Stalldrömmar
OKT
29
2018
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ibland tar man stora steg framåt. Ibland lite mindre... Jag har länge tänkt att jag skulle vilja ha en permanent stationerad uppsittningspall nere vid ridbanan. Jag har hittills haft en IKEA-pall, och det har fungerat ok. Men den är i trä och behöver en del underhåll för att klara väder och vind (måla, limma, skruva...). Eftersom vi har gjutit mycket i betong de senaste åren, så har tanken på en uppsittningspall i betong vuxit fram. Och nu hade vi äntligen lite tid (och lite betong) över.

När vi beställde betong till vår platta (som ni kan läsa om i det här inlägget), så ville vi förstås vara helt säkra på att det skulle räcka och beställde därför en liten skvätt extra. Och istället för att låta den gå till spillo tänkte jag att det kunde vara läge att gjuta den där pallen!

Sagt och gjort! Med Ikea-pallen som mall, snickrade min pappa ihop en gjutform av överbliven formplywood. Betongen som blev över från plattan räckte till ungefär 2/3 av pallen, resten fick vi blanda till och hälla på själva. Som armering har vi använt hönsnät. Betongen från plattan var lite tjockare och hade inte fyllt ut alla hörn när vi öppnade formen, så vi fick också blanda till lite lagningsbetong och fylla i hålen. Den är lite, lite mörkare i färgen än den vanliga betongen, men med tidens tand och slitage kommer det inte att synas.

Men nu står den där! Stabil, väderbeständig, funktionell och snygg (tycker jag själv). Vad tycker ni? Under har vi lagt ett lager makadam. Dels för att leda bort fukt, och förhindra frostskador, och dels för att den inte ska luta, utan stå rakt och stabilt. Jag är så nöjd! Tack pappa, Jan och Jörgen för hjälpen! Det må vara "one small step" i det stora hela, men ändå ett litet steg närmre min drömgård, och faktiskt, två små steg enklare att hoppa upp på hästryggen! 

Nästa projekt (och antagligen det sista lite större projektet innan vintern och bebis kommer), är att lägga in värmeslingor till vattenkopparna i gamla stallet, samt byta ut de gamla och installera nya vattenkoppar i alla boxarna. Det påbörjades i helgen, och kan förhoppningsvis avslutas i början av november. Efter det ska vi ägna lite tid inne i huset och göra iordning det som ska bli barnrum, och så bara njuta av vårt kommande föräldraskap!


Läst 242810 ggr Kommentarer Kommentera
OKT
19
2018
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ett av höstens större projekt är avslutat! Vår "lilla" platta (på drygt 19 kvadrat) på baksidan av stallet är gjuten och klar! Det känns så bra att det blev klart innan vintern! Nu kan vi äntligen använda den här dörren som under mer än ett år har varit obrukbar eftersom det varit en stor nivåskillnad mellan rampen på insidan och marknivån på utsidan där vi tidigare grävt ned avloppsrör.

Rampen på insidan gjöt vi redan i november förra året, och den kan ni läsa om i det här inlägget: Konsten att gjuta en ramp

Tanken var väl att vi skulle gjutit plattan redan i våras, men då var jag gravid i första trimetern och låg och kräktes mest hela tiden. Sen kom sommaren med sin värmebölja och då var det helt enkelt för varmt och torrt för att gjuta, men nu blev det alltså äntligen av! Från början var det tänkt att bara vara en liten "läpp" utanför dörren, kanske 1,20m ut. Men eftersom det ska gå en grusväg längs med hela väggen, där vi kommer köra mycket med lastare, och kanske även lastbilar för t.ex kraftfoderleveranser m.m. så bestämde vi oss för att göra en liten platta i samma bredd som den blivande vägen.

Hur bred vägen ska vara har också diskuterats flitigt fram och tillbaka. Vi pratade först om tre meter. Sen la vi till en halvmeter "för säkerhets skull". Och när det sen skulle grävas bestämde vi oss för att lägga till ytterligare en meter, så att man slipper köra precis intill stallväggen när vägen väl är klar. Så den "lilla läppen" som skulle gjutas blev till en liten platta på 4,5 * 4,3 meter. Bredden på plattan bestämdes helt enkelt av måttet på den befintliga stalldörren som är på fyra meter.

Eftersom vi har avloppsrör som kommer ut från stallet här (som i dagsläget bara slutar i intet...), så var det första vi fick göra att gräva fram dom och lägga till ca sex meter rör, så att vi kan komma åt dem den dagen vi ska gräva vidare och koppla in nytt reningsverk. Avloppsrören kommer att löpa på frostfritt djup parallellt med grusvägen. Eftersom vår elförsörjningsledning går på tvären ovanför avloppsröret var vi tvungna att gräva försiktigt runt den så att den inte skulle skadas. Det tog lite extra tid förstås. Ska du gräva nånting på din tomt så kan du titta på ledningskollen.se, så ser du var din ledningar går nånstans. Man kan också ringa elbolaget och be dem komma ut och märka upp var ledningen går. De kommer hellre ut i förebyggande syfte, än när det redan är för sent...

När vi väl fått avloppsröret på plats var det dags att fylla igen det hålet, och sen börja gräva bort matjorden där plattan skulle gjutas. Längst ut i varje hörn har vi gjutit två stöttor, genom att gräva ned två gjutrör och fylla med betong. I botten har vi först lagt makadam, och sen betong, som en uppochnedvänd svamp. De går hela vägen ned på frostfritt djup så att det ska bli riktigt stabilt. I varje rör går också tre armeringsjärn, som sen bockats. Under hela plattan ligger ett lager med ca 15cm makadam. Ju närmre husväggen vi kommer desto mer makadam ligger under, men det är bara pga nivåskillnaden mellan utomhus och inne. Runtomkring hela plattan har vi grävt ett djupare "dike" på 50cm som fyllts med makadam. Detta för att leda bort vatten från markytan, så att det inte samlas fukt under plattan som kan göra att den fryser och spricker vid minusgrader. Plus att det blir så mycket trevligare att gå med hästar och köra maskiner om det inte är lervälling och vattenpölar överallt! För optimal avrinning är plattan gjuten i en liten lutning bort från byggnaden. Ovanpå makadamen ligger två armeringsmattor, med tillhörande peggar så att den kommer upp lite och ligger mitt i plattan. Detta är viktigt! Armeringsjärn måste ha betong både under och över sig för att göra nytta. Den får inte ligga direkt på makadamen.

Gjutformen är gjord av vanliga bräder och stöttande stavar 45*45 som vi bankat ned en bit i marken på flera ställen runt omkring formen. På utsidan stöttas den också av makadam som lagts ända upp till kanten.

Från början hade vi tänkt blanda betong och gjuta själva, men när plattan nu blev så stor så bestämde vi oss för att ta ut en betongbil istället. Det hade annars gått åt mer än två ton betong (dvs nånstans mellan 120-150 stycken 20kg säckar betong). Det kändes lite småjobbigt. Så nu beställde vi istället 2,5 kubik från Betongfabriken i Glumslöv. För själva gjutningen behövde vi en sloda, en vibrationsstav och en lång bräda som användes för att dra av betongen mot gjutformen. Slodan och betongvibratorn hyrde vi på Dennis maskinuthyrning.

Resultatet blev jättebra, om jag får säga det själv! Vi är nöjda i alla fall, och det känns jättebra att ha plattan färdig innan vintern. Nu kan vi köra in foder bakvägen utan att det blir lervälling. Och apropå att färdigställa projekt! I helgen kom vår murare från farmartjänst och avslutade den sista tegelväggen som påbörjades förra hösten. Vi hade tänkt mura klart de sista raderna själva under sommaren, men det var alldeles för varmt hela semestern för att kunna blanda något murbruk, så då bestämde vi oss för att ta lite hjälp istället. Som ni ser på bilden så behöver panelen ovanför bytas även på den här sidan, men det blir ett projekt för nästa år. I år sätter vi bara upp en tvärbräda som skydd för väder och vind. I den lilla inmurade fyrkanten ska det så småningom sitta en belyst skylt. Visst blev det fint?


Läst 98279 ggr Kommentarer Kommentera
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Swish!! Så var två veckors "semester" till ända, och vardagen tar vid igen. Vi har hunnit med mycket, men inte riktigt allt som vi hade tänkt. Stor del av tiden har lagts på att gräva ned avloppsrör och förbereda för gjutning av en 4,5*4,3 m stor platta på det som blir baksidan av nya stallet.
Från början var det tänkt att bara vara en liten läpp, kanske 1,5 m, men av olika anledningar så växte projektet till nuvarande proportioner. Jag tänkte gå in mer i detalj på det i ett kommande inlägg. Vi har också hunnit med diverse småprojekt som att gräva bort en stubbe ur gräsmattan och sätta en ny hasp på Ferdinands box så att han aldrig mer kan göra skäl för sitt namn "rymmarkungen" m.m. Med på att-göra-listan fanns också punkten "dränera hagarna".     
  
Kanske känns det knasigt att efter den här extremtorra sommaren börja prata dränering, men hösten står för dörren och jag har fortfarande i färskt minne hur blött och eländigt det var förra hösten/vintern/våren. Då började det regna i mitten av augusti och inte slutade förrän nån gång i april (med ett litet uppehåll jan-mars då det snöade istället).
  
Mina rasthagar är relativt stora och ligger i lutning, så tidigare år har vi inte haft så mycket problem med lera. Men förra året var extremt! Det kom nederbörd varje dag! Marken blev övermättad och hann aldrig riktigt återhämta sig. Hästarna var leriga upp på benen, någon fick problem med mugg, någon med strålröta, allting var blött och tungt och skitigt och halt. Och att gå ut en snabbis i hagen utan att byta om till gummistövlar först var bara att glömma. Tappskorna stod som spön i backen. Till och med staketstolparna började lossna på sina ställen och fick hamras ned igen på regelbunden basis. För att lösa det mest akuta slängde vi ut ett par (ca tre) kubik med makadam 16-32 rätt ut i leran.
Det fungerade till den grad att jag fick som en hård plattform där jag och hästarna kunde stå och sätta på grimmor mm. Vi la också lite makadam på vägen ut mellan stall och hagar så att jag slapp halka runt i leran med ystra unghästar i andra ändan av snöret. Men det löste ju inte problemet med upptrampade, blöta hagar, som vid minusgrader gav hård och knölig skare...
  
Efter att ha jobbat på många fantastiskt fina hästanläggningar har jag märkt att hur påkostat stallar och ridhus än må vara så finns det nästan alltid problem med dränering, vattenansamlingar och lera. Hästar är tunga djur som trampar med stor kraft på liten yta. Det är svårt att skydda sig emot. Lägg sen till tunga maskiner och kanske lastbilar som kommer med foder mm så är lervällingen ett faktum. Till och med på anläggningar där man lagt plattor, gatsten eller asfalterat på gårdsplanen kan man ha problem, om man glömt att fundera på vart vattnet ska ta vägen.
 
När vi pratar om leriga hagar så finns det många olika metoder att grusa. Olika grusblandningar och makadam. Markduk eller inte markduk? Det finns gummimattor av olika slag som ska hålla gruset på plats osv, osv. Min erfarenhet är att alla dessa lösningar tyvärr fungerar dåligt på lång sikt om man inte också funderar på vart vattnet ska ta vägen! Här kan man välja öppna diken, stängda diken och/eller stenkistor för att dränera bort ytvattnet. Har man möjlighet kan man sen leda bort vattnet till en dagvattenbrunn eller damm så blir det ännu mer effektivt. Vi bestämde oss för att gräva en stenkista.
  
Så i söndags kväll tog vi tag i saken, och började gräva på det ställe i stonas hage där jag vet att vattnet samlas. Hålet blev cirka tre gånger tre meter i omkrets och cirka en och en halv meter djup. När vi grävt färdigt började vi fylla det igen med stora stenar som vi har samlat på oss sen tidigare utgrävningar. Våra marker består av lerjord och sten. Först stora stenar, sen lite mindre. När hålet var nästan fyllt med sten, la vi ett ca 15 cm tjockt lager med makadam. Sist men inte minst la vi ett tunt lager jord, mest för att det ska vara mjukt och trevligt att gå på för sto och föl som inte har skor på sig. Det här tog oss tre timmar allt som allt, och då hade vi förstås stor hjälp av vår lastgrävare. Utan den hade det tagit flera dagar att uppnå samma resultat!
  
Förutom den här stenkistan så kommer vi också gräva bort ett lager jord precis runt ingångar och vattenhinkar (de platser där de står och trampar lite extra) och lägga makadam istället. Jag tänker mig att man gör en lite djupare grop precis vid ingången, så att vattnet kan rinna undan där, och sen nöjer sig med cirka 10 cm runtom. Om man vill lägga markduk under bör man gräva djupare. Annars kommer hästarna bara trampa/gräva upp den inom kort.
  
Hur man bäst dränerar och grusar sina hagar beror på saker som vad man har för jordmån (lera, sand osv), hur stora hagar man har, hur många hästar som går där, vilken lutning marken har, om markerna ligger högt eller lågt och vilken klimatzon man bor i. Det är också ett pågående arbete som man tyvärr måste göra om då och då. Speciellt om man väljer stenkistor eller stängda diken, som så småningom sätts igen med lera och annat stoft som tar sig ned i marken med regnvattnet. Men även öppna diken och dammar måste då och då grävas om och rensas upp för att fungera optimalt.
Gör man det ordentligt från början kan man dock njuta av torra fina marker i många år innan man behöver börja oroa sig på nytt. Men glöm inte bort att vattnet måste ha någonstans att ta vägen! Annars är det bara att kasta pengar i sjön (eller rättare sagt – grus i leran)!


Läst 78824 ggr Kommentarer Kommentera

Det regnar, och regnar, och regnar och regnar. Jag är så trött på lera och våta kläder så det finns inte! Mina hagar som normalt sett brukar hålla upp rätt så bra är som stora gyttjebad och hästarna ser ut därefter när de kommer in på kvällen... Suck och stön! Just nu önskar jag att vår spolspilta hade varit färdig! Men jag tröstar mig med att detta blir sista vintern utan spolspilta. I dagsläget spolar jag av leriga hästben vid gaveln på huset. Det fungerar det med. Det är faktiskt mest mammahäst och fölis som är leriga upp till knäna. Inte för att deras hage är värst - men för att de envisas med att stå i det absolut lerigaste hörnet av hagen mesta delen av tiden. Jag förstår inte! Men så är jag ju inte häst heller.... Jag har hur som helst beställt ett lass makadam som vi ska ha dels till att grusa upp ingångarna till hagarna, och dels som dräneringslager när vi ska gjuta den den lilla platta som ska vara utanför den bakre stalldörren (den där vi gjut rampen i förra inlägget). Vi får se om vädergudarna behagar vara med oss till den grad att vi faktiskt kan gjuta den i år. Det får inte vara för blött, men det ska helst inte vara minusgrader heller! Det verkar vara en omöjlig ekvation den här vintern.

Visst blir man glad när hästen ser ut såhär när man plockar in den från hagen?

I helgen hade vi full rulle med vår murare på plats som nääästan hann klart med den allra sista ytterväggen. "Bara" ca 4 rader kvar nu. Det är ca 4 timmars arbete, men att stå och mura tegelvägg 3 meter upp i luften i kyla och regn är ingen höjdare. Så samma sak gäller väl där - vi får se om vädergudarna är på vår sida eller om vi måste vänta till våren.

Inte mycket kvar att mura nu!

Medans Patrik murade så byggde vi stalldörr. Eller en halv stalldörr i alla fall. Den nedre halvan blev mer eller mindre helt klar, medans den övre halvan kräver lite mer tillpassning. Vi har återanvänt en av de stora dörrarna som vi tagit ned tidigare, och håller nu på att tillverka en tvådelad stalldörr i klassisk stil. Det kändes självklart att återanvända det virke som vi hade liggande. Varför slänga bort virke i bra skick? Men det tog lite tid och huvudbru att få bort den diagonala regeln som gick från den ena sidan till den andra, cirka 1½ meter lång. Den var först fastspikad med hundra spik (nåväl, men nästan), och sen fastborrad i ändarna från insidan så man inte kom åt borrhuvudet! Vi fick såga av regeln försiktigt så vi inte skadade träet under, och sen bräcka bort ändbitarna med kofot. Den övre och nedre regeln kunde vi spara som de var. Vi behövde dock fler reglar och fick därför köpa till två nya reglar som ska bilda det ramverk som gör dörren stabil och hållbar. Reglarna ska gå på tvären mot dörrvirket och på diagonalen. Detta gör att dörren inte kommer vrida sig när virket blir blött och sen torkar.

Vi återanvänder också de gamla handsmidade gångjärnen och haspen/handtaget som suttit på den andra dörren. För att kunna hänga dörren på plats och kunna öppna och stänga blev vi också tvunga att ta bort kullerstenen som tidigare utgjort en ramp upp till den gamla dörren. Så småningom får vi förstås göra en ny ramp som passar till den nya dörren, men det blir ett senare projekt. Eftersom gångjärnen är handsmidda och byggnaden är gammal så är det som vanligt ingenting som är rakt och liksidigt. Det betyder att man måste mäta och tillpassa och ändra och flytta och testa igen och igen. Det går inte bara att mäta ut och sen är det klart. Men slutresultatet blir så bra! Eller vad tycker ni? Jag längtar så efter att ha en helt färdig dörr och slippa en massa fladdrande presenningar. Men det blir nog inte den här veckan. Jag ska nämligen till Stockholm och se på dressyren på Friends i helgen. Vi har haft det som en tradition i många år nu. Jag och mamma, och ibland syrran. Det är som en liten julpralin som man kan längta till och se fram emot när det är som allra mörkast.

Och på tal om inspiration så höll jag en liten tömkörnings clinic i måndags på Tågarportens RF. Ett jättetrevligt initiativ från en av mina elever. Hon tänkte att det kunde vara precis vad folk behövde i vintermörkret och det verkar som om hon hade rätt. Jag älskar tömkörning! Det är ett så oerhört bra komplement till ridningen. Jag kommer att fortsätta hålla tömkörningslektioner varannan måndag med start nu på måndag i lilla ridhuset. Det är bara för medlemmarna i föreningen, men för dem som är sugna på att lära sig så är det bara att höra av er så ordnar vi något!

Halvvägs färdigt! Nu ska "bara" den övre halvan tillpassas och så ska vi betsa träet på insidan (utsidan är ju redan målad sen innan. Visst blir det fint?).

Domingo fick agera visningshäst när det var dags för tömkörning.


Läst 66628 ggr Kommentarer Kommentera

Det händer så mycket nu att jag hinner inte skriva ned allt! Så vi tar en snabb recap! Förra helgen grävde vi klart jordgolvet, sånär som på runt den bakre porten (woop! woop!). Min man har tagit ut några extra semesterdagar nu under mars månad. Det innebär bland annat att han var "ledig" både i tisdags och idag (fredag). Ledig på hästgård betyder att man jobbar - fast hemma. Så i tisdags grävde han med hjälp av svärfar klart det sista i ladan! Det känns som om jag har sagt att "snart har vi grävt färdigt" hur länge som helst nu... Men nu ÄR vi alltså färdiga!!!

Såhär fint var det i tisdagskväll, efter att min man och svärfar grävt ut det sista jordlagren runt den bakre porten (i bild).

Nästa steg är att lägga makadam. Den leveransen kom i onsdags när mina föräldrar fortfarande var här. De var här en snabbis fredag-torsdag och hjälpte bland annat till att vårfixa i trädgården och passa gården när jag var på bruksprovet. Mamma hjälpte också till att ringa runt och ta in offerter på makadam. Makadam är bergkross som är tvättad och sorterad så att de minsta kornen är borta. Man anger storleken som t.ex. 16-22, där den första siffran anger de minsta kornen, och den andra de största i mm. Det var inte helt enkelt att ta reda på vilken storlek vi skulle ha på makadamen. Någon menade att det är bra med grövre så inte fukten klättrar upp underifrån. Någon annan att det inte ska vara för grovt för då försvinner för mycket betong ner i gruset när man gjuter. Vi valde till slut 16-25, dels för att det kändes "lagom" grovt och dels för att vi fick ett mycket bra pris på det från Mark & Transport Skåne AB. Det lönar sig att ringa runt!

Såhär såg det ut idag efter en halv dags arbete med lastaren.

Vi närmar oss det gula sträcket som markerar vart golvet kommer vara! 10cm betong på detta så!

Själv har jag haft fullt upp med att planera avlopp, och ta reda på vad som gäller när man ska anlägga ny trekammarbrunn m.m. Avloppsvatten från t.ex. spolspilta och andra golvbrunnar i stallet kan ledas bort direkt ut i t.ex. en stenkista. Men eftersom vi ska ha tvättmaskin så måste vi ha någon typ av reningsverk. Så därför kollar jag nu upp alternativ. Jag har kollat med miljöförvaltningen vad som gäller för just oss. Det kan skilja mellan olika kommuner.

Jag har också beställt avloppsrännor till spolspiltan! Det blev en modell från GPA Flowsystem AB, utan sandfålla. Den är för industriellt bruk och klarar både hästhovar och tunga maskiner, om vi nu skulle få för oss att köra lastaren i spolspiltan någon gång... Vi kommer att ha rännorna längst fram i spolspiltan, med ett fall bakifrån och fram. Så var spolspiltorna där jag stod med hästarna innan flytten utformade, och det var helt klart den bästa lösningen jag stött på. Så jag kopierar rakt av! Jag har valt bort sandfålla på rekommendation av experterna på GPA. De tyckte precis som jag att de slammar igen alltför snabbt och ger stopp. Och så får man rensa stup i kvarten. Istället tyckte de att man skulle välja ett rejält rör och koppla under rännan så får man en snabb och bra avrinning. I den här länken hittar du en produktbeskrivning av rännorna som vi beställt. Vi kommer att ha 110mm avloppsrör. Eventuellt åker vi och köper dem i helgen. Avloppsrör finns att köpa på de flesta byggmarknader. Men det beror på hur långt vi hinner med makadamen imorgon. Det ska plattas till och krattas ut i ett 15 cm tjockt lager över hela det 135 kvm stora jordgolvet. Det mesta görs med lastaren, men lite får man göra med spade och kratta. När det är färdigt ska det paddas, men det blir inte denna veckan.

Jag hade ju tänkt att jag skulle skriva lite om mina intryck från bruksprovet också, men det får bli ett eget inlägg! Glöm inte följa oss på vår Facebooksida! Det händer mycket just nu!


Läst 54309 ggr Kommentarer Kommentera

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.