Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Jag erkänner att det tar emot lite... Jag är så kär i den här lilla hästen! Men har man nu valt att titulera sig "uppfödare" som yrke så måste man ju sälja lite hästar också. Det blir inte mycket till karriär annars. Så nu ligger hon ute på annons! Våran stolthet - Örstorps Totifini! Annonsen kan du läsa här nedan.
  
Stoföl efter den numera legendariska hingsten Totilas, e. Gribaldi – Glendale. Totilas själv har med Edward Gal i sadeln tagit både VM-guld, EM-guld och vunnit världscupen. De satte dessutom poängrekord i både GP Special och GP Kür. Förutom det har Totilas visat sig vara en utmärkt avelshingst. Han nedärver både gångarter och ridbarhet. Han har över 20 godkända söner i olika avelsförbund. Hans avkommor har både slagit auktionsrekord och gjort väl ifrån sig i unghästklasser och championat.
 
Hon är under diplom och selektionstoet My Princess (efter His Highness – Nactus) som har ett avelsindex på 128. My Princess vann som treåring både Kungakannan och Breeders Trophy, och blev bästa sto som femårig fölmärr vid BT 2010. Både mamma, Nymphaea, och mormor Thuja är klassade elit.
  
Östorps Totifini är en feminin och vacker tjej med hjärtat på rätta stället. Hon kan vara lite skygg för främlingar, men vinner du hennes förtroende så gör hon allt för dig. Hon är extremt lättlärd och klok och enkel i all hantering. Hon har en härlig energi och fantastisk utstrålning, och kommer tveklöst att göra intryck på tävlingsbanorna i framtiden. Belönad med 8-8-8 på gångarter på sin fölvisning. Med sin höginstressanta stam kommer hon också kunna användas i avel om man så vill. Är registrerad som svartbrun, men kommer att ge intryck av att vara svart.
  
Hon kommer vid avskiljning vid årsskiftet att vara chipmärkt, vaccinerad, avmaskad och ansluten till Breeders trophy. Hon är regelbundet verkad och har åkt transport med mamma. Hon är också försäkrad med dolda fel i Dina Försäkringar.
  
Välkommen att höra av dig för mer information och visning. Även hennes halvbror finns att se här på gården. Mer om oss hittar du på vår hemsida www.orstorpdressyr.se eller på vår facebook https://www.facebook.com/orstorp/

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Först funderar man länge och väl över hingstvalet. Läser på om hingstarna och deras kvalitéer. Man går igenom stammen och tittar på befintliga avkommor. När man bestämt sig ska man in på station i rätt läge och seminera. Och sen håller man tummarna i drygt två veckor. Antingen är lyckan total, eller så får man negativt besked och får börja om igen. Kanske behandla och vidta andra åtgärder o.s.v. Det ligger många timmars tankekraft och arbete bakom varje litet föl...

Får man ett positivt besked där på det där ultraljudet så börjar den långa väntan. De första veckorna lite otåligt och under spänd förväntan. Måste det vara ett helt år kvar tills fölis kommer? Kan den inte bara komma nu, nu, nu?! Sen kommer den långa vintern och man hinner nästan glömma bort att det faktiskt ska komma ett nytt litet liv till våren. Men så kommer våren, och med den kommer fölen. Och plötsligt så blir man väldigt medveten om det där lilla livet som faktiskt växer därinne!

Så kommer den där sista månaden. När man måste börja hålla extra koll på sitt sto och ta lite extra hand om henne. Juvret växer, magen växer. Kanske ser man fölsparkar i flankerna? Stoet stånkar och stönar och tycker att livet är allmänt jobbigt. Och man själv är på helspänn efter alla små tecken.

Prinsessan visar både "allt och inget". Hon har fyllt juver, slappa bäckenband, massvis med förvärkar, tappar aptiten och har till och med små, små vaxproppar flera veckor i förväg. Förra året lurade hon mig totalt och jag vakade i veckor innan det var dags! I år hade jag mer is i magen och väntade lite längre innan jag började vaka. De sista 10 dagarna hade jag klockan ställd tre ggr/per natt mest för säkerhets skull, men eftersom jag inte egentligen trodde att det var dags så var det lätt att bar ta en snabb kik på kameran och sen somna om.

De sista 3 dagarna innan fölning hade jag alarmet ställt varje timme. Jag kollade mjölken varje kväll med refraktometer för att få en bättre hint om när det skulle kunna vara dags. I torsdags låg den på 18 vid 22:00 när jag kvällsfodrade och jag tänkte väl att "suck, det blir väl en vaknatt till då". Två dagar tidigare hade den gått upp från 10 till 16 och då tänkte jag att nu är det snart dags! Men sen hände ju inte så mycket mer... Vi hade precis sett klart "I'am Legend" med Will Smith, som gick på tv, och hade väl tänkt gå och lägg oss, när vi ser på kameran att Sessan lägger sig ned på sidan! Eftersom hon inte gärna vill ligga ned som högdräktigt så tänkte vi direkt att nu är det dags!

Snabbt på med ytterkläder och sen gick vi så lugnt vi kunde när kroppen går på högvarv ut i stallet. Sessan hade rest sig igen, men var varm och fuktig och orolig, så vi visste att det var på gång. Bara någon minut efter att vi kommit ut gick vattnet och hon la sig ned igen. Men den här gången med rumpan direkt mot väggen! Den vita fosterhinnan började puta ut, och jag förstod att vi skulle behöva flytta på henne. Vi gick in i boxen och försökte knuffa bort henne från väggen. Det misslyckades förstås totalt, och hon reste sig upp istället. Fosterhinnan drogs in igen, och sen följde några nervösa minuter innan hon la sig ned igen. Jag pratade i telefon med min granne som är en mycket erfaren uppfödare som försäkrade mig om att det var helt normalt. Sen la hon sig ned igen och fosterhinnan blev synlig igen. På instruktion av min granne gick jag fram och kände så jag kunde känna två framben och en nos och gjorde sedan hål på hinnan. Sen var det bara att backa undan och låta naturen ha sin gång. Det hela var över på mindre än en kvart! Klockan 00:13 på midsommarafton föddes vår prinsessa! Ett helt perfekt litet stoföl e. Totilas, u. My Princess (His Highness x Nactus). Jag tror hon blir svart, men hon skulle kunna bli mörkbrun också (pappa och morfar är svarta, men mamma är fux och mormor är brun. Hon själv är rätt gråaktig på benen och i flanken, men bog och hals är kolsvarta. Dom säger att svarta hästar brukar vara musgrå när de föds..). Hon har tre vita sockor och bläs, och ett underbart vackert, nätt litet huvud.

Vi blev kvar i stallet drygt två timmar till. Då hade lilla damen rest på sig och diat, och efterbörden hade släppt och såg hel ut. Vi mjölkade ur några deciliter mjölk och nappade henne innan hon kom upp själv. Värdet på mjölken låg då på 27. Det hade alltså gått upp från 18 till 27 på bara två timmar. Efter det gick vi in och höll ett vakande öga på kameran istället. Jag var så uppskruvad att jag hade inte kunnat sova oavsett! Min man somnade dock som en stock på soffan. Vid 4-tiden började jag också känna mig lite sömnig. Innan jag gick och la mig var jag ute en sista sväng till stallet och kollade så att allt verkade lugnt Det kan ju till exempel vara svårt att se om mamma eller föl är varma och fuktiga (är hon sjöblöt av svett ser jag det ju, men inte om hon "bara" är fuktig), eller andas forcerat bara på kameran. Tecken på att hästen har ont... Tempade mammahäst för säkerhets skull, och gick sen och la mig och sov i två timmar, innan det var dags för morgonfodring.

Dagen efter är det ju lika mycket att hålla reda på! Fölet ska bajsa och kissa och dia och vila lagom mycket... Vi började dagen midsommar-style med jordgubbsfrukost, och sen gick det mesta av midsommaraftonen åt att turas om med fölvaktande och tupplurar... Tur att det var helg för jag var så trött! Min veterinär kom ut en sväng och tittade till både mamma och föl. Man kan ju inte riktigt andas ut förens man har sett att allting fungerar som det ska. Men det har verkligen gått jättebra!

Hon är precis allt jag hade hoppats på! Än så länge har jag mest sett galopp och glädjeskutt. Men de tre-fyra travsteg som hon har bjudit på hitintills lovar gott! Och galoppen är jättefin! Men vad ska hon heta? Pappa är som sagt Totilas, mamma är My Princess, morfar His Highness - och så är hon ju född på Midsommar! Namnet ska ha anknytning till antingen pappa eller mamma och kanske även något med sommar? Hon är ett riktigt litet energiknippe med en härlig kan-själv-attityd och cool personlighet. Rörde inte en min när grannen körde förbi med traktor och besprutningsagregat precis bredvid staketet där hon och mamma stod i hagen...
Gå in på vår Facebook och bomba med förslag!

Så nu kommer äntligen det där inlägget om panelen! Det var ett par veckor sen nu, men jag har inte hunnit med riktigt. För att ni ska komma i rätt stämning så får vi gå lite bakåt i tiden. Ni minns att vi har tagit bort en stor dörr mot innergården? Vi anlitade en murare som murade upp en vägg och satta in ett gjutjärnsfönster som vi köpt in. Men ovanför muren så var det nu ett stort hål! Och där ska det ju vara faluröd panel! Som på resten av byggnaden.

Såhär såg det ut när vi började.

Att sätta panel är egentligen relativt enkelt (att bygga i trä ÄR relativt enkelt, i alla fall jämfört med att gjuta och mura. Att jobba med betong är dels sååå mycket tyngre och sen kan man inte göra om på samma sätt som när man jobbar med trä. Virke är dessutom relativt billigt så blir det helt och hållet åt skogen fel, så kan man faktiskt köpa en ny bräda och börja om. Det kan man inte riktigt om det blir fel när man gjuter...). Men det tog ändå lite tid att sätta upp den, mest eftersom vi var tvungna att klättra på stege rätt högt upp och så var vi tvungna att såga ut för där takbjälkarna stack ut. Så varje bräda fick sågas individuellt på plats. Och så var vi tvugna att flytta på en elkabel som var dragen på utsidan av panelen av någon outgrundlig anleding. Då är det inte så dumt att ha en svärfar som är elektriker. Nu är kabeln dragen längs takfoten istället - vilket är mycket mer logiskt. Så småningom ska hela elcentralen flyttas och dras om, men det ligger lite längre fram i planeringen. 

Vår panel är en så kallad lockpanel. Den består av en basbräda och ett "lock". Basen är lite bredare på 17cm och locket något smalare på 12cm. Basbräderna sätts upp med ett fast mellanrum och sen sätts locken ovanpå så att de täcker kanterna på basen. På den här wikipediasidan hittar ni några fler exempel på panel. Det viktiga är att de alltid går omlott så att det blir ordentligt tätt och inte regnar eller blåser in! Sätter man panel på t.ex. en husvägg måste man också sätta en spaltbräda så att det blir en luftspalt mellan väggen och panelen. Men det problemet hade inte vi! Det är ju helt öppet bakom panelen. Den nedre kanten sågas snett utåt i en så kallad "droppkant" eller "droppnäsa". Det är för att vattnet ska droppa av brädan och inte stanna kvar och krypa in i virket underifrån. På den här sidan tyckte jag det fanns en rätt bra beskrivning hur man sätter panel.

Innan vi satte upp bröderna fick vi dem sågade i rätt längd och med droppkant nedtill på brädgården. Vi köpte alla basbräderna på Vallåkra Lantmannaaffär. Jag tycket det är trevligt att handla lokalt och de bjuder alltid på ett leende och kommer gärna med goda råd om man ber om det. Till våra lock använde vi panelbrädor som vi fick gratis av en vän som köpt för mycket virke förra året. Innan vi kunde sätta upp dem så skulle de grundas och målas. Vi tog med en brädbit till Vallåkra och fick hjälp att välja en färg som låg så nära originalet som bara möjligt. Färgen vi valde heter "stugröd" och kommer från Nordsjö färg. Visst låter det fint?

Hela familjen hjälpte till! Mamma och pappa målande bräder. Jag och Jörgen tog ned den gamla "halvpanelen". Svärmor, svärfar och Jörgen satte upp den nya panelen. Det blev så fint! Visst ser det ut som om det alltid sett ut såhär?

I helgen har Jörgen varit i Cannes med jobbet så det har inte byggts något här hemma. Istället jobbade vi itorsdagskväll då vi gjorde färdigt den första och största etappen på rampen som ska gå ut till baksidan från stallet! Mer om det i nästa inlägg. 

PS. I fredags var vi på 90 dygnskontroll med Princessan och hon är fortfarande dräktig med Totilas! Beräknas föla runt den 13/6! Och så har jag äntligen uppdaterat vår hemsida! Kolla in resultatet på www.horseandhuman.com. 

Här har vi dragit om elkabeln och fått ned den gamla "halvpanelen"

Nästan halvvägs där!

Och en bild innifrån. Skönt att få en tät byggnad innan de värsta vinterstormarna.

Färdigt! Visst blev det snyggt?!

Vårt senaste projekt är att flytta en av dörrarna mot innergården. Den ska flyttas ca 1 m till vänster... Det kan tyckas som onödigt arbete, och tro mig! Vi har förstås funderat på om det verkligen ska vara nödvändigt. Men hade vi valt att ha den kvar på sin ursprungliga position hade den första boxen på höger sida blivit så pass liten att vi bara kunnat ha hästar med en mankhöjd på max 170 cm (och inga dräktiga ston med föl). Nu får den i stället fullt mått så vi kan ha alla storlekar på hästar i den och även ston med föl om det skulle behövas. 
  
Tanken med att ha en "ensam" box på det sättet är att den ska kunna fungera som hingstbox (om det nu skulle bli så att vi har en hingst i stallet), eller som isoleringsbox om vi får en sjuk häst där smittorisk förekommer. I den här länken hittar du alla mått från Jordbruksverket. Vi började förra fredagen och kommer att bli klara med murningen under morgondagen (fredag igen). Så det har tagit en vecka. Om man tänker på att vi sen förhoppningsvis ska bo här och nyttja vårt stall i många, många år framöver så är det definitivt värt det! Även om det just nu (när allting händer på en gång – fölvisningar, dräktighetskollar, stallbygge, 40-års fest för min man där vi ska ha hela huset fullt av övernattningsgäster o.s.v.) känns som mycket tid.

Jag har publicerat den tidigare, men här kommer en påminnelse över hur planlösningen på vårt stall kommer bli.
  
Nåväl.. Här kommer en liten beskrivning av det arbete som vi gjort hittills.
  
Första steget innan man tar bort något är att se till att alla konstruktioner runtomkring är stabila så att man inte får med sig en vägg på köpet när man börjar riva. I vårt fall innebar det att vi fick stötta upp den bärande bjälken ovanför dörren, som var skarvad precis mitt i vår nya öppning. Det gjorde vi genom att bulta fast en stödbalk ovanför den gamla balken, som med god marginal gick över både den nya och den gamla öppningen. Vi har också köpt två stämpar (ja, det heter så). En stämp är en sådan där tillfällig pelare, vanligtvis i metall, som man använder på byggen för att stötta upp saker innan de är riktigt klara. De är höj och sänkbara och därför lätta att montera där man behöver tillfällig stöttning (ni ser de gula stolparna = stämparna i bakgrunden på bilderna).
De kostar bara ett par hundralappar att köpa så har man ett större projekt är det definitivt en god investering, annars finns de att hyra också. När vi väl var säkra på att stallet inte skulle rasa var det "bara" att lyfta bort dörrarna och bräcka bort de gamla fodren.
  
Steg nummer två var att börja ta bort tegel på vänster sida dit dörren ska flyttas. Detta gjordes med borrmaskin, stämjärn och vinkelslip. Det finns ett videoklipp på vår Facebooksida! Nästa steg blev att göra en jämn kant genom att kapa tegelstenarna med vinkelslip. Längs kanten kommer vi sen att lägga putsbruk och sätta upp det nya dörrfodret som dörren ska fästa i.
  
Efter det började arbetet med att fixa till sockeln på höger sida. För att få samma utseende som på resten av sockeln blev vi tvungna att bila bort en bit av betongen (även här fick vinkelslipen jobba. Den är just nu vår bästa vän...), så att vi kunde lägga en tegelkant och gjuta en jämn sockel undertill. Vi hade hoppats hinna gjuta redan på söndagen, men regnet satte stopp för de planerna (det har regnat galet mycket den senaste veckan! Bara idag har vi fått en 15-20mm!).
  
I stället fick vi göra form och gjuta i måndags, och i tisdags (när gjutningen fått torka ett dygn), kunde vi börja mura. Det är min man och svärmor som stått för murningen den här gången. Vi har bara sex rader kvar nu, så det borde bli färdigt under förmiddagen imorgon. Det är alla dom där små detaljerna som tar sån tid. Men vi kämpar på och sakta men säkert tar stallet form!
   
Jag är jätteglad över all den positiva responsen som vi fått på vår fina Rex! Tusen tack alla ni! Och så sent som i tisdags konstaterades Prinsessan dräktig med Totilas på 17 dygn! Så spännande! Ni kan inte ana hur skönt det kändes att få det beskedet med tanke på hur sent in på säsongen vi är nu. Vårt andra sto som seminerats med San Amour ska kollas på söndag, men hade för 17 dagar sedan en kraftig infektion så jag känner mig inte alltför hoppfull just nu... Håll tummarna för att jag har fel! 

Igår sa vi farväl till Doriz. Det känns lite sorgligt och jag är lite ledsen både för min egen del och för Prinsessan som saknar sin kompis. Doriz är en tillgång i varje stall eftersom hon är en så väldigt bra ledarhäst. En matriark. Stark, rättvis, lugn och social. Hon är perfekt i vilken liten flock som helst! Och säkert en fantastisk mamma! Men det får vi tyvärr aldrig veta. Hon har ju som ni vet inte tagit sig med Firenze som vi betäckt med i år, trots väldigt tappra försök både från vår och seminstationens sida.

Prinsessan + Doriz = Sant!

Att ha ett sto med komplikationer som inte vill ta sig är dyrt! Väldigt dyrt! Jag hade faktiskt inte i min vildaste fantasi kunnat tänka mig att vi skulle behöva lägga så mycket pengar och sen inte ens få något föl. Men sånt är livet. Jag brukar ju säga att avla är som att spela poker. En del tur och en del skicklighet. Det är ju ingen slump att samma uppfödare år efter år får högt bedömda fölungar och unghästar som visar sig väl på unghästtester. Men sen finns det även ett mått av tur (eller ska man kanske säga otur?) som spelar in och man kan aldrig vara riktigt säker på hur slutresultatet kommer bli. Jag har i alla fall lärt mig väldigt mycket på vägen. Att skicka hem Doriz har inte varit ett helt lätt beslut. Men som hästföretagare har man redan så många hinder (dyrt, tungt, tidskrävande osv), så det gäller ju att ge sig själv så bra odds som man bara möjligtvis kan för att lyckas. Och då är ett sto med risk för komplikationer som har svårt att ta sig helt enkelt ett för osäkert kort för att man ska kunna satsa. Det finns dock ingen bitterhet! Jag hoppas verkligen att jag har fel och att "Doran" tar sig nästa år. Och att vi får se många fina Doriz-bäbisar i framtiden! Jag vet i alla fall att hon har de allra bästa förutsättningarna hemma hos sin ägare som är en fantastisk häst- och djurmänniska. Stort lycka till i framtiden Doriz och Marie!

PS. På gården jobbar vi förstås på som vanligt... Bilder från veckans/helgens arbete finns som vanligt på vår facebooksida. Mer om det i nästa inlägg!

Hejdå Doriz och varmt lycka till! Du är redan saknad!

"Nåväl, vad är väl en bal på slottet? Den kan ju vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles underbar!" Lite så känner jag för det faktum att jag missade Charlotte Dujardin när hon testred 4-åringar på Flyinge i lördags... Men ibland får man prioritera och just nu är det stallbygge, stallbygge, stallbygge som gäller! Jag har inte ens hunnit se det hela på nätet, förutom enstaka klipp, men det ska visst finnas på Clipmyhorse så endera dagen planerar jag att titta på 4-åringar! Men det är tyvärr något som man måste räkna med när man är mitt uppe i ett stort bygg/renoveringsobjekt. Allt annat får liksom vänta.

Men lite Flyingekänningar fick jag ändå på fredagen då SWB ordnade kurs i "Avelsarbete & Linjär beskrivning". Det blev en väldigt spännande och inspirerande dag. På lunchen visades fölen som skulle gå på auktionen senare samma kväll. Det dyraste gick för fantastiska 460.000kr. Tänk om man kunde föda upp en sådan liten guldklimp... Jag har förresten varit på sista dräktighetskontroll med Prinsessan och jodå! Hon är fortfarande dräktig. En av få som är dräktiga med Luxus CML i år.

Vi har många bollar i luften just nu! Det byggs på alla håll och kanter! Mina föräldrar har åkt hem till sitt för den här gången, men vi har fått mycket gjort och kommit en bra bit på väg! Vi har bland annat gjutit två socklar. En liten och en stor. Vi har murat igen ett halvt dörrhål ovan den lilla sockeln. Runt just den dörren var det tidigare murat med tegel åt det gulare hållet - så vi har fått leta fram alla gula tegelstenar vi kunnat hitta i våra gömmor så att den ska smälta in fint i fasaden. Sen tycker inte jag att det gör något om man ser att det har varit ett dörrhål innan. Det är lite charmigt när man ser en byggnads historia. Eller vad tycker ni?

Anledningen till att vi ville få socklarna på plats är för att vi håller på att ta in offerter på murning. Det tar så himla lång tid att göra det själva så jag börjar bli lite orolig för tidsplanen... Det kommer bli svårt/jobbigt/omöjligt(?) att arbete med fasaden när den riktiga vintern kickar in. Men vi får väl se. I värsta fall får vi göra färdigt det vi kan nu och sen vänta in våren. Men suck! Jag vill ju ha ett stall nu!

Ännu en sockel på plats! Vi kunde återanvända formskivorna från den första sockeln. Fler bilder hittar ni som vanligt på vår facebooksida: Örstorp Gård AB

Något vi prioriterar högt just nu är att gräva ut jordgolvet färdigt. Jag hoppas ju fortfarande att vi ska hinna gräva och gjuta gödselplatta innan vintern så jag slipper den förbaskade containern, men det känns som att jag kanske blir fast med den en vinter till... Min man har varit bortrest med jobbet flera dagar sista 10 dagarna så vi har missat många potentiella grävdagar (jag är inte helt säker på att han ser det på samma sätt)... Varje dag är en potentiell grävdag!

Avslutar det här inlägget med positiva besked! Vi har äntligen bestämt oss för material/leverantör till våra boxväggar. Det blir skalblock från Ottossons Cement! Känns jättebra! Skalblocken ger stabila, hållbara, tåliga och snygga väggar! Mer om detta i kommande inlägg!

Det händer lite för mycket just nu. Jag hinner knappt med allt jag ska göra under dagarna, och som ni märker är bloggen en av de saker som får prioriteras bort lite. Jag tänker ofta på vad jag ska skriva, men sen hinner jag aldrig riktigt få ned det på pränt.

Hur som helst - vi kör en snabb sammanfattning! Vi tröttnade på att vänta på offerter för att kapa de utstickande betongblocken i taket, och bestämde oss för att hyra en kapsåg! Detta gjorde vi förrförra helgen, dvs den 6-7 augusti. Mina svärföräldrar hämtade upp den på Cramo på fredag eftermiddag, och sen började arbetet tidigt på lördagmorgon. Det var svärfar och min man som stod för arbetsinsatsen den här gången. Kapsågen är på tok för tung för mig att ens fundera på att hantera. Men jag och svärmor hade fullt upp med att ta hand om resten av gården så det gick ingen nöd på oss inte.

Förra veckan var (minst sagt) lite speciell eftersom jag och Jörgen hade bokat semester (på riktigt den här gången) torsdag-söndag. Min lillasyster gifte sig på lördagen med sin kärlek sedan 15 år tillbaka och vilda hästar hade inte kunnat hålla mig borta - men de gjorde sitt bästa för att försöka! Det började på måndag eftermiddag när jag tog in hästarna. Ferdinand var lite tjock i ett bakben och på tisdagmorgonen var det stort som ett elefantben. Suck! Ingen feber, ingen hälta och normalt hade jag väl inte oroat mig jättemycket, utan bara fortsatt hålla koll så att det går på rätt håll och inte blir värre. Sådana här saker brukar ju gå över av sig självt, men det känns ju inte bra att behöva lämna sin häst i det skicket. På onsdagen hade dessutom andra bakbenet svullnat upp rejält också. Suck igen! Ringde min veterinär men inga tider lediga. Beslutade att ge metacam och hålla tummarna. Typ... (verkar som om det fungerade rätt bra för på söndagkväll när vi kom hem så var han helt fin i benen igen.

Men som om inte det vore nog så bestämde sig Prinsessan för att få foderstrupsförstoppning på onsdagkvällen! Jag har börjat stödfodra henne med kraftfoder. Eftersom de andra på betet är runda som små bollar så vill jag inte lägga ut hö, så jag har tagit ut henne ur hagen och gett kraftfoder ur en stor hink. Hon brukar inte stressäta och den här onsdagen var inget undantag. Det var det sista jag gjorde på dagen och jag stod och tänkte typ "kan hon inte äta lite fortare"... Det fick jag minsann äta upp med besked! För när hon hade bara några tuggor kvar så slutade hon plötsligt att äta, stod kvar med huvudet lågt att tag och började sedan krampa. Jag har aldrig varit med om en foderstrupsförstoppning tidigare, men förstod rätt omgående att det måste vara det som hände. Vi gick så fort hon tillät upp till stallet där jag ropade ut min man som ringde distriktaren. Jourhavande veterinär var ute på ett kolikfall men gav instruktioner att försöka ge henne vätska och massera mjukt längs matstrupen. Så det gjorde vi - i fyra timmar innan det äntligen släppte! Detta var dock ett relativt milt fall av foderstrupsförstoppning. Hon kunde andas obehindrat hela tiden och saliverade inte överdrivet så som de tydligen kan göra. Men hon var tydligt besvärad och medtagen och krampade och försökte svälja hela tiden. Vi var väldigt lättade och trötta när det äntligen släppte och vi fick gå in och lägga oss. Klockan var då tolv på natten och vi hade inte hunnit packa eller förbereda nånting för morgondagens resa.

Men slutet gott allting gott. Vi kom iväg till slut. De unga kärleksparet sa ja, och hästarna har hållit sig friska och krya. Från och med nu får Sessan bara uppblött foder!

Den här veckans projekt är att gjuta en sockel och mura igen en av de stora dörrarna (den är ungefär 3,5m bred ca 2,5m hög). Mina föräldrar är här för att hjälpa till. Vi har varit och hämtat tegel i typ hela Skåne, men vi behöver fortfarande mer (till de andra dörrarna som ska muras igen). Så har ni gammalt tegel som ni gärna vill bli av med så får ni gärna höra av er! Vi behöver också ett (eller fler) stallfönster med gjutjärns ram. Den sort vi söker har tre gånger fyra rutor och måtten 105*110cm. Vi betalar förstås ett rimligt pris, beroende på vilket skick de är i.

Vi behöver minst ett, helst fler sådana här fönster, men de verkar vara väldigt svåra att hitta. Gjutjärnsfönster med tre gånger fyra rutor och välvd överkant. Yttermåtten är ca 105*110cm.

Jag har aldrig murat förut, men som vanligt är det galet mycket förarbete och planering innan man kan komma igång. Bara att inse vilka MÄNGDER med murbruk som kommer att gå åt. 70kg per kvadratmeter!! Vi kommer behöva beställa hem en hel pall... Jag var tvungen att räkna efter flera gånger för jag trodde att jag räknat fel, sen googlade jag och insåg att jag tyvärr hade räknat rätt. Så efter jag har ridit idag får jag sätta mig och ringa runt och se vart man bäst och billigast kan få tag på en pall med murbruk. Här hittade jag två länkar med bra information för dig som ska mura!

http://www.finja.se/App_Resource/Page/file/betong/5070-1.pdf

http://www.dinbyggare.se/mura-med-mursten-pa-ratt-satt/

Här planeras det för gjutning av sockel. Allting är alltid mycket krångligare än man tror....

Vi ska bli mamma! Eller... Ok då, Prinsessan ska bli mamma. Vi var på 16 dygnskontroll på Saxtorps Hästklinik i torsdags och jodå! Där fanns minsann en fosterblåsa så insemineringen hade tagit sig på första försöket! Jag känner mig redan som en stolt förälder! Nästa besök blir för 30 dagarskoll om två veckor. Sessan var supersnäll att köra med och stod jättefint i transporten och uppförde sig verkligen exemplariskt på kliniken.

Här är "hen"! Vår blivande stjärna i fosterstadie :)

Tyvärr går det inte lika bra med Doriz. Hon har inte velat släppa ägget i sin första brunst (det är hennes tredje brunst i år, men första som vi inseminerar på). Till en början inseminerade vi flera gånger i hopp om att ägget skulle släppa. Men till slut så gav vi upp på det, och nu har målet istället varit att få detta ägget att släppa så vi kan spruta in henne i ny brunst och inseminera igen. Men det har verkligen varit extremt envist. Sist de kollade henne var ägget 12(!!)cm och normalt är att det släpper runt 5-6cm... Så det är enormt och mjukt och väldigt redo att släppa! Kom igen nu Doriz!

I övrigt har vi haft en rätt lugn helg med lite midsommarfirande, lite återhämtning (en hel del fotbolls EM), lite planering och lite arbete. Jag börjar känna mig lite stressad för jag börjar inse hur extremt mycket jag har kvar att fixa innan vi kan börja bygga, men det är inte mycket att göra åt saken. Det är så många beslut som är beroende av varandra. Så innan jag vet X kan jag inte bestämma Y osv. Jag tror jag får låsa in mig på kontoret nästa vecka...

Vi har haft helknasigt väder den här helgen med extrem värme och påföljande åsk- och blixtoväder som kan ha varit det värsta jag har sett i hela mitt liv! När jag var ute vid 22:30 i torsdags och matade hästarna så blinkade det konstant borta över Billeberga, och åskan mullrade oavbrutet i fjärran. Naturen är mäktig! Så med tanke på både blixt och dunder och baby-lycka kom jag och tänka på den här lilla gulliga kortfilmen från Pixar. Visst blir man lite glad av den även när åskan går? 

Vilken värme! Dom säger att det är den varmaste majmånaden i Skåne sedan man började mäta medeltemperaturen för många, många år sedan. Jag gör mitt bästa för att rida tidigt på morgonen eller sent på kvällen, för mitt på dagen smälter man bort i solen. Hästarna klarar det rätt bra. Men det är viktigt att se till att de får i sig tillräckligt med vätska och salt. Jag ger mina hästar extra slabbig betfor med tillsatt salt direkt efter ridningen. Som sportdryck för hästar! Och så har de förstås fri tillgång till vatten i både hage och box. Men jag ska inte klaga! Det är faktiskt magiskt vackert och underbart härligt att bo på gård just nu! 

28-29 grader i skuggan var standard hela förra veckan. Den här veckan ska det bli lite humanare 20-25.

I torsdagskväll och fredagsmorse körde jag iväg mina ston till respektive seminstation! Prinsessan kom igång och brunstade på onsdagen och Doriz hängde på. De inseminerades på fredagen, men Prinsessan hade inte släppt sitt ägg så hon ska insemineras igen idag. Doriz ska undersökas igen under förmiddagen så jag får besked vid lunchtid. Så håll tummarna lite till är ni snälla!

I övrigt har vi ägnat stor del av veckan till trädgårdsarbete och allmänt underhåll här på gården. Så fort man ägnar sig åt något stort projekt så hamnar underhållet lite på efterkälken, så ibland måste man sätta allt vad byggande heter på lite paus och bara komma ikapp lite. Mina föräldrar har bland annat ägnat nästan två hela dagar åt att rensa bort ett tjockt, grönt lager av flytalger från vår damm. Vi har köpt något som heter AlgoSol som ska hindra dem från att komma tillbaka - i alla fall ett på ett tag. Får hoppas det fungerar. Vi har planterat blommor i våra krukor, och jordgubbar i terasserna på baksidan (sydsidan) av huset. Vi har rensat ogräs, flyttat rishögar, meckat med gräsklipparen, börjar klippa häcken, bytt ut det gamla backlåset till pumpen (det var någon som sa att de inte kunde ha timer på bevattningen för dom måste fylla på pumpen manuellt innan den går igång - det är ditt backlås som inte fungerar! Skaffa ett nytt så slipper du det problemet.) osv. Jag fick vada runt i bäcken och under bron och kände mig för en kort sekund som Indiana Jones.

Känner mig litegranna som Indiana Jones i kloakerna - men bara lite.

Jag gör mitt bästa för att hinna planera och ta in offerter på vårt stallbygge som ska dra igång på allvar i juli när min man har "semester" (hur mycket semester det faktiskt blir återstår väl att se). Min tanke är att vi ska få stallet beboeligt under sommaren så vi kan flytta in hästarna lagom till att det blir dags att stalla in stona. Sen räknar jag med att det fortfarande kommer vara detaljer kvar att fixa under hösten. Det kan vara saker som krokar och täckeshängare och andra småsaker. Sadelkammaren gör vi under hösten/vintern, och sen tvättstuga/förråd m.m. till våren. Vi får väl se hur det går med den tidsplanen... Innan vi kan börja bygga måste vi dock köra en riktig storstädning och rensa bort gammalt virke och annat skräp och bråte som hamnat inne i ladan där stallet ska bli. En del av det ska sparas och återvinnas, och annat är bara skräp som ska köras iväg till tippen. Sen ska vi mura upp två boxar så att de finns där till stona ifall vi behöver stalla in dem tidigare än beräknat. Man vet aldrig vad som händer... Och med dem orden önskar jag er alla en glad nationaldag!

Svensk sommar när den är om allra bäst? Så här avslutar vi alla våra ridpass på banan - med en skritt-tur runt stohagen.

Hej på er! Fredag igen och jag (Marie) är tillbaka bakom tangentbordet. Den här senaste veckan är det vårt avelsarbete och allt vad det innebär som stått i centrum. Jag hade ett mycket givande samtal med SWBs rådgivare i förra veckan som faktiskt gjorde att jag till äntligen kunde ta ett slutgiltigt beslut angående hingst till Doriz! Vi börjar ju komma rätt sent in i säsongen, så det var verkligen på tiden.

Valet föll på Firenze 1174. Han är efter Florestan I, och på mödernet hittar vi Donnerhall-blodet som jag verkligen velat ha med eftersom hon lämnat så fint på Donnerhall-blod (hon har tidigare fått föl efter Don Primero och Don Romantic). Dessutom har han mycket fullblod på både sidor och ger därför lätta, moderna, långbenta och ädla avkommor. Perfekt för Doriz! Han finns dessutom på färsk semin på Stall Fjälkinge här i Skåne och har haft väldigt bra dräktighets-procent. Enligt avelsrådgivaren var han lite spänd på sitt bruksprov och fick därför lite sämre omdöme och föll lite "under radarn" för många uppfödare. Men trots att han av den anledningen kanske inte fått de allra bästa stona (förlåt alla som betäckt med Firenze innan - det här är förstås en grov generalisering), så har hans avkommor varit väldigt fina och fått bra på sina 3-års tester mm. Jag har också pratat med en ryttare som red honom tidigare och hon bekräftar hans fina ridbarhet. Han är även godkänd i Hannover och har varit och betäckt i Tyskland ett par år. Men nu är han alltså tillbaka i Sverige, och ska förhoppningsvis snart ha en ny avkomma på G!

Här är en film på Firenze riden av Sofie Lexner när de vinner hingstklassen på Flyinge 2014.

Prinsessan ska betäckas med Luxus CML. Också det Florestan-blod, men här som farfar eftersom Luxus själv är efter Florencio I. Det är helt och hållet slump att det blivit så. Florestan-blodet är inget som jag har jättemycket erfarenhet av sen tidigare, men han har ju trots allt legat i top 10 på WBFSH's lista över världens bästa dressyrförärvare sedan 2009. Ofta i top 3! Så det känns som ett tryggt val. Som jag skrivit tidigare vill jag gärna satsa på "säkra kort" (så säkert som det nu kan bli när man pysslar med avel). Med det menar jag att jag undviker alltför unga hingstar som ännu inte hunnit få något BLUP och/eller hunnit visa upp sig i svår-klass. Luxus blir ett litet undantag, men eftersom jag känner hans ägare och ryttarinna så känner jag att jag har tillräckligt med information för att vara trygg med mitt val. Jag ville som sagt ha en hingst med mycket bra psyke och ridbarhet. Det har varit prio ett. Sen vill jag förstås ha mycket gång, och gärna lite extra frambenssprattel eftersom hon visat att hon själv lämnar mycket fina bakben. Jag ville inte ha en alltför stor, ädel eller långbent hingst, eftersom hon själv är både ädel och långbent och för mycket av det goda kan som ni vet bli....för mycket. Jag tror Luxus blir perfekt, och dessutom finns han också på färsk semin här i Skåne på Tranberga seminstation.

Och här en liten, relativt nytagen film på Luxus CML.

När man ska ta föl så tycker jag att man ska börja med att fråga sig vad man vill förbättra hos sitt sto. Och då bör man också tänkta lite på vad man vill ha avkomman till. Ska den säljas som sporthäst eller ska det bli din egen privatahäst för kanske max msv-klass? Om det är du själv som ska rida den ska man kanske ta en funderare på vad man klarar av och gillar för typ av hästar? Ett bra psyke ska kanske premieras före flashiga gångarter? Steg nummer två är att hitta hingstar som passar de kriterierna, men tänk på att hur en hingst ser ut/rör sig/beter sig själv är inte samma sak som vad han lämnar efter sig! Titta på avkommorna och vad de har fått för bedömningar och vad de presterat. Ska du sälja avkomman ska man kanske tänka på att försöka hitta en kommersiellt attraktiv stam också. Vissa hingstar är kända för att ge skarpa avkommor och kan därför vara mer svårsålda. En okänd hingst kanske ger en jättefin avkomma, men det kommer inte att skapa intresse redan på pappret. I slutändan är det förstås individen som betyder något, men ska man tänka som en buissnesswoman måste man ligga steget före och vara smart. Nästa fråga man måste ställa sig är lite mer praktiskt lagd. Vill jag använda färsk eller fryst semin? Detta beror mycket på stoet och om hon har haft lätt för att ta sig eller inte. Om man väldigt gärna vill ha en hingst som bara finns på fryst så kan man förstås chansa och inseminera vid ett par brunstar. Tar det sig inte kan man ha en back-up-plan med en hingst som finns på färsk semin och har hög dräktighet. Detta kan dock bli ett dyrt alternativ eftersom du får betala för två hingstar (beställer man fryst från utlandet betalar man ofta en klumpsumma och har ingen rabatt eller dylikt för nästa år).

Nu väntar jag bara med spänning på att de ska komma i brunst igen så vi kan köra iväg till betäckningsstationen. Det borde ske vilken dag som helst eftersom de blev superbrunstiga i början av maj när de först kom hit till gården. Vanligtvis brunstar de med ca 3 veckors mellanrum. Men dom får gärna vänta tills på tisdag för då är mina föräldrar här och kan hålla ställningarna på gården medan jag kör iväg. Håll tummarna nu för brunstiga ston och lyckade insemineringar!

Fredagsmys med tjejerna i hagen!