Årskrönika 2020

Om 2019 var ett år i familjens tecken så måste väl 2020 vara ett år i coronans tecken? För även om vi här på landet kunnat leva nästan som vanligt så har det ändå präglat allt, ifrån sociala kontakter till stallbygget. Vi i Skåne har ju varit ganska milt drabbade ända fram till nu de senaste månaderna. Men för oss som har barn i förskoleålder och föräldrar i riskgrupp-ålder så har det varit jobbigt att följa restriktionerna ändå. Att klara av nästan ett helt år utan barnvakter - med hästgård, stallbygge, företag, krävande heltidsjobb och måååååååååånga vab-dagar eftersom barnet måste vara hemma vid minsta lilla snuva.... I långa perioder har han varit mer hemma än på förskolan! Ni kan tro att vi är trötta!! Jag längtar mycket efter min familj i Stockholm, som jag knappt har kunnat träffa alls i år, och länge, länge gick vi ju i ovisshet och väntade på våra boxfronter som tillverkades i Polen. Allt vi kunde göra var att hålla tummarna för att leverantören inte skulle gå i konkurs, och att Polens lock-down skulle släppa så arbetet på fabriken kunde rulla igång igen. Men vi har fått vara friska och krya och ingen jag känner har drabbats allvarligt av Covid19, så då får man ändå vara tacksam.

Pandemi till trots så har det för oss varit ett rätt så händelserikt år. Vi har ju tagit ett gigantiskt kliv framåt i våra Stalldrömmar! Ni som inte följt oss på Instagram kan gå in där och titta så ser ni bilder från hela bygget. Vårt ända nyårslöfte är att stallet ska bli färdigt nu under 2021! Det är, som jag skrivit tidigare, ganska många små detaljer kvar (och några stora). Inne i stallet ska elektrikern dra färdigt elen och sen ska vatten dras fram och vattenkoppar sättas upp, galler ska sättas upp framför fönstren och mellan de boxar där det krävs. I spolspiltan ska det gjutas fall fram till avrinningsbrunnen. Och sist men inte minst så är det en del detaljer som ska snyggas till – lite puts på sockeln, några krokar, täckeshängare och uppbindningsringar att sätta upp osv.

Dom stora projekten i stallbygget som fortfarande är kvar är gödselplatta, sadelkammare och serviceutrymmen (foderkammare, förråd och tvättrum). Av de tre så är gödselplatta det största både  mätt i arbetstimmar och i pengar. Som god tvåa kommer serviceutrymmena och sist sadelkammaren. Vi kommer hålla på och ”småpyssla” på kvällar och helger direkt från start i januari, men sen räknar vi med att ta ett ordentligt ryck i mars/april nån gång när vädret borde tillåta grävning och gjutning utomhus igen. Kanske, kanske kan det bli invigningsfest till Valborg? Vi får väl se.  

På hästfronten har det också hänt mycket. Vår första uppfödning, Örstorps Rex, efter Luxus CML, under My Princess (selektionssto uppfödd av Anita Rostner e. His Highness x Nactus, som vunnit Kungakannan och Breeders trophy som ungsto) har ridits in och visats. Just nu är han iväg på lite välförtjänt vintervila, men jag ser fram emot att börja sätta igång honom om någon månad eller två. Då är han plötsligt 4-år och det blir dags att börja skolan lite mer på riktigt. I år har han ridits mkt sparsamt ca 3ggr/veckan i 3 perioder om ca 1½-2 månader. Däremellan har han varit på sommarbete och nu på lösdrift. Man ska inte ha för bråttom med den unga hästen. I vår kommer han att ridas (inne och ute) ca 4ggr/vecka och sen tömköras/longeras/löshoppas 1-2 ggr/veckan med 1-2 vilodagar i veckan. Om han inte blir såld kommer han att få vila lite över sommaren och sen sättas igång igen till hösten. Jag kommer också börja ta med honom ut på lite träningar och några små unghästklasser.   

Vår andra uppfödning Örstorps Totifini (efter den nyligen avlidna legenden Totilas) blir 3-år i år och ska ridas in under våren. Hon har varit lite senare i sin utveckling jämfört med Rex, så planen för henne är ännu lite osäker. Hon ska i alla fall ”sittas in” innan sommarvila och sen får vi se om hon är redo att visas eller om hon behöver mer tid på sig att växa i sin kropp. Det ska bli extra spännande att börja jobba med henne eftersom vi planerar att behålla henne i verksamheten – först för tävling och sen för avel. Vi får också fundera på om hon eventuellt ska betäckas i år. Det beror helt på om hon känns tillräckligt stark i sin rygg eller inte. Men oavsett vilket så kommer jag få ägna mig åt det spännande och roliga detektivarbetet som det innebär att hitta den perfekta hingsten! Så är vi beredda ifall det skulle kännas rätt!

I övrigt så hoppas jag kunna komma igång ordentligt med min fina foderhäst så att vi kan komma ut på tävlingsbanorna i vår. Jag vill fortsätta utvecklas som ryttare, tränare och hästmänniska och ser verkligen fram emot det här nya året. I företaget ser jag fram emot att få följa gamla och nya elever på deras resa tillsammans med sina hästar och ponnys. Jag hoppas på att samhället kommer kunna öppna upp lite så att 2021 blir ett riktigt kurs-år! I år har jag inte haft en ända kurs då det inte känts förenligt med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Så det kliar i fingrarna på mig nu, och huvudet riktigt bubblar av spännande idéer på nya kurser! Och så ser jag förstås fram emot livet på gården med min fina lilla familj! Oavsett vad jag gör i mitt liv så kommer beslutet att bli mamma alltid vara det bästa jag gjort i hela mitt liv! Och med dem orden avslutar jag det här inlägget som blir det sista i 2020. Nu ska jag dammsuga övervåningen, färga håret och baka en banankaka med choklad som är en riktig favorit här hemma! Hoppas att ni alla får en riktigt fin nyårsafton och helt helt fantastiskt Gott Nytt År! Ta hand om varandra!

Recept på banankaka för den som blev sugen!

   

Vilken hästvecka vi har bakom oss! Först Saab international Grand Prix, med mini-clinic med Klaus Balkenhol, sen Breeders Trophy hela veckan som avslutades med SWB-avelskurs och fölauktion på fredagen och fyraårsfinal med Charlotte Dujardin som testryttare på lördagen! Dessutom en massa kära återseenden och flera nya roliga bekantskaper! Nu har jag definitivt inspiration nog att klara mig igenom hela den mörka vintern!

Inspirationsveckan började som sagt redan förra fredagskvällen med Klaus Balkenhol och internationell Grand Prix på Flyinge kungsgård. Herr Balkenhol höll två mini-clinics. Den första var med två femåringar - Ironman H med Yvonne Österholm i sadeln som briljerade med sin prydliga och mjuka ridning som vanligt. Och en femåring (som jag tyvärr missade stam och namn på) med Johan Wessner i sadeln. Johans häst hade en del problem med att acceptera ryttarens hjälper och gick vid flera tillfällen emot både hand och skänkel, och det blev aldrig riktigt löst under clinicen, även om det blev en viss förbättring mot slutet. Johan fick jobba lite med sin sits, och fokusera på att få bjudning bakifrån och fram, utan att backa eller fixa med handen.

Språkförbistringar gjorde att Klaus hade lite svårt att få fram sitt budskap, både till ryttarna och till publiken (vilket var synd för det råder ju inga tvivel om att mannen är kunnig i sin sak). Men om jag ändå ska försöka sammanfatta så vill han att hästarna ska hitta ett lugn i sin gång och känna trygghet och alltid lyssna på och lyda sina ryttare. Vi måste vara (rättvisa) ledare för våra hästar. Budskapet blev än tydligare i del två då det kom in två liten äldre hästar - båda två kändisar sen tidigare. Den ena var Van Vivaldi och den andra var Sibelius (båda godkända hingstar).
Klaus var noggrann med att alltid gå tillbaka till att få hästen avspänd och "på sätet". Dvs den ska vänta och lyssna på ryttarens säte. Handen kan få ge en kraftigare halvhalt om nödvändigt, men måste sedan ge efter kvickt igen och man får aldrig bli kvar i ett tygeltag. Han sökte över lag ett lite lugnare tempo både i traven och galoppen. Utan att det för den sakens skull måste innebära alltför mycket samling. Med en häst som Johans som blev lite spänd tilläts först ett högre tempo för att hitta bjudningen. Klaus var noggrann med att poängtera att rollkur alltid är fel, men att hästen i vissa utbildningsstadier kan behöva tillåtas att gå bakom lod - den får dock aldrig gå bakom hand.

Emellan de både clinicsen var det Grand Prix som mycket välförtjänt vanns av danska Cathrine Dufour på Bohemian. Dem hoppas vi få se mer av i framtiden. Efter det kom Antonia Ramel, Patrik Kittel och Juliette Ramel. Ett ekipage som lyste, men som tyvärr fick lite för många misstag för att ta en riktig topplacering pga lite spänd och nervös häst, var Malin Wahlkamp-Nilsson på Syriana. Ett fantastisk elegant ekipage och mjuk, fin ridning.
Extra kul tyckte jag förstås det var att få se Minna Telde och Isac. Isac är en av de få hästar som som finns kvar i Minnas stall sedan den tiden jag arbetade där 2008-2009. Då var han fyra år och gick Breeders Trophy. Och nu tillbaka på Flyinge i Grand Prix! Det är inte utan att man blir lite tårögd! De låg på en fin procent i travprogrammet och början av galopprogrammet, men missade totalt i ettorna och hamnade till slut i mitten av startfältet. De tog dock revansch på söndagen då de knep segern! Grattis till hela team Minna!!!

En vecka senare var det dags för avelskurs med SWB och genetik på schemat. Så intressant! Det pratades förstås om WFFS och OCD och andra genetiska defekter, men också om det positiva urvalet, och hur man kan hitta genetiska markörer även för de egenskaper som vi eftertraktar, och hur man på sikt kan få ett säkrare urval. Med den här nya kunskapen och tekniken kommer dock ett stort ansvar. Ju mer precist vi kan selektera, ju snabbare avelsframsteg. Men detta arbete måste utföras med oerhörd försiktighet och eftertanke!
Frågor som vad händer om hästarna blir FÖR högresta, FÖR känsliga, FÖR långbenta, FÖR rörliga (kan dom bli det?)? Kanske byter vi styrka och hållbarhet mot elasticitet och rörlighet? Är de här överrörliga hästarna hållbara och vem ska kunna rida dem? Vi vet ju inte riktigt ännu... Problemet är ju här att man måste vänta en 15 år eller så innan man kan säga att "ja, den här hästen höll". Ibland känns det lite som att leka Gud när man avlar, och börjar vi prata selektering på DNA-nivå så är vi verkligen där och nosar... Det betyder förstås inte att vi ska gå tillbaka i tiden, och inte forska på genetik. Men det gäller nog att verkligen tänka sig för både en och två (eller tvåhundra) gånger när man väljer hingst till sitt sto i framtiden. With great power comes great responsibility - för att citera Spindelmannen.

Veterinär Görel Nyman från Lövsta seminstation pratade om embryotransfer, och vilka möjligheter det ger. Och så fick vi ett mycket intressant och inspirerande föredrag av den färgstarka Emmy de Jeu. En framgångsrik holländsk uppfödare. Ni har säkert sett några av hennes hästar som Sister de Jeu, som reds av Edward Gal, eller varför inte Brother de Jeu som just nu rids av svenska Antonia Ramel.

Dagen avslutades med läktarbedömning under treåriga stoklassen med Jan-Ove Olsson. Jag tar av mig hatten för den mannen! Fantastiskt kunnig och dessutom väldigt pedagogisk och rolig att lyssna på. Han lyckades på ett väldigt bra sätt belysa både hästarnas styrkor och svagheter ur ett exteriört perspektiv, utan att det nån gång kändes negativt. Samtidigt som vi fick ta del av kunskap och kuriosa om de gamla hingststammarna och fick massvis med matnyttiga, konkreta tips om vilka markörer man ska titta lite extra på när man bedömer exteriör. Superintressant! Hoppas han vill ställa upp fler gånger på SWB:s läktarbedömningar!

På kvällen var det fölauktion, men jag var ute för sent för att få VIP-läktarbiljetter. Och efter några timmar i Flyinges plastläktarstolar kände jag och magen att det var skönt att få komma hem. Vi följde istället auktionen från vår soffa via webb-tv. Det verkar som om man fått dit många köpstarka hoppmänniskor, men dressyrentusiasterna lyste med sin frånvaro... Några enstaka dressyrföl hamnade på 100.000 kr och över, men många, många låg under 70.000 kr. Det gjordes med andra ord en hel del fynd för köparna. Lite extra kul tyckte jag att det var att se flera Totilasdöttrar prestera fint. Både i riksstoklassen som togs hem av Vesicula, e Totilas x Ampere, och i auktionen där ett stoföl e. Totilas x Don Schufro blev ett av få dressyrföl att komma upp i sexsiffrigt belopp.

På lördagen var det testridning av fyraåringar med Charlotte Dujardin. Det var lite hingstarnas dag (trots att Charlotte egentligen inte är så förtjust i hingstar). I topp kom Springbank II VH (Skovens Rafael x De Niro) – vilken fantastisk häst han är! Mjuk, elastisk, kraftfull, lyhörd och modig. Charlotte gav honom 10, 10, 10, 10, 10, 10, 10! Det var ju bara det där lilla abret att han råkar ha WFFS. Så tråkigt!
SWB:s policy är i dagsläget att alla hingstar i avel inom SWB ska vara testade. Om man vill seminera med en positiv hingst måste man ha ett negativt testat sto, och man bör alltid fundera på om det finns ett likvärdigt hingstalternativ som är negativ innan man bestämmer sig. Man har i år tagit stickprovet som ska testas för WFFS. Beroende på hur utspritt det är i populationen kommer individer med WFFS tillåtas i fortsatt avel – eller inte. Men det verkar luta åt att hingstar med genen kommer tillåtas i avel så länge man inte avlar på två genbärare (vilket dessutom är olagligt enligt svensk djurskyddslag). Så länge man kan hålla genen i schack och avlar med ansvar så att man inte får sjuka individer, eller att genen får för stor spridning, ser jag inget problem.

Charlotte briljerade förstås också som vanligt med sin stabila sits och mjuka ridning. Hon delar dessutom med sig till publiken om vad hon ser och känner när hon sätter sig på hästen. Vad hon gillar med den och vad hon skulle vilja förbättra. Det gör det både intressant och inspirerande att titta på. Så tack Charlotte och stort grattis till alla fina hästar, duktiga ryttare och kompetenta uppfödare! En dag hoppas vi ha med en av våra uppfödningar på Breeders! Men det är mycket som ska stämma fram tills dess. Först måste hästen ha talangen och arbetsviljan. Sen måste den vara i fas rent fysiskt. Sen måste man hitta rätt ryttare som kan ta fram det bästa i just den hästen. Och så måste den vara skadefri och frisk! Men med en gnutta tur och rätt matchning så finns alla möjligheter att lyckas!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Jag erkänner att det tar emot lite... Jag är så kär i den här lilla hästen! Men har man nu valt att titulera sig "uppfödare" som yrke så måste man ju sälja lite hästar också. Det blir inte mycket till karriär annars. Så nu ligger hon ute på annons! Våran stolthet - Örstorps Totifini! Annonsen kan du läsa här nedan.
  
Stoföl efter den numera legendariska hingsten Totilas, e. Gribaldi – Glendale. Totilas själv har med Edward Gal i sadeln tagit både VM-guld, EM-guld och vunnit världscupen. De satte dessutom poängrekord i både GP Special och GP Kür. Förutom det har Totilas visat sig vara en utmärkt avelshingst. Han nedärver både gångarter och ridbarhet. Han har över 20 godkända söner i olika avelsförbund. Hans avkommor har både slagit auktionsrekord och gjort väl ifrån sig i unghästklasser och championat.
 
Hon är under diplom och selektionstoet My Princess (efter His Highness – Nactus) som har ett avelsindex på 128. My Princess vann som treåring både Kungakannan och Breeders Trophy, och blev bästa sto som femårig fölmärr vid BT 2010. Både mamma, Nymphaea, och mormor Thuja är klassade elit.
  
Östorps Totifini är en feminin och vacker tjej med hjärtat på rätta stället. Hon kan vara lite skygg för främlingar, men vinner du hennes förtroende så gör hon allt för dig. Hon är extremt lättlärd och klok och enkel i all hantering. Hon har en härlig energi och fantastisk utstrålning, och kommer tveklöst att göra intryck på tävlingsbanorna i framtiden. Belönad med 8-8-8 på gångarter på sin fölvisning. Med sin höginstressanta stam kommer hon också kunna användas i avel om man så vill. Är registrerad som svartbrun, men kommer att ge intryck av att vara svart.
  
Hon kommer vid avskiljning vid årsskiftet att vara chipmärkt, vaccinerad, avmaskad och ansluten till Breeders trophy. Hon är regelbundet verkad och har åkt transport med mamma. Hon är också försäkrad med dolda fel i Dina Försäkringar.
  
Välkommen att höra av dig för mer information och visning. Även hennes halvbror finns att se här på gården. Mer om oss hittar du på vår hemsida www.orstorpdressyr.se eller på vår facebook https://www.facebook.com/orstorp/