Hedda är fortfarande en kärring. Mamma och jag åkte bort till Bunketorp i morse för att rida Hedda och Marco i backen. Hedda fick PMS-attack i transporten när vi nästan var framme och började sparka bakut som en tok, så mamma fick bromsa in ordentligt för att hon skulle sluta. Vet inte vad det har flugit i henne..

Mamma fick rida Hedda och jag tog Marco. Skrittade upp och ner för backen fem gånger för att sedan trava upp fem gånger, galoppera upp fem gånger och sedan skritta av. Det var nog rätt lagom. Både Hedda och Marco blev svettiga och andfådda och fick gå ut i varsin gräshage när vi kom hem. Pappa hade fixat ägg och bacon till frukost när vi kom in från stallet och nu jobbar jag till klockan sex. Ha en trevlig nationaldag allesammans och sjung en liten snutt på Du gamla du fria. Ska bli intressant att se om det blir någon debatt kring denna sång på nätet idag. Garanterat..



Marco på väg ner för backen igen :)



Mums :)



Lite nutella festade jag till det med också! :)

Kan ni gissa vad Mauis aktivitet var idag? Känner att min rubrik är så fyndig! Mamma ledde omkring Maui i paddocken och tränade på att stanna, gå fram och inte leka ångvält. Innan mamma skulle gå ner till stallet med Maui igen ville jag prova att hänga. Tog en pall och ställde bredvid henne och hängde över. Hon var jättesnäll och verkade inte tycka det var obehagligt. Stod still en stund, blev sedan otålig och vill gå fram eller bakåt, så då gled jag av. Gjorde om det några gånger och sista gången ledde mamma henne en bit medan jag hängde på ryggen. Gick över förväntan! 

Under förväntan gick det dock med Hedda idag. PMS-tant!! Redan i stallet när jag gjorde i ordning henne stod hon och skrek och viftade med både fram- och bakben mot hästarna som stod i boxarna. När jag red henne var hon hetsig och vi fick inte alls till det. Ena stunden bara bet hon tag i bettet och blev helt stum för att i nästa stund vara jättekänslig för minsta rörelse. Schizo much? När jag red henne i måndags var hon jättefin och igår när jag tömkörde gick det också jättebra. Idag var hon bara en missnöjd kärring, så det blev inget långt ridpass. Imorgon ska hon få komma ut i skogen och klättra. Gissar att det kommer göra henne gladare..

Marco red jag i morse innan jobbet i paddocken. Han gick jättebra och var ingen PMS-tant (men han kanske blir snart eftersom han bara umgås med ston). Tränade på att få honom att svara fram ordentligt och sedan i upptagningarna vara noggrann så att han inte smyger ur form. Han är nämligen en liten smygare. Han slår sig sällan fri, med betoning på slår, utan smyger sig fri. Idag var jag i alla fall väldigt noggrann, så det blev inte mycket smygande för hans del :)



Missnöjd PMS-Hedda

Denna eftermiddag och kväll har varit effektiv och mycket har hunnits med. Efter att jag hade mockat tog jag in hästarna och tog fram ett träns med ett litet tredelat bett på och gjorde massor med nya hål så att det skulle passa Maui. Hon ska få ett eget litet träns så småningom, men så länge får hon låna Rivicas gamla. Idag var det nämligen dags för aktivitet nummer två; tränsa! Träns och bett är också helt nytt (okej, typ allt är helt nytt för lilla damen), men hon var jätteduktig. Jag gick in i boxen, satte bettet mot munnen och hann knappt sticka fingret i mungipan på henne innan det var inne. Spände remmarna löst och sedan fick hon stå med tränset en liten stund och känna på bettet. Syntes att det var ovanligt då hon stod och grejade med tungan och öppnade och stängde munnen lite hejsan svejsan. Hela tiden med öronen framåt, så hon såg inte besvärad ut. Duktig!! När hon skulle gå ut i hagen igen tränsade jag henne en gång till och ledde ut henne till hagen med tränset. Stannade henne några gånger på vägen till hagen för att se hur hon reagerade när jag tog lite i munnen på henne. Hon kändes väldigt positiv, så det var skoj! :)



Ser ganska cool ut! :)

Gjorde sedan i ordning Hedda och tömkörde henne med Equiband. Hon jobbade på kanonbra och det var en svettig häst med färsk grädde mellan bakbenen som jag släppte ut i hagen igen. Sedan var det dags för Marco att bli borstad. Hoppträning för Ewa ikväll stod på schemat, och mamma skulle följa med med Natalie och rida på galoppbanan. Nyttigt för Marco att en häst från stallet är med, fast ändå inte på exakt samma ställe. Galoppbanan går ju runt paddocken och hela gräsbanan, så han såg henne hela tiden, och även om han inte gnäggade åt henne så ville han hela tiden ha stenkoll på var hon var. Han behöver vänja sig och inte bry sig om var stallkompisen är. Detta resulterade i att han inte var helt avslappnad idag och lite ofokuserad. Tankarna var liksom bara halvt med. Han hoppade ändå fint och gjorde allt han skulle, men känslan var inte riktigt så bra som den brukar. Hans galopp kändes lite "struttig" och inte så rund och fin som vanligt, utan han kändes lite spänd och "uppåt". Eftersom mamma red så hade jag ingen som filmade, men hon var klar tidigare än oss, så de sista sprången filmade hon. Då var han lite mer avslappnad när hon och Natalie stod utanför paddocken, men han ville ändå ha koll så att de inte försvann någonstans. 

När vi kom hem och hade gjort i ordning Natalie och Marco så tänkte vi att det var lika bra att köra aktivitet nummer tre med Maui; lastning. Lastade först in Rivica, sedan tog jag Maui i grimskaft. Hon ställde ena frambenet på rampen, men sedan ville hon inte gå längre. Hon backade inte, men ville heller inte gå framåt. Istället för att stå och dra så tog mamma bara linan och då gick hon på på två röda. Inne i transporten fick hon lite hö och äpple innan det var dags att kliva ut igen. Först gick Rivica ut och sedan skulle jag och Maui backa ut. Först ville hon vända bak huvudet och visste inte riktigt hur hon skulle backa, men jag tog fram huvudet på henne och knuffade på bringan så backade hon sedan lugnt och försiktigt ut. Väldigt nöjd med allt hon har gjort idag :)

Haha, jag hittade videon på Maui! Hon, Natalie och Rivica busar runt i paddocken, när Maui plötsligt vänder upp och hoppar över en kub. Måste säga att hon verkade rätt intresserad av hindren som var framme i paddocken igår när vi longerade. Kan ju hoppas att det blir hopphäst av henne ;)

Slutade jobbet klockan åtta ikväll, och innan middagen tog mamma och jag upp Maui i paddocken för hennes första aktivitet; longering! Ingenting hon har provat på tidigare, så inga förväntningar fanns. Jag har ingenting att jämföra med heller egentligen så här första gången, men det kändes som att det gick skapligt. Volten var kanske inte så voltformad hela tiden och hon försökte sakta av vid utgången, men det var bara att smacka på så gick hon framåt. Skrittade och travade några varv till både höger och vänster, och det gick fint! Det kändes som att hon förstod framåt och även "proo" när hon skulle sakta av. Dock är hon som en ångvält när man ska leda henne och vill bara älga iväg (gissa vem hon ärvt det från...), så det får vi träna på.

Mamma ledde henne över en sockerbit två gånger som hon gick över utan att blinka. Haha, ska hon bli hopphäst får det börjas i tid. När hon var föl hoppade hon hinder på 50 cm av sig själv i paddocken. Galopperade runt och plötsligt hoppade hon över en kub. Måste se om vi har kvar den videon. Så jäkla skön!!



Pappa fjäskar med äpple :)

Åååh, så söt hon är! Lilla Maui! Tänk att på lördag är det två år sedan mamma och jag drog i varsitt framben för att få ut det lilla pyret. Det är så spännande att ha henne hemma igen. Detta blir ett nytt äventyr. Vår allra första, egna uppfödning :) Rivica köpte vi som tvååring och red in själva, men med Maui är vi med helt från början. 



Tittut! :)

Natalie verkade inte känna igen henne, och hon var heller inte glad att se henne. Mamma som hade föreställt sig hur de skulle gnägga efter varandra och leva lyckliga i alla sina dagar tillsammans i hagen. Well, not in this life.. Istället fick Rivica släppas ihop med Maui, och det var en bättre matchning. Hon var så snäll mot henne som föl och har nog allt lite moderskänslor. Hon blir en perfekt mentor! 

När mamma tog in Rivica testade vi att släppa ihop Marco och Maui. Marco är snäll i hagen, så tänkte att det kunde bli bra. Think again! Det blev KATASTROF! Det började lite gulligt med att Maui travade omkring och Marco travade efter. Till slut stannade de och började nosa på varandra, och fortsatte sedan springa. Marco blev för närgången och Maui kickade iväg mot Marcos bog. Då blev Marco fly förbannad och det var inte längre leka John som gällde, utan nu var det hämnd! Han hade öronen spikrakt bakåt och verkligen attackerade mot Maui. Vi hann som tur var fånga in dem innan någon olycka hann ske. Nu i början blir det nog bäst om Maui och Rivica går själva.. För mycket drama mår ingen bra av..



Inne i stallet fick Maui och Hedda hälsa. Lite stotjut, men inte så illa som jag väntat mig. Hedda är en riktig surkärring och hatar de flesta, men Maui var nog lite för söt för att vara riktigt elak mot :)

Innan jag red Hedda pysslade jag lite med Maui. Bland annat fick jag använda mina frisörskills och kapa den vildvuxna manen. Ni anar inte hur lång den var. Längre än mitt egna hår. Nu däremot är den kort och hon ser ut som en miniatyrhäst! :)



Det blev en ganska rejäl hög med hår. Kanske skulle jag sparat en hårslinga och satt in i någon bok? Det gör ju många föräldrar när barnet varit hos frisören för första gången. Maui är som mitt barn. Jag kommer vara ständigt orolig till hon blir pensionär. Dear God...

Efter friseringen borstade jag henne ordentligt och kratsade hovarna. De sötaste små hovar världen någonsin skådat. De är liksom inte större än min hand. Det är sött att hon är liten, men jag hoppas verkligen att hon lägger på ett kol sedan och skjuter i höjden. Just nu är hon lite över ponnymått, men jag ser gärna att hon blir minst 160cm i mankhöjd. Hedda är 162 cm och Marco är ca 165 cm. Lagom stora hästar :)



Jippie, en linslus hon också! :)

God morgon! Igår kväll hämtade Fredrik och jag mamma och pappa på Landvetter efter en vecka på Korsika. Jag ska jobba idag, men mamma och pappa ska åka och hämta hem Maui. Gud så spännande! Hon har inte varit hemma sedan vintern 2011, utan gått på lösdrift med en jämnårig och lite andra hästar. Nu är hon två år och vi tänkte börja så smått med hantering innan hon får åka tillbaka igen på sommarbete och sedan komma hem till hösten igen. Hon är inte helt ohanterad, så förhoppningsvis kommer hon inte vara en riktig vilding, haha! Det ska i alla fall bli riktigt spännande, så nu längtar jag redan till jag slutar jobbet idag så jag får komma hem :)



I vintras

Update!
Är ju nyfiken på hur det går för dem, så skickade sms till pappa. Snart är hon hemma!!

Hoppsan, skrev visst att det var lördag igår, men alla som har huvudet på skaft vet att det i själva verket är idag. Inte lätt att hålla ordning på dagarna när man har halvsemester. För övrigt gick det bra att hoppa Hedda igår, och Fredrik hade inga invädningar. Hon var supertaggad och visste direkt att hon skulle få hoppa när hon såg de små hindren jag hade ställt fram i paddocken. Har bara skuttat över lite sockerbitar tidigare, men igår fick hon hoppa två riktiga hinder. Grymt kul tyckte Heddis!

I morse åkte jag bort till Bunketorp med Marco för en långritt. Började rida tio i åtta och kom tillbaka till transporten klockan tio. Drygt två timmar härlig uteritt! Blev mycket skritt, mycket trav och mycket galopp. Red på grusvägar, skogsvägar och en bit på asfalt. På plana vägar, uppförsbackar, nedförsbackar och ner till sjön två gånger. Träffade på någon människa och hund, en bil, en golfgräsklippare och en cykelidiot. Hela uteritten var perfekt till vi hade ungefär 20 minuter kvar till transporten. Då kommer cykelidioten. Marco och jag skrittar på grusvägen som sluttar svagt uppåt (bör tilläggas att denna grusväg hör till ridspåren) och högre upp kommer en cyklist i full karriär nedför backen, med ett svischande ljud. I vanliga fall brukar cyklisterna sakta ner ordentligt, ibland till och med stanna, när de passerar hästarna. Inte denna. När han kommer närmare och fortfarande i högt tempo spänner sig Marco. Jag ropar till cyklisten att sakta ner, men utan resultat. Han kommer ännu närmre och Marco blir rädd när han är precis framför och slänger sig därför åt motsatt håll och vill springa iväg. Jag ropar till cyklisten att stanna, och till svar får jag ett tyket "Varför ska jag stanna?". Eh? För att hästen blir rädd svarar jag argt tillbaka, varpå han fräser "Hur fan ska jag kunna veta att hästen är rädd?!". Egentligen ska man väl inte lägga någon energi på människor som har välsignats med två fungerande ögon (nu verkade han i och för sig blind, men jag gissar att så inte var fallet) som ändå inte använder dem. Jag kunde ändå inte låta bli att svara och fråga om han tyckte det verkade normalt att en häst som skrittar åt ett håll plötsligt kastar sig i panik åt andra hållet och försöker springa iväg. Tydligen kan inte alla människor läsa av djurs kroppspråk, men jag undrar ändå var visad hänsyn tog vägen. Hade detta varit något cykelspår som jag red på hade han väl kunnat bli förbannad om en häst sinkade hans fart, men nu var så inte fallet. Och bara för att det är ett ridspår betyder det inte att alla vi som rider där dundrar förbi i full galopp om man möter någon som är ute och går, utan man visar hänsyn och saktar av till skritt och passerar varandra lugnt och fint. Det pinsamma i denna situation är att det inte var en tuff liten pojkspoling i kaxig tonårsanda som satt på cykeln, utan en gubbe som såg ut att vara över 40-sträcket.. Kommentar på det? Mållös.

Nu glömmer vi cykelidioten och återgår till den härliga uteritten! Vi gick som sagt ner till sjön två gånger, först när vi var på väg bort mot Strekered och sedan på vägen tillbaka. Det var säkert nio, tio månader sedan jag var vid sjön med Marco sist, och då var han inte helt pigg på att gå i. När vi svängde in på den lilla stigen ner mot sjön kände jag direkt att Marco visste vad som var på gång. Skritten var plötsligt inte lika entusiasisk.. Han gick i alla fall på framåt och vi kom ner till sjön. Han gick fram till kanten och jag lät honom stå där och titta och nosa en stund. Tryckte på lite framåt, men istället la Marco in backen och backade några steg. Jag kände ändå att han inte var lika tveksam som sist och skänklade på framåt, och då tog han ett litet skutt ut i sjön. Plaskade runt lite och svängde runt med mulen fram och tillbaka i vattnet en stund innan vi fortsatte bort mot Strekered. När vi hade ridit på ridspåren i Strekered och var på väg tillbaka gick vi ner till sjön igen så han fick svalka sig och då gick han bara rätt i :) 

Detta blev lite av ett test för att se hur mycket ork Marco har. Håller på att bygga upp hans kondition och är ute och rider mycket och galopperar, men som alla vet så sker det inte över natten. Har hållit på några månader nu och det var riktigt skoj idag att märka resultat. Dryga två timmars ridning i alla gångarter med en hel del galopp och i kuperad terräng. Inte en gång kändes han trött, utan varje gång vi började trava eller galoppera så var det med mycket energi och framåtbjudning. Jättekul! Jag trodde från början att vi skulle behöva skritta mycket mer än vad vi gjorde, men hans kondition har verkligen förbättrats! :) Superkul! Vet en häst som kommer somna riktigt gott ikväll!



Så duktig som gick i och plaskade två gånger! :)