Dan före (invignings-)dan i Göteborg fick Hippson en kort pratstund med Rolf-Göran Bengtsson. När vi haffar "Roffe" har han nyligen anlänt till Sverige och har dessutom hunnit med en presskonferens.
  
Hur känns det att vara på plats?
- Det är alltid lika kul att komma till Göteborg och att rida på hemmaplan. Den här gången är det ju dessutom lite extra roligt med de dubbla världscupfinalerna, i och med att fyra svenskar har kvalificerat sig i hoppningen och tre i dressyren.
    
Du har valt Casall i den inledande tidshoppningen och Quintero i de övriga finalomgångarna. Varför?
- Quintero har gått väldigt jämnt och bra det senaste. Men det är ett svårt val när man har två hästar av den kvaliteten...
  
Med hit är även Ninja La Silla - när tackas han av?
- Det blir på fredag. Jag har faktiskt precis ridit honom och han är fortfarande väldigt pigg och glad!
  
Vad händer i hans liv efter den här helgen?
- Ninja kommer att åka till Mexiko och bli pensionär, även om det inte är något exakt datum satt för flygresan ännu.
  
Har han bott i Mexiko förut - eller blir det en total klimatomställning?
- Han är visserligen från Holland från början och gick redan Grand Prix när vi tog över honom. Men innan det beslutades att jag skulle rida Ninja bodde han i Mexiko i ungefär ett halvår och tävlades av Alfonso Romo själv.
  
På måndag byter du sponsor från La Silla till Stutteri Ask. Måste ni slänga alla gamla sponsorschabrak och jackor då?
- Haha. Ja, det är ju en hel del grejer som behöver bytas och loggor som ska ändras. Casall och Quintero byter namn till Casall Ask och Quintero Ask. Sedan är tanken att vi ska söka efter ytterligare en häst åt mig och att jag ska testa av de hästar som stuteriet redan har.
  
Text: Anki Yngve
Foto: Louise Videlyck
    

Under detta 37:e år med Gothenburg Horse Show har hela sju svenska ryttare kvalificerat sig till de båda världscupfinalerna. Rolf-Göran Bengtsson, Jens Fredricson, Malin Baryard Johnsson, Henrik von Eckermann, Tinne Vilhelmson Silfvén, Patrik Kittel och Minna Telde. 
  

Henrik passar på att käka lite innan presskonferensen...
  

... för efteråt har han fullt upp med intervjuer.
  

Rolf-Göran och Malin fick dela stol under tisdagens presskonferens.
  

Men vad fick egentligen Malin nu???
  

Tinne och Patrik poserar gärna för kameran.
  

Minnas barnvakt hade inte hunnit anlända ännu, så hon hade sonen med sig under intervjuerna. Tur att mobiltelefoner finns...

Det kunde nästan inte bli bättre. Fram till sista ryttaren var det trippel svenskt i topp, men med nästan en sekunds marginal puttade schweiziska Janika Sprunger på Bonne Chance CW ner Henrik von Eckermann till andra plats.
– Det var inte min första Grand Prix-seger men min bästa, sa Janika efteråt.
  
– Jag visste att min häst har kapacitet att vinna, även om hon är ung. Och när jag såg att Dermot Lennon var två sekunder snabbare än Henrik visste jag att jag kunde göra det, fortsätter hon.
Tvåan Henrik von Eckermann, som återigen får till ett fantastiskt resultat med Cantinero, var inte förvånad.
– Jag visste att sista ryttaren skulle gå om mig, så jag är väldigt glad över min andraplats.
  
Vilket genombrott för Mordasini
Hon har ridit någon nationshoppning för Sverige i år, men för de flesta svenskar är hon en doldis – dagens trea Charlotte Mordasini som har svensk mamma och en pappa med rötter i såväl Frankrike som Schweiz.
– Det här är fantastiskt och nästan overkligt. Jag har tävlat femstjärnigt förut men aldrig femstjärnig Grand Prix, säger hon efteråt.
  
Hemlighetsfull förbundskapten
För förbundskapten Sylve Söderstrand återstår nu angenäma problem inför EM, som bara är en milstolpe mot nästa års OS.
– Vi hade tolv ryttare som kvalat till Grand Prix, det har aldrig hänt förut.
Något EM-lag vill han inte plocka ut än.
– Det är bara en ryttare som är klar och det är Helena Persson, de andra är inte klara än så ni får vänta.
Trots sitt genombrott är inte Mordasini aktuell för EM.
– Hon var mycket bättre än jag trodde. Hon är professionell i allt hon gör, säger han om henne.
Om Malin Baryard Johnsson och Tornesch, som gjorde en mycket bra insats och kom fyra, säger han så här:
– Hon har varit med i bakhuvudet inför EM. Tornesch har hoppat strålande och den rutin som de har är enormt värdefull.
Med sådana svenska framgångar i Grand Prix som här i Falsterbo känns det som om EM kan bli hur kul som helst.  

Text och foto: Annika Grundberg

Resultat

Jens galopperar in på banan, Lunatic är med på noterna.
  
Avtackningen av Lunatic genomfördes 15 minuter innan Falsterbo Grand Prix, flera av de internationella ryttarna som gick banan stannade upp och applåderade när ekipaget red ärevarvet.
– Han trodde nog att han skulle in och hoppa, det var nästan så att han blev besviken när jag hoppade av, säger Jens.
  
Ryttaren tackade uppfödare, ägare och sin hästskötare för alla framgångar. Lunatic kommer nu att agera läromästare åt ägarens 13-åriga son i både hoppning och dressyr.
  

"Luna" njuter av uppmärksamheten.


Jens tackar sitt team.


Hej då, tack för allt!

Glädje och bus på prisutdelningen.
  
Den perfekta födelsedagspresenten blev ännu en individuell seger och lagseger i Nations Cup för Tinne Vilhelmson Silfvén. Lagmedlemmarna sken som solar på prisutdelningen, kan det vara vårt EM-lag som klev upp på pallen?

Minna Telde och Emilie Nyreröd kunde sitta och titta på när deras lagkamrater säkrade segern. Emilie berättar för Hippson efter ärevarvet att det är lättare att rida ärevarv när man har tävlat samma dag. För att låta Miata bli av med lite energi innan de red in på banan värmde hon upp lite lätt.
– Min häst är inte så förtjust i prisutdelningarna, så det kändes att det fanns lite extra energi i dag.
Hon red in för att ta emot priset med gott självförtroende, den goda formen från tävlingarna på Mallorca håller i sig. Hon har nu visat för landslagsledningen och för sig själv att framgångarna där inte var någon engångsföreteelse.
Minna Telde kände stor glädje över lagets insats, även om hon fortfarande är besviken över sin egen prestation. 
– Med lagryttare som dessa bådar det riktigt gott inför EM, konstaterar hon.
Nu kommer Santana att få ta det lugnare i drygt två veckor, ridas ut i skogen och hopptränas.
– Hoppryttarna kallar det nog inte för hoppträning, men vi skuttar över hinder, skrattar Minna.

Framtidshopp och glädje att tävla i Sverige
Patrik Kittel skyndar från prisutdelningen över till uppvärmningen, hans fru Lyndal ska nämligen rida nästa klass.
Innan han springer iväg hinner han glädjas åt att detta bådar gott inför framtiden, både för honom och Deja men även för det svenska laget.
– Hon är en riktig tävlingshäst, hennes förmåga att fokusera är otrolig, säger Patrik, som även blev tvåa individuellt i klassen.

Anton sträcker på sig i den ökade traven.

Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello, som red till sig den individuella segern i klassen, älskar att tävla på hemmaplan. Under prisutdelningen ropade publiken dessutom ut ett fyrfaldigt leve för Tinne på födelsedagen.
– Det blir lite extra allvarligt på hemmaplan, man vill så gärna visa publiken och vill så himla mycket, menar Tinne.
Helheten stämde i takt med musiken, och hon tycker att det är väldigt bra för det svenska laget att få rida Nations Cup på hemmaplan.


Patrik Kittel och Deja är fokuserade.

Individuell prisutdelning – avslappnade hästar.

Resultat

Text & foto: Annelie Lundkvist