Under lördagsmatinén i Globen var det dags för de två kanske roligaste hoppklasserna. Nämligen Landslagsryttarnas agility och Shetland Steeple Chase. Hur det gick är egentligen underordnat, så vi låter bilderna tala...
 

Tinne Vilhelmson Silfvén för dressyrlaget, en rutinerad hundhoppare efter många år i Globen. Hennes vovve heter Molly.
 

Malin Baryard Johnsson satsade så hårt för hopplaget att hon ramlade över mållinjen. 
 

Lucas, i sitt Batman-täcke, kommer fram och kollar så att allt är okej. 
 

Jens Fredricson hoppade faktiskt spänstigare än sin hund.
 

Duktig Greta!
 

Helt galet snabba, bäst individuellt, var Kristian von Krusenstierna med Ludde.
 

Men hopplandslaget var jämnare och tog därmed hem segern. Här Douglas Lindelöw med Flamma.
  

Ponnygaloppen får vi förresten inte glömma, den är otroligt underhållande att titta på. Dock en aning farlig, en funktionär blev nermejad i starten.
  

Globens sötaste rumpa?
 
Text & foto: Anki Yngve 

Tinne Vilhelmson Silfvén vann, som ni säkert vet, lördagens Grand Prix i överlägsen stil. Här kan du med hjälp av SVT Play återuppleva hennes fantastiska ritt. Den bästa Grand Prix:n hon någonsin gjort, enligt egen utsago.

Tinne: Nästan för perfekt
Allt från lördagens Grand Prix



Efteråt var Tinne så klart sprudlande glad. Här pratar hon med SVT om ritten:
 

  
Hippsons Annelie Lundkvist tog en vända inne på mässan i Globens annex, för att se vad som säljer bäst just nu. Presenteras det några nyheter som man som ryttare inte kan vara utan?

Det första hon fick höra var att det är slut på "blingbling" - försäljarna börjar gå mot mer neutrala nyanser. Dock märktes det inte inne på mässområdet. Roliga färger, glittrande pannband och otroligt mycket stövlar möttes vi av under vårt varv.
 

Fördelen är att det finns allt för alla, vad sägs om 14 par strumpor för 100 kronor - eller ett ridhus?

Den tyske domaren Peter Holler hade idel beröm att ösa över Tinne Vilhelmson Silfvén efter den fantastiskt fina ritten i Globen.
- Don Auriello hade bra kontakt, var lydig och väldigt lösgjord. Mycket bättre än i Stuttgart, och redan där var han bra!
   

Även Tinne själv var otroligt nöjd.
- I dag var nog den bästa ritt jag fått till hittills på honom – även om det kanske inte var den absolut högsta procenten. I morse när vi trimmade var han så fin i formen att jag nästan blev lite rädd. Det var nästintill för perfekt, ”jag får inte tappa det här”.
Domarna belönade dagens ritt med 79,277 procent. Det var med andra ord en överlägsen seger mot tvåan Hans Peter Minderhouds 75,319 och trean Edward Gals 74,574 procent.
  
Kan bli väldigt hingstig
Hans Peter har inte ridit Glock’s Romanov så länge, hästen var ju tidigare sambon Edwards tävlingskamrat.
- I dag var han med mig, det var nog vår bästa ritt så här långt. Det har varit en utmaning att ta över honom, han kan bli väldigt hingstig. Men nu blir han mer och mer min häst för varje tävling, säger holländaren.
Edward Gal hade fullt upp med sin känslige och för dagen laddade Glock’s Voice.
- Det var svårt för mig i dag, han var överallt och ingenstans. Men jag får ändå vara nöjd, han har inte gjort så mycket efter sommaren och då kan det ta lite tid för hingstar att hitta tillbaka. I morgon hoppas jag att han ska vara mer koncentrerad.

Träningsperiod i Florida
Tinnes Don Auriello, eller ”Anton” som han kallas, ska nu vila i ett par veckor. I slutet av december bär det sedan av till ”Lövsta South” i Florida.
- Anton ska göra två tävlingar där, men framför allt ser jag det som en träningsperiod. Det är en otrolig skillnad för kroppen på hästarna att träna i det klimatet, säger hon.
Med till Florida åker också Benetton Dream, Divertimento, Manchester och Horatio. Samt två av arbetsgivaren Antonia Ax:son Johnsons hästar. 
  
Text & foto: Anki Yngve
  
Fullständigt resultat

  

Få ryttare i världen rider så harmoniskt som Tinne.
    

Vem får buketten?
    

Även Jens Fredricson tillhör numera Team Lövsta. Och som han berättade på presskonferensen igår är han väldigt intresserad av dressyrarbete.
 

Pampige Glock's Romanov. 
 

Edward Gal gillar svarta hingstar! 

Charlotte Haid Bondergaards Triviant 2 ville inte alls byta galopp i det här hörnet, i stället bjöd han på en rejäl protestspark. Och efter det var det tyvärr svårt för ekipaget att hitta tillbaka till harmonin.  

    
Enda fördelen med det internationella manfallet i världscupdressyren i Globen är att många svenska ekipage har fått chans att starta, och därmed bygga viktig rutin.
  
Många av svenskarna red före paus, här kommer lite bilder från deras ritter. Efter pausen återstår tre svenskar – Jeanna Högberg, Kristian von Krusenstierna och hemmafavoriten Tinne Vilhelmson Silfvén. 
 
Följ klassen här
 

När Triviant är på humör har han härlig schvung i steget. 64,915 procent blev betyget i dag.  
 

Cecilia Andrén Dorselius var först ut för Sverige. Hon var "okej-nöjd" med sin ritt som belönades med 69,766 procent (bäst av svenskarna hittills).
 

Malin Hamiltons Fleetwood får en sista puts inför start.
 

69,277 procent blev det för EM-ekipaget i dag.
 

Alla hästars betsling och mun kollas efter avslutad ritt.
 

Malin vinkar åt hemmapubliken.
 

Mads Hendeliowitz och "Weine" är populära i Globen. 66,191 procent fick de betalt för sin Grand Prix.
 

Hej till publiken!
 

Patrik Kittels hustru Lyndal Oatley känns nästan svensk. Det är roligt att se hur glad hon är i sin häst Sandro Boy, 71,128 procent fick de i dag.
 
Text & foto: Anki Yngve 

Se SVT:s inslag från Jean Francois Pignons fantastiska show som fick vår reportera att utbrista att ingenting är omöjligt.

Fantastiska bilder från showen

  
Under lördagsmorgonen var det stilbedömning (inneordet för veckan!) på hög nivå i Globen, då fyra av Sveriges bästa ponnyekipage gjorde upp i finalen av SIHS Ponny Kür. Detta inför internationella stjärndomare.
  
Och visst höll den regerande svenska mästaren på D-ponny, Amanda Svanberg på Lykkes Chester från Willands, för favorittrycket. Med 74,435 procent tog ekipaget hem segern före Jennifer Lindvall på Hynder Hoeves Ramses från Särö RF.
  
Fullständigt resultat

  
Jag är inte så lättimponerad när det gäller uppvisningar, efter många år som ridsportjournalist. Men Jean-Francois Pignon försöker jag se när jag kan, och just nu befinner han sig i Globen.
  
Han får sina, helt lösa, hästar att utföra helt otroliga saker – i stora flockar. Det är alltså inte bara en eller två hästar han kommunicerar med på samma gång, utan ibland uppemot tio. Hela tiden med glimten i ögat och med ett kroppsspråk som gör att man förstår att han älskar sina fyrbenta kompisar.  
  
Och det man inser när man ser dem samspela är att allt är möjligt. Även om de flesta av oss inte tränar våra hästar att gå på bakbenen eller att lägga sig ner – så känns det befängt att svara ”det går inte” om att få sin häst att stå still vid uppsittning eller komma när man ropar på den i hagen.
  
Text & foto: Anki Yngve
 

Genom att "knacka" den här hästen lätt på huvudet får Pignon den att ta ner huvudet, trä halsen mellan benen på honom och skjuta honom bakåt i en stegring.
 

Vacker tass.
  

Han är en dessutom en otrolig balanskonstnär.
  

Den här ponnyn spelar rollen som gruppens buse. Fast egentligen är den lika väldreserad som de andra.
  

"Vad ska jag göra med dig?", ser Pignon ut att tänka.
  

Hopp över kompis.
 

Alla hästarna lade sig under fredagsföreställningen ner samtidigt och spelade döda, för att sedan sitta upp.  
 

Den här gången har fransmannen inte bara med sig vuxna hästar, utan även åringar och föl!

  
Fredagens största klass i Globen – 1,50-hoppningen Volkswagen Cup – blev kvällens andra uppgörelse mellan två svenska bröder.
  
Allra fortast red Peder Fredricson på H&M Cash In, som därmed tog hem bilen. Brorsan Jens Fredricson på Lunatic var inte långt efter, han tjänade 125 000 kronor på sin snabba runda. På tredjeplatsen återfanns klassens första internationella ryttare, Gerco Schröder på Callahan.
- Jag visste redan när jag såg banskissen att den här banan passade min häst, som har väldigt stor galopp. Då bestämde jag mig för att ”go for it”, säger Peder.
Han har nu vunnit två klasser redan första dagen i Globen och ligger förstås bra till för meetingpriset.
- Fast det har bara börjat. Jag tar en dag i taget.
  
Gemensamt dressyrintresse
Jens hade förstås gärna stått överst på pallen. Men…
- Ska någon annan göra det är det Peder. På senare tid har vi jobbat väldigt mycket ihop med gymnastiserandet av hästarna, vi ringer varandra och diskuterar dressyren, berättar han.
Jens menar att det är A och O att ha en välgymnastiserad häst, annars får den svårt att hjälpa dig om ni hamnar i knipa inne på banan.
En annan viktig faktor är att hålla sig själv i trim. Jens har laddat upp inför Globen med SOK:s fystester på Bosön.
- De är väldigt proffsiga där, det är kul. Jag håller på att jobba med att förbättra min fysik, jag tränar och försöker äta rätt. Snart är jag 46 år, det gäller att ta hand om det man har kvar...
Enligt ryttarbröderna är det viktigaste för en ryttare att behålla rörlighet och liksidighet i kroppen.
- Och man ska akta sig för att ha ont, har du ont håller du emot och blir sned, säger Peder.
  
Text & foto: Anki Yngve
 
Fulständig resultatlista 

  

En glad men ödmjuk Peder på presskonferensen efter klassen.
 

Jens nästa projekt är att förbättra sin egen fysik.
 

Ärevarv!
 

Den obligatoriska tummen upp-bilden när bilen överlämnas. Spontant? 

Fredagskvällens mest lättsamma klass var helt klart Stjärnstafetten, där kändisarna från Stjärnornas hoppning tävlar i par med någon svensk toppryttare.
  
  

Först ut var Peder Fredricson på bilden, i par med Caroline af Ugglas. Och Peder fick faktiskt en rivning på Carolines häst Chess. "Peder, är detta det lägsta hinder du någonsin har rivit", skämtade speakern Henrik Johnsson.
  

Caroline var i alla fall väldigt nöjd, både med rundan och med hästen. En tredjeplats blev det till sist.
  

Richard Herrey, som red i par med Douglas Lindelöw, har ett riktigt fighting-face. Men vad gör det om man missar ett hinder?
  

Maria Akraka teamade med Angelica Augustsson - och de slutade tvåa.
 

Jens Fredricson på skäcken Bingo.  
 

Han red med Sofia Wistam, som även i år hade fått tag i en för stor hjälm.
  

Efteråt var hon glad att hon överlevde.
    

Snacka om att han är en vinnarskalle, Musse Hasselvall. Trots att han red utan stigbyglar vann han och Malin Baryard Johnsson stafetten.
  

Malin intervjuas av maken Henrik efter segern.
  
Text & foto: Anki Yngve