God morgon, 

Jag tar mig en liten frukost/bloggpaus medan hästarna står inne och äter frukost. Vanligtvis tar vi ut dem för att äta frukost, men i dag kändes det skönt för dem att få äta inne. Dagsljuset styr våra dagar här på gården och nu är det ljust till ca 19.45, så i går kom de in vid den tiden. Ingen klagade på det :-) 
(Inte heller jag när det är dags för mockning i dag...)

Jag och Towe precis efter intaget - teamwork! (och lite av ett äventyr att få gå ner till stallet så nära sin egen nattning ;-)

I går inleddes dagen med att 07.15 vara på återvinningscentralen för att hiva ut ett helt lass med brädor, plank och boxdörrar. Jag fick verkligen upp värmen så där innan frukost. Därefter blev det direkt hemgång, mockning, vattenfix och rykt av hästarna. Vid 10 var jag klar nere i stallet med första vändan och passade på att äta lunch. 


Det var inte många som slängde skräp vid 7-snåret.

Därefter åkte jag över till lösdriften för visitation, vattenfyllning och lite snack och planering. 

I helgen kommer nämligen grannen Hasse, eller "bonden" som Towe kallar honom (även om han inte är bonde). Han ska hjälpa oss att tömma lösdriften så att vi kan vårstäda där inne. Med hans traktor kommer det gå betydligt fortare än om vi skulle handmocka ut det. 


Jag i ett nötskal "det ryms nog i en kärra" - yeah right!

Innan det är dags ska vi dock hinna med lite annat. Bland annat är det i dag dags för leverans av ny container. En kund tittar förbi och två hästar ska badas. 
Onsdag är det dags för ponnyridning på förskolan följt av återbesök med en häst på kliniken. Detta följt av torsdag - bankmöte och fredagen är äntligen dagen då vi får åka och besöka föräldrarnas nya jakthund. Det blir lite av en "ledig dag", de få timmarna vi är borta. 

För i helgen ska vi sedan dra på ett bra tempo med städningen av lösdriften och fixa staket som de gnagt på vid lösdriften.


Vi har en kille på boxvila. Han inleder morgonen med rykt och lyckofläta <3

Nu är det dags att gå ner till stallet. Ha en fin dag!

Mvh Annelie

Ps. Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby

God morgon och hej fredag! <3 

Just denna fredag känns verkligen välkommen. Inte för att gårdsarbetet tar fredag, men det blir en känsla av att familjen samlas och gör allt tillsammans under helgen. Denna vecka har varit utmanande på några håll, känts som att när jag går ett steg framåt faller jag ett bakåt. 

Sen ska vi kanske vara förankrade här med verkligheten - jag ska vi verkligen inte klaga egentligen. Men ens egna vardag är vad som omringar en. 

I början på veckan kom vi till ett avtal med markentrepenören, nästa vecka börjas det gräva för grunden. I och med att det blev klart kunde jag i går avropa stallet hos Bruksbalken. Nu kan de börja snickra ihop!


Här är det ett annat stall som snickras ihop, men snart ligger våra väggar där. 
(Foto: Bruksbalken på instagram)

I samma veva som stallet beställdes fick jag beskedet om att min gödselcontainer inte får bo kvar hos oss. Det har varit en service från vår tidigare foderleverantör, och eftersom vi numera köper jätte,jätte närproducerat foder (ängarna runt oss) så har de andra foderkunder som vill hyra denna service. Jag har iofs vetat länge att jag kanske hänger på en liten lös tråd, men nu kom samtalet. 

Då var det bara att gå på containerjakt. Gödselplatta fungerar inte för oss, och vi gillar att få containern tömt utan att behöva lagra gödslet en längre period på gården. Det gick fort att hitta en ny lösning dock, så det känns bra!

Men när det var löst fann jag nästa problem!! Towes ponny har kommit för nära en lastbil på gården och helt enkelt slipat tänderna på motorhuven. WTF (ursäkta språket). Det var bara att ta mössan i hand och be om ursäkt, lova att åtgärda och kasta en arg blick mot det lilla gotlandsrusset som såg ovetandes ut. 

Sååå fint du gjort Persilja!

Vid det här laget kändes det bara som att man kunde skratta åt denna vecka. Men då tog vi som en avslutande grej på ridbanan in vår 2-åring för lite löshoppning. Och då kom nästa svordom. Denna dock som ett "SATAN" (ursäkta språket) vad hon hoppar!
Plötsligt har vår späda unghäst blivit en stark individ med avstamp och tryck. Wow. Blir lite pirrigt att man ska kliva upp på den där om ett år :-)

Rose fullkomligt går till attack mot löshoppningsbanan och dess bommar på marken!

När allt ovan var genomfört gick jag och Linn loss på ridbanan. Den ska ju bort. Eller ja, allt staket ska. För det är där vårt nya stall kommer ligga. I ett kick hade vi skruvat bort alla skruvar och burit bort plankorna för uppsamling. Vi hade ont i kropparna efter denna torsdag. Med stalltjänst, banbyggnad och rivning. Men det är lite så vi hästfolk är - vi kör på, för saker måste ju bli gjorda.  :-)



Ha en fin fredag!

Mvh Annelie

Ps. Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby

Hej, 

Nu börjar det äntligen kännas som vår i Stockholms-området. Det är långt ifrån sommarens värme, men när jag vid 22-tiden i går gick ner för att kvällsfodra kände jag att klädernas tjocklek var överdriven. Hur underbart är inte det :-) 

Jag och Linn, som hjälper mig i stallet, har fått upp ångan rejält när det kommer till vårstädning på gården. I går körde vi en vända till återvinningscentralen, i dag blir det ytterligare en. Jag och Per var där en vända i fredags och jag tror det är en vända till, minst, innan vår hög med stolpsnuttar är borta. Det är en hög som legat en stund, vi skulle åkt med det direkt när vi byggde om hagarna, men "vi tar det sen" drog verkligen ut på tiden. 

Vi har rejäla stolp på gården, 3 meter långa som sitter 1,2 meter ner i backen. Diametern är nog 10-12 cm, tror jag. Jag hatar nämligen tunna stolp som flyger som tändstickor när hästarna gör något. Här flyger inga stolp :-) Anledningen till alla stolpsnuttar som ligger i en hög är att när vi satt ner stolpen så har vi kapat dem och lagt på ett lock - så allt har samma höjd. 


Jag och Per på vända ett med lastbilen.


Denna städning beror på att vi hoppas verkligen kunna riva staketet runt ridbanan för att stallbygget ska starta inom en väldigt väldigt snar framtid. Det har varit en riktig berg och dalbana. Vi tyckte oss ha en bra budget med några miljoner, men när offerterna för markjobbet dök upp tog det tvärstopp. Skulle vi verkligen behöva betala lika mycket, nästan mer, för att få vår betongplatta som för hela stallbyggnaden? Det var helt absurt!
Vi försökte förstå om den anvisade markplattan från stall-leverantören var superkomplicerad och speciell eller om våra markförhållanden var jättemärkliga? Det var inget av dem. 

När jag uppgivet började berätta för folk i vår närhet att stalldrömmen nog helt och hållet går i soptunnan började det hända grejer. Många blev upprörda och upprörda människor gör sitt bästa för att hjälpa <3

I går kom då ett besked som verkligen höjde hoppet! Vår granne, som har en stor entreprenadfirma kan nog finna tiden att hjälpa till. Han har under åren hjälpt oss med småjobb, så som att dika ur, fylla ut en slänt etc. Och när han hörde om stallbygget så blev svaret "det där får vi ju lösa". Så denna vecka hoppas jag att vi kommer till skott och kan ge klartecken till Bruksbalken att börja bygga ihop vårt stall. 


Stona på lösdriften njuter av vårvärmen och tar sovmorgon <3

Nu är det dags att gå ut till stallet och sparka igång denna dag!

Mvh Annelie

Ps. Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby

Hej,

För några veckor sedan blev jag uppringd av representant från valberedningen för SWB Mälardalen. Smickrad blev jag över att få frågan om jag ville kliva in och vara med det otroligt grymma gäng som outtröttligt arrangerar imponerande unghästtester, fölvisningar och nu i år även Bruksprovet. De har en närvaro i sociala medier som är riktigt ambitiös och när deras populära visningar pågår vet man att det är till instagram man kan gå för att både få läsa omdöme från domaren och se bilder. Superkul! (Följ @swbmalardalen på Instagram!)

Jag tackade inte ja på stående fot till min nominering. Behövde ringa några samtal först, för ett uppdrag är inget man tackar ja till om man inte känner att man kan bidra med något. Och kunde jag verkligen det? Peppande ord från både vänner och en befintlig i styrelsen gjorde att jag kände mig sugen. (Är det inte konstigt det där med självförtroende? Lätt som tusan att det dalar!)


Längtar ni också ihjäl er till fölningssäsongen börjar? <3 

Så vid årsmötet under tisdagen valdes jag in. Först hölls årsmötet sedan följdes det av ett möte med oss i styrelsen. Och alltså! Den energi och värme som alla välkomnade mig med gjorde att man bara längtar till man får börjar ses igen. Båda dessa möten skedde via Teams, men jag ser fram emot att få sitta vid samma bord som gänget, en blandning av uppfödarproffs, arrangörs-ess och samtliga framgångsrika i vad de tar sig an. Och där sitter jag lixom, en liten uppfödare som gillar sociala kanaler och att få bubbla ur mig idéer. Känns lite surrealistiskt, men ska bli otroligt roligt att få bli varm i kläderna och få hjälpa till!

Allra varmast i hjärtat blev det när deras välkomnande publicerades på Facebook och folk grattade. Är det inte lite extra kul när folk man "minst anar" trycker på like eller kommenterar :) Tack alla ni <3

Mvh Annelie

Ps. Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby

Hej, 

Nu ska jag ge mig ut på lite tunn is, i blåsigt väder eller på okänt vatten. Kalla det vad ni vill. Men jag har länge funderat på en sak. Och i helgen hände en incident som fick mig att se på detta igen, lite förvånad faktiskt. För jag hade glömt hur det är att ha häst på ett ställe som inte är ens egna gård. 

Vad hände?
Jag var på besök i ett inackorderingsstall. En häst sprang stressad ute i hagen. Halsen rakt upp och gjorde tvärvändningar så att leran sprutade. Fram och tillbaka som en vilde. Ingen reagerade så jag tog med mig Towe in i en av stalldelarna där det fanns folk. Berättade om hästen och fick svar "ok". Gick ut igen, men vände när jag insåg att ingen följde efter mig. Öppnade dörren igen och sa att om ingen tar in hästen kommer den inte ha en enda sko kvar och garanterat skada sig. (Hade jag inte haft barn med mig hade jag tagit in den själv till dem i stallet för att få veta vilken box den bodde i. Men skenande häst och fyraårig dotter på okänd mark hör inte ihop.)

Vad jag undrar?
Händelsen är inte första gången jag reagerat på hästar som "spårar" i hagen på stall jag varit i. Det handlar inte om stallarna, utan ibland får ju hästen för sig att bli upprörd. Kompisen kan ha gått, det kan ha kommit bromsar en varm dag etc. Innan vi bodde på gård stod jag på större inackorderingsstall och en incident jag aldrig kommer glömma är hur ett gäng står och röker samtidigt som de tittar på en häst i sjukruta. De står och verkligen snackar skit, så som "den där kommer ju aldrig bli ridhäst igen" etc. Men ingen går ut och tar in hästen. Vid det här laget var jag så trött på "skvaller-tanterna" att jag fräste ifrån och skällde ut dem för att de bara stirrade, utan att ta in hästen. När jag sen tagit in den fick jag sura blickar och till svars att "det är minsann inte deras problem, för den hästen står ju i en annan stalldel". 

VA? Alltså, VA?

Är det bara jag som haft otrolig otur med stallen jag varit på, eller tappar folk respekten för hästen i större stall? Alla är väl där för att de älskar hästar? Om man ser en häst fly från bromsar i hagen eller stressa runt i leran - då reagerar man väl? Inte tänker man att ägaren får skylla sig själv för hon är bortrest just denna dag eller sen till sitt intag?

Jag hoppas verkligen att jag har fel i min åsikt och att ni kan säga till mig att jag bara råkat hamna i situationer där andras hästar blivit lite vilda i hagen. Om ni känner minsta lilla med mig i detta. Att ni varit med om just samma sak - då hoppas jag en annan sak. 

Att nästa gång du ser en stallkamrats häst upprörd i hagen - ring ägaren och ta in den! Om du inte vill/kan/vågar ta in den - leta reda på någon som kan hjälpa dig!

Tänkte dela med mig av tre bilder från hästar i hage hos oss för att lätta upp mitt lite arga inlägg <3 :-) 

Bild nr 1: Wallis, så glad kille! Flugit från Dubai till Amsterdam, sedan åkt på lastbil upp till Gottröra. Här har han kommit till rätta i stallet, och fått mjuka upp i skrittmaskinen och jobba lite på ridbanan innan han fick gå ut. Jag anade nämligen att det kunde gå undan i hagen. Se hans glädje <3


Go Wallis, go!! <3

Bild nr 2:

De två tävlingshästarna, som i karriären gått svår hoppning, har gått i pension och fått flytta ut på landet. Numera långhåriga och skimmeln badas inte varje dag. Men de njuter till fullo av sin tillvaro. Här tar de sig en liten powernap efter frukosten <3 

Gullisar <3 

Bild nr 3:

Ibland känns en hage så inburat, inhägnat och alldeles alldeles för tråkigt. Heter man Lunatic och är tidigare mästerskapshäst så stoppar inte ett ynkla staket på 120-130 höjd. En dag när jag kom  ner till stallet hade han helt enkelt löst problemet. Han hade hoppat ut - för gräset ÄR faktiskt alltid grönare på andra sidan <3

Notera blicken - han ser mig, men det är ju väldigt gott...

Mvh Annelie

Ps. Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby

Hej!

Strålande tider! Vi överlevde alla gårdagens och nattens storm för att vakna till beskedet att Länsstyrelsen gett OK på Förprövningen av stallbygget. Så i dag kan vi alltså börja bygga! Det betyder att vi skulle kunna ge Bruksbalken GO på att börja snickra ihop vårat stall och därmed ligga två veckor föra vår egen utsatta tidsplan. Men... (det finns alltid ett men) 

Innan vi placerar ut ett stall måste vi göra markjobb och gjuta en betongplatta. Låter enkelt och ser enkelt ut när vi tittar på hur det ska göras. Men den tillkommande prislappen är helt galen! Så nu jobbar Per väldigt hårt för att få någon rim och reson i prissättningen. 
Vi har några miljoner att lägga på stallbygget. Det är helt sjukt mycket pengar som ska läggas på mitt intresse och arbetsplats. Men jag låter det inte kostar hur mycket som helst. Så även om det är ett glädjande besked med byggstart så har jag handen på nödbromsen. 

Jag trodde mig ha ganska stor koll på vad saker och ting kostar och har en man som jobbar i branschen även om han inte håller i hammaren själv. Men hans mångmiljon-byggen verkar vara mer balanserade i tårtbitarna än ett litet stallbygge. Det är som att priserna skjuter i höjden för att man som hästtjej ska lägga pengar på sin fyrbenta vän. 

Men jag ska inte vara bitter! Jag ska hitta en lösning istället :-) Så jag återkommer i ämnet!

Lever forfarande på glädjen i hennes fina röntgenbilder <3

Om vi bortser från bygget då, hur går det på hästgården? Jo, rehabhästarna är rena rama popcorn denna vecka med alla väderomslag. Men de håller sig på mattan fint och vi har ett återbesök om cirka två veckor, därefter ett annat efter ytterligare två veckor. Vi hoppas på fin läkning och just dessa rehabhästar är svårast att laga tycker jag. På utsidan kan allt se strålande ut, men man behöver ultraljud för att se sanningen svart på vitt. 

Vårt inlånade avelssto klurar jag på hingst för. Fick i går tips om fyra ny hingstar som kommer vara tillgängliga i Sverige 2021. En av dem har jag fallit lite för. Får se om det kan vara något. Jag gillar ju att använda hingstar som inte "alla andra" använder på sina ston. Sen kanske jag snöar in lite också måste erkännas, för jag är nog den enda med tre Cascari-avkommor på lika många år. HAHA

Men jag återkommer på avelsbiten - nu måste jag lämna lillasyster i familjen på förskolan (som hon ÄLSKAR) sen sparka igång dagen. Ha en fin fredag!

Mvh Annelie

Ps. Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby

När den otroligt sorgliga nyheten om Cold Plays bortgång under måndagen började spridas kraschade Svenska Ridsportförbundets hemsida. Jag har själv suttit på baksidan av Hippsons sajt när besöksantalet fullkomligt forsar in och man inser att nu går det här inte bra. Poff så blir det error. Men den gemensamma känslan jag tror alla hästmänniskor hade när nyheten spreds var sorg och "nej, det kan inte vara sant"

När man jobbar som ridsportsjournalist ska man vara saklig och inte blanda in sina egna känslor och åsikter i texten. Men när jag numera är bloggare kan jag skriva lite vad jag vill. Därför vill jag från botten av mitt hjärta skriva; Fan, Fredde och hela teamet! Beklagar sorgen så så otroligt mycket!

Fredrik Jönsson är precis som han verkar. Han är en genuint snäll, glad och otroligt rolig person. Jag känner honom endast proffesionellt efter otaliga intervjuer, men Fredde är en väldigt omtyckt människa i branschen. 

Otroliga bud har kommit på Cold Play genom åren, men man har sagt nej. Resan var viktigare än pengar. Det är otroligt beundransvärt! Och när de väl fick chansen, då jäklar visade ekipaget vad de gick för. Cold Play var en fröjd för ögat att se och Freddes fullkomliga tillit i hästen gjorde att de kunde gasa på över de stora arenorna i omhoppningarna. 

Det är en förlust för ridsport-Sverige vad som hänt, men den går inte att jämföra med teamets sorg. Det band som fanns mellan häst och ryttare ska inte behöva brytas så tvärt. 

Jag snor bilden som Hippsons Frida Bank tagit. För den är inte över en stor oxer eller på någon prisutdelning. Den är i tävlingsstallet där känslorna är ärliga och med kärlek. 



Mvh Annelie 

Hej!

Som rubriken antyder så gick dagens röntgen av vår alldeles strax (14 april) tvååring alldeles lysande! Hon hade inga "lösa benbitar" och alla röntgenbilder såg superfina ut. Jag blev otroligt glad över detta <3 
Det blir lite alldeles extra speciellt när det är en häst man själv fött upp!

Vad är OCD-röntgen kanske ni undrar? Kliniken jag använder mig av har fint sammanfattat det i en text som går att läsa här!

Utdrag: 

Lite extra glad hemma efter besöket på kliniken!

Min fredag har varit lång. Jag inledde med tenta för D9-kursen, Grundkurs i läkemedelshantering, som jag gick för två veckor sedan. Jag tror, och hoppas(!!), att jag klarade den. Jag försökte både blanda lärdomarna från kursen med att tänka logiskt under skrivandet. Föreställde mig att jag hade hästen framför mig. 

Ett delmoment i tentan är praktiskt. När veterinären på eftermiddagen frågade hur morgon-tentan gått så tyckte hon direkt att jag skulle genomföra det praktiska momentet när hon ändå var där. Sagt och gjort, min unghäst är ju världens snällaste och jag fick god handledning till att prova på Rose. Det var lite pirrigt, men kändes lugnt och tryggt. Och det gick strålande!

Min fina fina uppfödning <3 (Bild från torsdagen)

Om drygt 4 veckor startar avelssäsongen här i stallet. Vi har fyra föl att välkomna till gården och två ston att betäcka. Det känns OTROLIGT kul inför vårens seminsäsong. Nästa vecka tänkte jag berätta om vår uppställning inför 2021. Det är inga dåliga ston, utan ena har gått 1,55- och det andra 1,45-hoppning.

Men ikväll drömmer vi oss bort mot hösten, inridning och sen om ett år det kommande treårstestet. Wow. Låt tiden gå fort, men ändå inte!

Mvh Annelie

Ps. Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby

Hej, 

Om två straxar och en stund, dvs 2 månader, fyller vår unghäst Rose Bay år. Hon blir 2 år. Goare och snällare unghäst har jag inte träffat. Blir superkul att få fortsätta se henne växa upp. På fredag ska jag åka med henne till kliniken för att röntga. Vi ska se om hon har några lösa benbitar som hon mår bäst av att vi plockar bort innan karriären som ridhäst börjar. 

Rose sommaren 2020, inte så ful för att vara 1 1/2 år, eller hur :-) 

Vår tanke är inte att leta fel på vår fina unghäst, utan få en inblick i upplägget framgent. Hon är ganska stor och har vuxit fort, därför vill vi göra röntgen nu. Om hon har något fynd som ska avlägsnas tänker vi att det sker under mars/april månad med boxvila som följd och lagom till sommarbetet kan hon gå ut på sin härliga semester. Till hösten börjar ju skolan för henne och då vill man inte inleda utbildningen för att sen få problem och hitta något som måste avlägsnas. 

Förhoppningen är så klart att det inte ska finnas något som måste tas bort, men jag är också realist. Så vi får se! :-) 

Rose Bay är efter hingsten Cascari, efter vårt nu sålda avelssto Carnella Z som i sin tur är efter Caritano Z. Hon belönades med en fjärdeplats på fölvisningen och fick riktigt fina betyg från domaren Christina Olsson. Hon fick otroligt fina vitsord från Mikael Nolin på löshoppning-träningen under hösten. Det ska bli riktigt kul att i framtiden få känslan "HA, jag sa ju det!" när hon växer upp och kommer visa alla kvalitéer som jag vet finns där inne.

Men som sagt, vi börjar med fredagens uppdrag!

Mvh Annelie

Ps. Följ oss gärna på instagram @stallsteningeby