Stalldrömmar - "Det perfekta stallet"

För ett tag sen var vi och mätte inne i ladan som ska bli mitt nya stall! Det är så himla spännande (ok, och lite utmattande och överväldigande, men mest spännande och roligt!). Vi har bestämt vissa saker om hur vi ska ha det, men mycket är fortfarande uppe för diskussion. Ska vi ha toaletten i sadelkammaren, eller ska den vara i den bortre delen av ladan mot "garageväggen"? Ska vi bygga upp en vägg där traktorn står nu så att det blir ett nytt rum där vi kan ha tvätt-, torkrum och förråd för täcken m.m.? Eller ska vi ha foderkammare och utrymme för hö och halm där? Ska vi skita i väggen och bygga boxar där istället? Ska vi gjuta golvet i delen som i dagsläget har jordgolv eller ska vi vänta med det? Vilka dörrar ska muras igen och vilka ska sparas? Ja, ni hör... Det finns många beslut dom ska tas. Några parametrar har jag dock klart för mig! Saker som är viktiga komponenter för att skapa ett lättjobbat och  hälsosamt stall, och de tänkte jag försöka sätta på pränt här nedan! 

Tänk på att det här är rekommendationer som bygger på mina personliga erfarenheter. För att ta reda på exakta regler för byggande av djurstallar måste du gå till Jordbruksverket! Och bygger man för fler än 4 hästar måste planritningarna godkännas av länsstyrelsen.

Ventilation. Inne i stallet ska det vara ljust och luftigt. Om du har möjlighet att ha öppningsbara fönster så ska du ha det! Hästarna uppskattar det och det gör luften så mycket bättre på t.ex. varma sommarnätter. I Frankrike hade vi enbart uteboxar och den enda gången luckorna stängdes var vid minusgrader, samma sak i Tyskland. Dock kan det vara svårare här i Skåne där det blåser mycket och ofta. Men många moderna fönster har smarta lösningar så de kan öppnas på flera olika sätt. Eller så kan man helt enkelt förlita sig på en gammal hederlig hasp, så man kan öppna en springa för att få in frisk luft. En luftventil högst upp i varje eller varannan box är annars en bra idé. Man kan också ha en ventilationstrumma uppe i taknocken, det beror lite på takhöjd och andra faktorer. Om man har högt i tak och naturlig ventilation brukar man klara sig utan att isolera taket. Det beror också på hur många hästar man har på samma yta (hästarna avdunstar värme och fukt). Fuktig luft är väldigt skadligt för hästarnas luftvägar, till och med skadligare än dammig luft. 

Underlag. Personligen föredrar jag att ha halm i boxarna. Då har de lite att pilla med även när höet är slut, och det är lätt och billigt att hålla en torr, ren och mjuk bädd. Nackdelen med halm är att det kan vara svårt att hitta bra kvalité, och den kan ibland vara dammig/möglig och bör då kastas.  Det tar också mer plats både att förvara den nya "oanvända" halmen och på gödselstacken eller i containern. Men vissa hästar kan behöva stå på spån. Det är t.ex. kolikhästar som äter mycket halm, hästar som lätt får strålröta och/eller hovbölder och behöver absolut torrt och rent underlag eller hästar som är allergiska mot halm. 

Vatten. När det gäller vatten så finns det idag så bra vattenkoppar så det finns ingen anledning att ha något annat. Om du har ett kallstall där hästarna är ute hela dagarna även på vintern kan det vara bra med ett system som ser till att vattnet inte fryser. Det finns t.ex. värmeslingor och cirkulationspumpar som håller vattnet rinnande. Själv är jag lite kär i modellen Suevia 1100, som har ett flöde på 20 liter/minut och rymmer 3,5 dl vatten i själva koppen. I den dricker hästarna som ur en hink, men man slipper konka vatten och de är lättare att rengöra. Dom finns att köpa för alltifrån 800kr/st till 1400kr/st! Så kolla upp priser på flera olika ställen innan ni köper något!

Uppställning/Spolspilta. Om man har många hästar och/eller många hyresgästar är det bra om man har separata uppstallningsplatser där man kan göra i ordning hästarna för ridning och en-två spolspiltor. Helst med varmvatten såhär i vårt kalla land, men det går ju att klara sig utan. I Tyskland hade vi inget varmvatten, men ett bra solarie med värmefläkt. Eftersom hästarna var klippta torkade de på en kvart i solariet Under tiden gjorde man i ordning nästa häst för ridning, och sen var det bara att rykta av svetten och så var de klara för boxen (eller hagen, bara man ser till att de får komma in och dricka och vila en stund innan de går ut igen). Mycket praktiskt. 

Benen går att spola av med kallvatten även mitt i vintern. Att kyla benen efter ridning brukar ju i allmänhet anses bringa hälsa så varför krångla till det med dyra isbandage när man bara kan spola med lite vatten? Låt bara benen torka innan du släpper ut hästen i minusgrader. På Blue Hors hade vi förstås både varmvatten, solarier och isbandage. Fast jag skulle gissa på att ett solarie kostar bra mycket mer än en varmvattenberedare så då väljer jag ju hellre det senare. Har man råd är det ju bara att gå all-in! Stallet blir så mycket mer lättskött när man slipper vänta på blöta hästar som ska torka. Plus att det är bättre för hästarna att slippa stå med fuktig päls, vilket kan ge svampinfektioner och annat mög. Och de flesta hästar ääälskar att stå under solariet. Dessutom kan man använda det på sommaren om man haft hästar ute som blivit blöta av en oväntad regnskur precis innan man ska rida! Finns det ingen därute som vill sponsra mig med ett solarie....?

Ha gärna bra med sadelhängare, krokar för träns, jackor, grimmor, täckeshängare m.m. och eventuellt förvaring för borstar, lindor, paddar, benskydd m.m. i direkt anslutning till uppbindningsplatserna, men tänk på att de ska vara placerade så att hästarna inte kan skada sig/fastna när de går förbi eller står uppställda.

Sadelkammare. Visst hyser jag drömmar om klinkergolv, golvvärme, vackra sadelhängare i polerad ek, kärleksfullt slitna chesterfield fåtöljer och vacker armatur i taket. Men vår budget har också en vilja av stål, och jag har en känsla av att ledordet kommer vara kompromiss... Dock har jag några tips och ideér för vad som bör finnas i en funktionell sadelkammare. Först och främst så ska den vara uppvärmd så att man kan värma sig där mellan ridpassen under kalla vinterdagar. Lite lagom med värme gör också att lädret inte möglar och att hjälmar och schabrak som kan vara fuktiga efter ridningen hinner torka.  För mycket värme gör att lädret torkar och i värsta fall blir sprött och kan spricka. Riktigt svettiga schabrak hamnar direkt i tvättkorgen. Min förhoppning är att kunna ha en vattenho med rinnande vatten. Där kan man tvätta händerna, tvätta smutsiga bett, smörja läderutrustning, diska o.s.v. Om man har många inackorderingar/kunder kan det också vara trevligt med en vattenkokare och en micro. Och en liten kyl med frysfack! Dels för att förvara medtagen mat, men allra mest för att förvara medicin och annat till hästarna som behöver förvaras kallt (t.ex. dyra kylbandage...). Man kan faktiskt göra sina egna kylbandage genom att köpa vanliga isbitspåsar som man fyller och lägger i frysen. Sen syr man om ett vanligt örngott så det passar påsarna och antingen syr på kardborreknäppning, eller lindar runt med vanliga fleecelindor. Hur som helst... En litet bord och några stolar så kunderna kan sitta och ta en kopp kaffe eller en kopp te efter sitt ridpass, skapar trevlig stämning och gemenskap.

Jag kommer att ha garderober längs ena väggen i min sadelkammare. De skall vara breda/djupa nog för att kunna förvara ett platt schabrak. Här kan man tänka kreativt och spara pengar. På ett stall jag jobbade hade vi köksskåp från IKEA istället för garderober. Det fungerade alldeles utmärkt och var både snyggt och praktiskt. Det kan också vara trevligt med en garderob med klädstång, där man kan ha regnjackor och andra extrakläder. Schabraken ligger fint i hög på ett vanligt hyllplan och en "byxhängare" kan bli en plats där fuktiga schabrak kan hänga på tork. En 10cm hög, utdragbar trådback är perfekt för att förvara fleecelindor och paddar. En skoställ kan bli till förvaring av benskydd och andra diverse prytlar och burkar. Jag kommer inte ha någon direkt förvaring av täcken och inte heller utrymme för att torka blöta täcken i min sadelkammare, utan jag kommer välja att ha det i ett eget utrymme som kommer att fungera som tvättstuga/torkrum/förråd. Jag vill undvika att ha in leriga, blöta täcken som skitar ned och luktar våt hund. Om man inte har plats i sitt stall för ett separat torkrum så är faktiskt det bästa sättet att torka täcken på att lämna dem kvar på hästarna. Då är det oftast torra på 1-2 timmar. Tar man av dem kan det ta hela natten att få dem torra och ibland mer! Och det finns inget värre än att behöva sätta på ett fuktigt täcke på morgonen. 

Ordning och reda! Precis som utomhus är det viktigt med ordning och reda i stallet. Ett skräpigt/rörigt stall innebär en skaderisk (och så gillar jag ju att ha det snyggt runt omkring mig). Det gäller att skapa en miljö där det är enkelt att göra rätt. Vill du att kunderna ska plocka upp hästbajset direkt på  uppställningplatserna? Sätt dit en skyffel och en "bajstunna"! Vill du inte att inackorderingarna ska kasta godispapper i bajstunnan? Sätt en soptunna bredvid. Sopkvastar, skyfflar, grepar, krattor m.m. ska ha en fast plats där de förvaras och ska vara lättillgängliga för alla i stallet. Om man har ett stort stall, så kan man ha flera "stationer" med sopar och dylikt så man slipper springa runt och slösa tid på att leta efter det redskap man behöver. Saker som är trasiga ska antingen lagas eller slängas! Visst kan du ha ett förråd någonstans på vinden eller i något avsides rum där du kan slänga in alla saker som du "borde laga" eller "kanske kommer använda i framtiden", tillsammans med ditt dåliga samvete, men låt dom inte ligga framme.    

Jag hoppas att vi kommer kunna ha en kundtoalett, och det kommer vi ha i framtiden, men det är inte säkert att mr Budget tillåter det i första gallringen. Jag måste kolla upp det här med avlopp och vad som gäller där. Vi har vatten indraget i det som just nu är verkstaden, och ska bli sadelkammaren, så vi har pratat om att ha den där. Men om vi måste gräva upp hela gårdsplanen för att dra avlopp kanske det inte är någon bra idé. Jag har funderat på om man kan ha en förbränningstoalett istället, men det är ju inte heller precis gratis. Ja, ni hör! Vi har fortfarande mycket att fundera på! 

Här hittar du några bra-att-ha-länkar för dig som ska bygga stall:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/hastar/mattistallochbyggnader.4.1cb85c4511eca55276c80002425.html

 

http://www7.idrottonline.se/ImageVaultFiles/id_390669/cf_359/Bygga_f-r_H-st.PDF


Läst 35270 ggr



Fler inlägg

MAR
06
2024

Vid det här laget har det skrivits spaltmeter om ”Hästmiljonären” och det som framkommit där. Efter lite reflektion så vill jag gärna dela med mig av mina tankar. 

Liksom många andra så är jag förfärad och ledsen över vad jag sett. Detta trots att jag spenderat många år i tävlingstall på högsta nivå. Det är inte en vardag som jag känner igen alls, men jag tycker att det är bra att det kommer upp till ytan och synas under lupp. Hästarnas välfärd måste vara prio ett! Med det sagt kan jag också tycka att det sen i höstas har frodats en kultur där man genast skriker Djurplågeri! så fort något inte är 100% perfekt. Det kan jag också känna blir tråkigt. Toleransen för djurplågare ska vara noll – men vi får inte heller glömma att hästar är levande djur och att de kan t.ex. visa på konfliktbeteende för att de blev rädda för en sten vid vägen, eller ett löv som blåser framför dem, en flagga som smäller i vinden, eller ett hästätande domarbord osv. Skillnaden för mig ligger i hur ryttaren hanterar situationen! Är det snälla händer och en uppmuntrande skänkel, och kanske en klapp och några lugnande ord? Eller är det sågande händer, hackande sporrar och upprepade piskrapp som gäller? Här får man också ta lite höjd för att en ryttare kan råka dra sin häst i munnen en kort sekund ifall man tappar balansen i en plötslig tvärvändning, (i alla fall om man nu tycker att vi ska få lov att rida på hästar överhuvudtaget del vill säga). Annars är vi alla djurplågare och vi kan bara lägga ner vår fina sport helt på en gång. Stunder av missförstånd, obalans och spänning kommer att finnas så länge som vi rider. Det är inte djurplågeri i min värld. Medans piskränder, söndriga munnar och blodiga sår i skänkelläget ÄR i allra högsta grad djurplågeri och den typen av ridning skall bekämpas med alla medel.  

Det är bra att missförhållanden lyfts fram i ljuset och att man börjar diskutera vad som är rätt och hästvänligt. Det är viktigt både för hästarnas skull, och för att vi ska kunna fortsätta rida och hålla hästar, så som de flesta av oss hästmänniskor vill. Jag tycker till exempel att det är helt vansinnigt att hästar som blåsts ut med blod i munnen inte genomgår en obligatorisk vetcheck direkt efteråt. Det är ju en enorm stor skillnad på om den blöder för att den bitit sig i tungan eller kinden (vilket kan hända när hästarna är lite nervösa och fibblar lite mer med bettet än vanligt), eller om den blöder för att den har stora sår i munnen från regelbundet hård ridning! Det senare ska förstås bestraffas hårt! 

När den här typen av saker uppdagas är det naturligt att man börjar fråga sig varför. För de flesta av oss är den typ av ridning som vi fått se helt oacceptabel, och man får anta att även ryttarna som fångats på film en gång i tiden varit barn, och att de kännt samma glädje och beundran som vi gör för dessa fantastiska varelser. Jag kan inte svara på varför, men en sak som jag sett frekvent i mitt flöde är att folk skyller på pengar! ”De tänker bara på pengar”. Det kan väl finnas en viss sanning i det, även om de som arbetar som beridare sällan får se några av de där pengarna. Här menar man ofta att det är FÖR MYCKET pengar inblandade, och att djur och pengar hör inte ihop o.s.v. Jag skulle vilja vända på det! Det finns på tok för LITE pengar i hästbranschen! Det är det som skapar all den här stressen och pressen som gör att vissa går över gränsen. Hästarna måste prestera på kort tid för man har inte råd att mata och ta hand om och utbilda den under lång tid för då äter de (bokstavligen) upp den lilla vinst som du hade chansen att göra vid en försäljning. Hästarna får inte lov att ta lång tid på sig vid en inridning för ägarna pushar på och vill inte betala för en månad eller två extra, och självklart måste hästen visas på test, och får den inte diplom så är man missnöjd och berättar för alla vilket dåligt inridningsstall det är... Och vinstmarginalerna är så otroligt små så man måste ta in många hästar. Man har inte råd att säga – tyvärr, vi har fullt. Och inte har man råd med mer personal heller.

Jag säger förstås inte att det här är rätt. Att man har rätt att stressa, och pusha och piska bara för att få ekonomin att gå ihop. Det har man INTE! Men om vi ska lösa problemet så måste det belysas från fler än bara ett håll. Jag tror att det är jätteviktigt för hästarnas välfärd att det finns en erfaren och kunnig yrkeskår därute, som kan hjälpa till med utbildning av både hästar och ryttare. Som kan ge råd kring utrustning, skötsel, träning och utbilda både hästar och ryttare. Och då måste man också kunna ta ordentligt betalt för sina tjänster. Det är alldeles för vanligt att folk betalar nån stallkompis någon hundralapp för lektioner, för att denne förhoppningsvis kan marginellt mer än den förste... Här saknas den långsiktiga röda tråden om hur man bygger hållbara, glada hästar. Man vet inte vad som är en korrekt sits och korrekt hjälpgivning, och har inte kunskap nog att kunna se och förstå konfliktbeteenden eller lokalisera en hälta. Och resultatet är förstås att hästarna får lida! Problemet är att ingen vet om att de lider, för man saknar kunskap nog att förstå att de lider. Den blinde leder den döve...

Personligen tror jag inte att det är för mycket pengar i branschen – tvärt om! Det är på tok för lite! Kunskap och erfarenhet försvinner för att folk inte har råd att fortsätta (eller ork för man måste jobba så extremt många timmar för att få det att gå ihop). Man väljer helt enkelt en annan karriär och kanske till och med slutar helt med hästar. Resultat stressas fram för att hästägarna inte har råd att betala beridarna – de har inte råd att betala beridarna för de kan inte få tillräckligt betalt för sina hästar när de säljs. Eftersom de inte har råd att betala beridarna tillräckligt mycket så har inte beridama råd att anställa personal och så är den onda cirkeln igång.

För visst behöver vi ryttare som kan utbilda hästarna!? Erfarna ryttare med bra balans som kan rida in unghästarna på ett lugnt och pedagogiskt sätt. Skickliga, modiga ryttare som kan klara av de lite svårare hästarna och ge dem en chans och bli bra ridhästar så att de inte hamnar bortglömda i nån hage nånstans eller i värsta fall behöver avlivas. Och kunniga, avancerade ryttare som kan utbilda läromästare, och verka som förebilder för yngre/oerfarna ryttare.

Jag tror tyvärr att de fall som vi sett på senaste tiden är exempel på folk som antagligen inte borde hålla på med hästar från första början. De har inte empatin att känna med ett djur, utan djuret är bara en ”sak” för dem. Det är förstås svårt att få bort dessa människor helt, men med bättre regelverk och större insyn kan vi komma långt!


Läst 12992 ggr Kommentarer Kommentera

Vid det här laget har ni säkert sett Maria Gretzers video där hon ger instruktioner för hur man mockar på bästa sätt. Så jag tänkte att det kunde vara passande att prata lite gödsel och mockning i det här inlägget eftersom vi äntligen, äntligen, äntligen har fått vår gödselplatta färdig och godkänd för användning enligt konstens alla regler!

Eller regler och regler... Så många regler finns det faktiskt inte att förhålla sig till, men de som finns är viktiga att efterleva. Gödselplattan inte får läcka ut lakvatten och gödsel i naturen, och den måste uppfylla kraven på lagringskapacitet som finns i det län du bor. Hur lång lagringskapacitet man måste ha beror dels på var man bor och dels på hur många djur man har. För dig som står i färd med att gjuta platta och vill veta mer så hittar du all information du behöver hos Jordbruksverket. https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtnaring/lagra-godsel

Vi valde att dimensionera vår platta så att vi ska kunna tömma den en gång om året.  Man brukar räkna med att en häst producerar 1,2kubik gödsel (inkl strö och urin) per månad. För mig, som har 12 boxar, blir formeln alltså 1,2 m3 gödsel x 12 hästar x 12 månader = 172kubik. Plattan är 10x10 meter = 100 kvadratmeter. Sen kommer vi ha en stödmur som är ca 2 meter i bakkant, och 1,5 i framkant (eftersom plattans bakkant är nedgrävd för att skapa lutning).

Vi kommer troligtvis aldrig att ha 12 hästar uppstallade på box 12 månader året om eftersom unghästar och fölston går på bete på sommaren, och min plan är att alltid ha minst 2-3 boxar lediga för träningshästar/saluhästar som kommer och går i kortare perioder, men jag har hellre lite för stor gödselplatta, än lite för liten...

På de olika stall som jag har jobbat under åren har vi haft olika strömaterial: Torv, spån, spånpellets, halmpellets, halm och papper. Enklast är tveklöst att mocka i pellets.  Spån- eller halmpellets verkar inte spela så stor roll. Det blir en bra fast ”bädd” som är mjuk för hästarna att ligga på. Jag är dock för petig för att ha pellets. Jag vill att det ska ha samma fina, ljusa färg som när man lägger in det, och då går det åt ca 4-6 påsar i veckan för en stor häst. Det blir man andra ord jättedyrt!

När det kommer till att mocka så tror jag att det finns ungefär lita många metoder som det finns hästägare, och var och en verkar tycka att just deras metod är den allra bästa. Jag är likadan! Jag vill ha det mockat exakt på mitt sätt, helt enkelt för att jag har ganska många boxar som ska mockas varje dag och det måste gå så fort och enkelt som möjligt. Samtidigt som det förstås ska vara så rent och fint som jag vill ha det.

Jag gillar att strö med halm. Det ger en tjock och mysig bädd för hästarna att ligga i, och så har de alltid fri tillgång till strå att tugga på. Jag såg en studie där man tittat på hur hästar betädde sig i sin box på natten. Man såg att oavsett om de stod på halm eller spån så åt de mycket av ströt – och då ser jag ju hellre att de äter halm än spån... Man får inte lägga in för lite halm (förstås) för då blir det väldigt kissigt i boxarna, men man får inte lägga in för mycket heller! Då drar hästarna med sig halmen (och därmed bajshögarna), när de går runt i boxen och det blir halm/bajs och kiss i en enda röra! Jag är mycket noga med att varendaste liten bajstolle ska ut eftersom de annars trampas ned i bädden och skapar ett högt parasittryck. Kisset kan man välja att lämna (dvs ha bädd), eller mocka ut. Om man har bädd är det viktigt att ha ett lager av ren halm på ca 5-10 cm överst så att boxen är ren och torr. Annars kan hästarna få problem med röta i hovarna och även med svamp och mugg i karleder.

Om vi så återkopplar till Marias video om hur man mockar effektivt i halm, så kan jag bara säga att jag håller med om det mesta hon säger. Dock mockar jag sedan ett par år tillbaka med spångrep, istället för halmgrep, och jag håller inte alls med om att spångrepen skulle få med sig mer ren halm än halmgrepen! Tvärt om faktiskt om man bara har fått in det rätta knycket! Och så slipper man ju momentet där man ska stå och lassa tillbaka ren halm från skottkärran till boxen. Så det sparar både halm och tid! Och dessutom så sparar det på mockarens axlar och armar då spångrepen inte är så tung som en halmgrep! Win – Win!   

Om ni har missat Marias video så hittar ni den I länken här:

https://www.instagram.com/tv/CjPaHjnBYvy/?utm_source=ig_web_copy_link

Och mitt svar till henne där jag mockar med spångrep:

https://www.instagram.com/reel/CjSWpVur_vL/?utm_source=ig_web_copy_link

Vad säger ni? Hur mockar ni och vad är viktigast för er? Kom med alla era bästa tips!

 

Fler bilder från arbetet med muren och gjutningen av plattan hittar ni på vår Instagram


Läst 150089 ggr Kommentarer Kommentera
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Hej på er!

Livet rusar på i 190km/h och vi har typ tusen bollar i luften känns det som – allting är som vanligt alltså... Fast inte riktigt ändå. För utanför vår lilla bubbla på gården så står världen i brand. En eld som letat sig hela vägen in i vårt trygga Sverige, och jag kan inte mer än att konstatera att med elräkningar på 6000kr mitt i sommaren så kommer det bli en minst sagt tuff vinter. Men vi kämpar på som alltid och gör vad vi kan. Vi tittar på möjligheten att skaffa solceller, ser över våra avtal och försöker snåla med elen, och allt annat....

Men trots oro över elpriser, krig och annat elände i världen så gläds vi åt att vi har varandra - vår familj, våra vänner och vår hälsa. Och så gläds den underbara hösten som vi har nu. Jag vet att bönderna vill ha regn, men jag är i alla fall glad så länge jag slipper lera i hagarna och kan få njuta av höstsolens värmande strålar ett litet tag till.

På tal om lera i hagarna så hoppas jag faktiskt att jag kan få slippa det även i vinter. Jag har nämligen fått hem 4 storsäckar med Hagströ som jag ska pröva lägga ut vid ingången till en av hagarna. Om det fungerar bra så blir det en ny beställning till nästa vinter från mig! Hagströ är en restprodukt bestående av träull, cement och vatten. Materialet släpper igenom vatten och skapar en mjuk och halkfri yta för hästarna att gå på. Det höga PH-värdet motverkar bakterier och hovröta, och mindre lera betyder minsre risk för mugg och rasp. Man slipper risken för att stenar fastnar i hästarnas hovar, så som det ofta blir när man grusar (stenar som fastnar kan orsaka både smärta och hovbölder). Och dessutom så är det miljövänligt och kan fyllas på vid behov under årens gång. Visst låter det bra? Jag återkommer med rapport när jag har provat produkten! Den som känner sig sugen och vill veta mer kan hitta mer info här: www.hagstro.se  

Sen jag skrev sist så har vi visat föl och jobbat på med vår gödselplatta. Dillon (som Dimmas föl blivit döpt till), var lite matt och visade knappt någon trav men lyckades ändå jogga hem 8-8-8,5 i gångartsbetyg. Inte så himla tokigt, och jag vet att det finns MYCKET mer att hämta i honom. Han är ju fortfarande så ung eftersom han föddes sent på sommaren. Jag är så kär i den hästen! Tänk om man kunde behålla dem alla! Han har ett så otroligt milt och fint temperament, och dessutom världens gulligaste lilla huvud med två stora stjärnögon och långa ögonfransar. Jag vet att alla fölägare tycker att deras föl är söta, men Dillon är faktiskt ovanligt söt! Nu ligger han hur som helst ute på annons så jag får stålsätta mig inför den dagen han ska flytta hemifrån. Nackdelen med att ha sin passion som sitt yrke.... Annonsen kan ni läsa här. Han har också fått hem egen flik på vår hemsida: Örstorps Dillon – Örstorp Gård AB  Visst är han fin?

Förutom fölmys så jobbar vi alltså med att muren runt gödselplattan ska bli klar så att vi kan börja använda den innan vintern. Eftersom gödselplattan är gjuten i lutning, fick vi gjuta upp en sockel i ”trappsteg”, som vi sen kunde stapla våra skalblock på. Sockeln är gjuten i 7 steg. Först den bakre delen i ett stycke, och sen 3 ”trappsteg” på varje sida. Varje trappsteg är ca 3,3m långt. Gödselplattan är totalt 10x10m. Muren kommer bli strax under 2m i bakkant och ca 1,40 i framkant. Helgen kommer att spenderas med att stapla skalblock! Bildbomb och mer info kommer när muren är färdig! För löpande bilder/filmer på både föl och gödselplatta så får ni gärna följa oss på vår Instagram!

Schematiskt "ritning" över gödselplattan och stödmur av skalblock:


Läst 175468 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Här hittar du alla våra husbloggare

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen

Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.