttaren skulle gå om mig, så jag är väldigt glad över min andraplats.
  
Vilket genombrott för Mordasini
Hon har ridit någon nationshoppning för Sverige i år, men för de flesta svenskar är hon en doldis – dagens trea Charlotte Mordasini som har svensk mamma och en pappa med rötter i såväl Frankrike som Schweiz.
– Det här är fantastiskt och nästan overkligt. Jag har tävlat femstjärnigt förut men aldrig femstjärnig Grand Prix, säger hon efteråt.
  
Hemlighetsfull förbundskapten
För förbundskapten Sylve Söderstrand återstår nu angenäma problem inför EM, som bara är en milstolpe mot nästa års OS.
– Vi hade tolv ryttare som kvalat till Grand Prix, det har aldrig hänt förut.
Något EM-lag vill han inte plocka ut än.
– Det är bara en ryttare som är klar och det är Helena Persson, de andra är inte klara än så ni får vänta.
Trots sitt genombrott är inte Mordasini aktuell för EM.
– Hon var mycket bättre än jag trodde. Hon är professionell i allt hon gör, säger han om henne.
Om Malin Baryard Johnsson och Tornesch, som gjorde en mycket bra insats och kom fyra, säger han så här:
– Hon har varit med i bakhuvudet inför EM. Tornesch har hoppat strålande och den rutin som de har är enormt värdefull.
Med sådana svenska framgångar i Grand Prix som här i Falsterbo känns det som om EM kan bli hur kul som helst.  

Text och foto: Annika Grundberg

Resultat

Jens galopperar in på banan, Lunatic är med på noterna.
  
Avtackningen av Lunatic genomfördes 15 minuter innan Falsterbo Grand Prix, flera av de internationella ryttarna som gick banan stannade upp och applåderade när ekipaget red ärevarvet.
– Han trodde nog att han skulle in och hoppa, det var nästan så att han blev besviken när jag hoppade av, säger Jens.
  
Ryttaren tackade uppfödare, ägare och sin hästskötare för alla framgångar. Lunatic kommer nu att agera läromästare åt ägarens 13-åriga son i både hoppning och dressyr.
  

"Luna" njuter av uppmärksamheten.


Jens tackar sitt team.


Hej då, tack för allt!

Glädje och bus på prisutdelningen.
  
Den perfekta födelsedagspresenten blev ännu en individuell seger och lagseger i Nations Cup för Tinne Vilhelmson Silfvén. Lagmedlemmarna sken som solar på prisutdelningen, kan det vara vårt EM-lag som klev upp på pallen?

Minna Telde och Emilie Nyreröd kunde sitta och titta på när deras lagkamrater säkrade segern. Emilie berättar för Hippson efter ärevarvet att det är lättare att rida ärevarv när man har tävlat samma dag. För att låta Miata bli av med lite energi innan de red in på banan värmde hon upp lite lätt.
– Min häst är inte så förtjust i prisutdelningarna, så det kändes att det fanns lite extra energi i dag.
Hon red in för att ta emot priset med gott självförtroende, den goda formen från tävlingarna på Mallorca håller i sig. Hon har nu visat för landslagsledningen och för sig själv att framgångarna där inte var någon engångsföreteelse.
Minna Telde kände stor glädje över lagets insats, även om hon fortfarande är besviken över sin egen prestation. 
– Med lagryttare som dessa bådar det riktigt gott inför EM, konstaterar hon.
Nu kommer Santana att få ta det lugnare i drygt två veckor, ridas ut i skogen och hopptränas.
– Hoppryttarna kallar det nog inte för hoppträning, men vi skuttar över hinder, skrattar Minna.

Framtidshopp och glädje att tävla i Sverige
Patrik Kittel skyndar från prisutdelningen över till uppvärmningen, hans fru Lyndal ska nämligen rida nästa klass.
Innan han springer iväg hinner han glädjas åt att detta bådar gott inför framtiden, både för honom och Deja men även för det svenska laget.
– Hon är en riktig tävlingshäst, hennes förmåga att fokusera är otrolig, säger Patrik, som även blev tvåa individuellt i klassen.

Anton sträcker på sig i den ökade traven.

Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello, som red till sig den individuella segern i klassen, älskar att tävla på hemmaplan. Under prisutdelningen ropade publiken dessutom ut ett fyrfaldigt leve för Tinne på födelsedagen.
– Det blir lite extra allvarligt på hemmaplan, man vill så gärna visa publiken och vill så himla mycket, menar Tinne.
Helheten stämde i takt med musiken, och hon tycker att det är väldigt bra för det svenska laget att få rida Nations Cup på hemmaplan.


Patrik Kittel och Deja är fokuserade.

Individuell prisutdelning – avslappnade hästar.

Resultat

Text & foto: Annelie Lundkvist