Nu har det gått en knapp vecka sedan vi gjorde yrkesprovet för SRL II. Jag har inte riktigt smält det än och inte heller riktigt förstått att jag faktiskt är klar med provet. Men det känns helt fantastiskt i alla fall!

Bilden är från terränghoppningen i höstas. Foto: Andreas Olsson 

Imorgon, fredag, är det åter dags för att visa professor Janne Jönsson vad jag och Cimon går för. Denna gång är det dock inomhusterräng på schemat. Ska bli SÅ ROLIGT!! 

Nästa vecka kommer vår andra professor, Kyra Kyrklund, och trimmar våra färdigheter i dressyren. Ser så mycket fram emot det. 

Nästa vecka arrangerar vi också vårdressyren här på Ridskolan Strömsholm, med fina ekipage redan från onsdag - söndag. Kom och titta, vet jag! 

Christoffer 

Ni kanske tycker att jag har varit lite dålig på att uppdatera er med vad som händer på hippologen? Det beror på att jag de senaste veckorna suttit med näsan nerstoppad i alla våra teoriböcker och lusläst varenda sida. 

Denna vecka har jag, tillsammans med sex andra från min klass, genomfört yrkesprovet för Svensk Ridlärare Level 2 (SRL II). Vi har genomfört flertalet moment (förberedda som oförberedda) under press och stress, där vi dessutom blivit bedömda i allt vi sagt och gjort.

Jag tänker att jag kan berätta om de olika momenten vid nästa inlägg, för nu är jag så trött och utmattad. Men jag är också väldigt glad. Jag är glad för att jag genomförde dessa dagar och blev GODKÄND! Så skön känsla. 

Känslan av glädje blir också ännu bättre när man får dela den med någon. I det här fallet får jag dela den med SEX andra hippologstudenter, eftersom att ALLA blev godkända! Helt otroligt. Vet inte när det hände senast?! Kan bara säga att vi är grymma!

Jag kommer sova gott inatt.

/Christoffer

Igår, torsdag, hade vi hoppexamen med unghästarna. Examinationen gick till så att vi fick hoppa en bana med en hinderhöjd anpassad till hästen vi satt på, baserat på ålder och (framför allt) utbildningsnivå. Cimon är fortfarande grön i hoppningen, men jag tycker ändå att han klarar av att hoppa en bana på 0,90-1,00 meter. Det var också runt den höjden på hindren som vi hoppade igår. Vi kom runt utan större missar och det räckte till godkänd hoppexamen.

Idag, fredag, började vi morgonen med examen del 2 med unghästarna. Men idag var det dressyren vi skulle examineras i. Vi fick rida olika rörelser och efter varje genomförd rörelse skulle vi göra en analys på vad som var bra och mindre bra. Passet gick helt ok och även det räckte till godkänd examination.

Sen var det bara att försöka ladda om och direkt göra nästa examination. Dressyrexamen på våra "äldre" hästar. Den examinationen gick till på samma sätt som med unghästarna, men med lite högre svårighetsgrad på rörelserna. Frasse är en klippa och med hans goda hjälp klarade jag även denna examination.

Godkänd på 3 av 3 examen. Härligt!

Nästa vecka börjar det jag har väntat på sen dag 1 på hippologen. Nämligen grenspecificeringen. Nu ska här trimmas dressyr så att sittbenen blöder (nästan i alla fall)!

Jag firar mina prestationer med att skaka mina lurviga i Helsingfors, tillsammans med min mormor som fyller 90 år!

Trevlig helg på er! 

Finns det något bättre än att börja dagen uppe på hästryggen? Idag kändes Lexus SÅ fin och jag var tvungen att säga åt mig själv att avsluta passet tillslut.

Nu på eftermiddagen har vi hoppexamen med unghästarna. Cimon har verkligen blommat ut i hoppningen senaste tiden, så jag är inte ett dugg orolig för hur det ska gå. Imorgon har vi dressyrexamen * 2. Först dressyrexamen med unghästarna och sedan med de äldre hästarna. Det är jag inte heller speciellt orolig för hur det ska gå.

Kom ihåg att anmälan till Hippologprogrammet öppnar 15 mars! Och om du vill prova på hur en dag på hippologen kan vara, erbjuder både Flyinge och Strömsholm Dig att deltaga på prova på-dag. 17 mars på Flyinge och 8 april på Strömsholm. 

Aaliyah har verkligen tagit separationen från mamma med ro. Hon har ju varit väldigt självständig redan från dag ett, så jag har inte direkt varit orolig för hur hon ska klara sig på egen hand.

Här är ett litet klipp från när vi busade i ridhuset här om dagen. #aaliyahinaction

Vilken bra vecka det har varit!

Frasse, som jag har i dressyren nu, är heeelt fantastisk. Varje gång jag suttit av längtar jag till dagen därpå när jag ska få rida honom igen. Han ger mig en otroligt bra ridkänsla som jag bara vill ha mer av hela tiden. Han förgyller verkligen mina dagar.

Cimon har också känts väldigt fin den här veckan som varit. I veckan seglade han genom hopplektionerna som om han aldrig gjort något annat tidigare. Jag är jättenöjd med hans utveckling!

Lexus blir bara bättre och bättre. Förhoppningsvis blir han redo att visas som fyraåring i år istället.

I går, lördag, flyttade Vassi ifrån lösdriften. Hon har haft det rätt chill på lösdriften med fri tillgång på hö, vilket syns på hennes figur... Hon ser ut att vara högdräktig igen. Då det ändå var dags att vänja av Aaliyah från henne, fick hon nu flytta till ett litet stall. Där ska hon förhoppningsvis kunna komma i form och ridas lite smått. Både Vassi och Aaliyah (som går kvar med alla kompisar ett tag till) verkar ta separationen med ro, men husse tycker dock att det känns lite jobbigt att de inte får gå tillsammans längre. 

Imorgon börjar en ny vecka, fylld med nya möjligheter!

/Christoffer

Super-Kingen som tagit mig igenom hoppblocket.

Efter 3,5 veckors intensivt hoppande i hoppblocket var det (redan) dags för examen. Hoppningen har känts riktigt bra ända fram till slutet av förra veckan, då mina förrädiska hjärnspöken gjorde sig påminda och fick mig att tro att jag helt plötsligt inte alls kunde hoppa.

Idag besegrade jag mina hjärnspöken och gjorde en av min och Kingens bästa rundor tillsammans. Idag kunde jag hoppa!

Innan hippologen hade jag aldrig tänkt att jag skulle hoppa en bana på 1,20 m! Bara det är en vinst i sig. Så nu är hoppexamen avklarad och jag ser nu fram emot att få rida dressyr resten av tiden på hippologutbildningen. Lite hoppning med unghästarna kommer vi dock att fortsätta med, så helt slut är det inte (det känns bra).

Imorgon ska vi äntligen få rida våra dressyrhästar för första gången. Känns som när jag var liten och kom tillbaka till ridskolan efter sommaruppehållet. I can´t wait! 

 
Här är min tilltänkta kompanjon för ett tag framåt. Säg "Hej!" till en nybadad Frasse (eller Fatboy S som han egentligen heter) f . 2007 e. Corlensky G - Cor de la Bryere. 

Jag har fått många reaktioner på mitt inlägg igår. Ju mer jag tänker på det, desto mer obehagligt tycker jag att det är. Igår tänkte jag ändå att det kanske fanns en liten chans att hon hade kunnat göra det själv, men jag har förstått mer och mer att det omöjligt kan vara så. Och det känns extremt olustigt att någon har gått in i lösdriften och gjort det här med avsikt. Vad händer här näst? 

Här är tråden som satt runt Aaliyahs ena framkota. Omöjligt att hon skulle lyckas trassla in sig så.

Aaliyah mår efter omständigheterna bra, men har givetvis svullnat lite där ståltråden gått genom huden. Då hon endast hunnit få sin första stelkrampsvaccination, ska hon få serum nu ikväll för att öka hennes skydd mot stelkramp.

Aaliyah är lika pigg och social som vanligt. Att hon är så social och orädd gör henne tyvärr till ett lättare "byte".

Hela situationen känns väldigt olustig. Händelsen är polisanmäld. 

Sen vi kom tillbaka till skolan igen, efter praktiken, har jag både unghäst (Cimon) och hoppning med skolhäst. Min skolhäst som jag får ha under hoppblocket är King of Dutchmen "Kingen" (Irco Mena - World Cup II). Kingen älskar att hoppa och han gillar när det går undan. Han är verkligen en superbra läromästare.

Trots att Kingen är så bra och jag trodde att jag började fatta grejen med hoppning igen, hade jag ett dåligt hopp-pass i skolan idag. Vi hade inte hoppat sen i måndags och osäkerheten hann ikapp, så jag började vela och tog dåliga beslut. Vilket resulterade i att jag bland annat fick tugga grus. Helt mitt fel. Mörbultad efter hoppningen åkte jag sedan ut till lösdriften för att titta till hästarna där. På lösdriften möttes jag av något man inte vill vara med om. 

Bilden är från i somras. Aaliyah har vuxit lite sedan dess... Foto: Andreas Olsson

Jag hittade Aaliyah med en snara av ståltråd runt kotan på ena frambenet. Då ståltråden var virad på ett sätt som en häst inte borde kunna klara av att ställa till med, är jag rädd för att någon gjort detta med avsikt. Jag hittade även mer ståltråd inne i lösdriften ovanpå snön. Aaliyah är lika pigg och glad som vanligt, men har sår där ståltråden gått in i huden. 

I skrivande stund sitter jag i telefonkö till polisen för att anmäla händelsen.

Olustigt.

2017 vill jag minnas som ett bra år, som till stor del bestod av mycket häst. Inte så konstigt kan jag tycka...

Fina Ackurat efter ännu ett lyckat hopp-pass.

Året inleddes med hoppning tillsammans med fantastiska Ackurat som hjälpte mig över flera hinder (i dubbel bemärkelse). Han fick mig verkligen att tycka hoppning var roligt igen, så en stor eloge till honom.

Stora Ekeby. Jag är tredje från vänster...

Jag har hunnit med att ha två stycken praktikperioder. En i våras på ridskolan Stora Ekeby och nu senast hos hästutbildaren Evelina Johannisson nu på hösten. Jag har verkligen varit jättenöjd med båda mina praktikplatser. 

Fina Hanter som fått två nya mattar som är helt perfekta för honom. Foto: Andreas Olsson

Under våren såldes två hästar. Min fina trotjänare Gideon och även Hanter som jag hade under en kortare period. Jag hade inte kunnat önska mig bättre köpare till någon av hästarna, vilket givetvis gör allting så mycket lättare. 

Cimon får testa på allt i skolan. Dressyr, hoppning och terräng. Foto: Andreas Olsson

Men det är inte bara hästar som lämnat mig. Under våren kom Cimon (Cinnamon Bell) till mig för vidareutbildning. Cimon fick sedan komma med i min utbildning på hippologen som just unghäst. Otroligt givande för oss båda två.

Aaliyah (Mr Vain GJ - Rudy B - Heineke) Foto: Andreas Olsson

Mysigare mule att pussa på får man leta efter... Foto: Andreas Olsson 

Det tillskottet i familjen som ändå har berört mig mest är Aaliyah, som 7 maj såg dagens ljus för första gången. Hon växer så det knakar och vi får se vart det slutar. 

Snyggingen Lexus Bell. Foto: Andreas Olsson

Under hösten kom också Lexus Bell för utbildning. En riktigt snygging enligt mig.

Sammanfattningsvis har 2017 varit ett händelserikt år. 

Det nya året har börjat bra med skolstart och födelsedag idag. Jag har firat min födelsedag med hoppning för Daniel Svensson och sedan lite mer hoppning för Jens Fredricson. Båda passen mycket givande. 

Det känns skönt att skolan har dragit igång igen, men nu är det sista terminen kvar bara. Sen öppnar sig den stora vida världen för oss.

Gott nytt år!

/Christoffer