Jag gnällde lite över träningsvärk när jag skrev sist i tisdags. 

Jag tillbaka allt. I tisdags visste jag inte vad jag prata om. Idag, torsdag, har jag lite mer kött på benen i frågan. Väldigt ömt kött. Jag är nöjd med ridningen, varje lektion ger verkligen någonting och i och med att fokus fortfarande ligger på sitsen så... Ja vissa muskler gör sig mer påminda än andra. Fyra dagar av stalltjänst spädde liksom på det hela.

Jurist

Igår hade vi en väldigt intressant lektion, där vi skulle känna efter hur hästens bakben rör sig. Att hästen ska ta i med sina bakben och sätta under sig, det vill alla, men det kräver ju att man verkligen känner var man har dem någonstans! Vi började i skritten, med att säga "nu" varje gång hästen satte ner respektive bakben. Därefter jobbade vi vidare i trav, där vi skulle säga när hästen satte ner det yttre bakbenet, för att sedan fatta galopp precis vid den tidpunkten. Prova själva! En medhjälpare som kan titta krävs, för det där är lättare sagt än gjort. 

Min grupp har klarat av stalltjänsten för denna vecka, vi börjar jobba bättre och bättre tillsammans i gruppen och hitta rutinerna. Hästnamnen går fortfarande sådär måste jag erkänna. 

Efter önskemål kommer en bild på den fantastiska hömaskinen också.
Måste säga att det ligger hårt arbete bakom den här bilden, det är inte varje dag jag springer på den, och oftast är den borta innan jag hunnit hala fram kameran. Den pytsar alltså ut angiven mängd hö utanför varje hästs box, och då är det hela dagsgivan i en hög, som sedan delas upp för hand i högar.

Så, voilà, här är den! 

Om någon trodde att jag red vilse i söndags och inte hade hittat hem ännu, med tanke på den dåliga uppdateringen sedan dess, så kan jag nu upplysa allmänheten om att nej, jag hittade och är vid liv. Mitt internet däremot har legat i koma fram tills nu. Då var det utrett :)

Terrängen i söndags gick rätt så bra! Ett smalhinder smet han förbi tyvärr, men i övrigt var det felfritt på hinder. Han var superduktig, hästen, och kämpade på allt vad han kunde genom hela banan. Laget gick det tyvärr inte så bra för, synd - men vi hade ändå en jätterolig helg, bra arrangerad tävling med härlig stämning, många fina ritter och många trevliga människor. Precis som det ska vara.

Framåt två på måndagsmorgonen fick jag äntligen krypa ner i min säng, och precis när jag hade stängt ögonen var det bara att kliva upp igen. 06:55 var det dags för stalltjänst. Morgonstund har guld i... Nej, det måste ju vara tidernas största lögn. 

Två lektioner i dressyr har det hunnits med, så här i början provar vi runt på olika hästar för att se vilken som är mest lämplig för varje elev. Vi kommer sedan att ha samma häst i både dressyr och hoppning, och hästen väljs ut utifrån vilken som kommer kunna ge oss mest att rida. Alla har ju sina svagheter i sin ridning, så hästen vi får kanske inte blir den typen av häst man tycker mest om att rida - men den kan hjälpa oss att komma tillrätta med vårt problem. Dagens lektion bestod av sitsträning - svårt, men otroligt kul när man upplever vilken stor skillnad det kan bli när man ändrar på väldigt små saker! Idag hade jag två stora aha-upplevelser. Jag hoppas och tror att det kommer i morgon.

Så, en fantastisk helg är avklarad, ikväll blev vi nollade på av hippolog-tvåorna, och nu har alltså även internet återuppstått. Ge mig några dagar till så har jag nog också gjort det. 

 Nu är kalaset igång! Elva hästlag och 32 ponnylag är samlade på Örebros fina anläggning för att göra upp om titlarna.

Invigning med pompa och ståt på fredagskvällen..

Jag red min dressyr halv tolv på lördagen. Dagens stora guldstjärna går till hovslagaren som gjorde så att jag slapp rida med 7 gräsbroddar och en gängtapp idag. Lastrelli bestämde sig för att prompt sätta ner hoven när jag höll på att gänga broddhål, så gängtappen gick av. Typiskt att sånt där alltid händer just precis när det absolut inte ska... Men halv elva fick han en ny sko på vänster bak, och vi var fit for fight!

Dressyren flöt på fint, hade två stora missar men landade ändå på 50,9 straff, ca 65%. Så när som på en lite överladdad häst så gick det fint för mina lagkamrater också!

Efter att ha tagit hand om våra hästar så gick vi terrängbanan tillsammans, en lång rackare på 3,2 km, optimaltiden är ca 6 minuter. Det är en jättefin bana, men den innehåller en hel del knepiga moment.

Här har vi en kombination på diagonalen, där gäller det verkligen att planera sin ridning och hitta linjen!

Efter bangång var det dags att börja ladda inför hoppningen! Även den var superfin, och vi lyckades tråckla oss igenom den felfritt! De andra i laget hade tyvärr både nerslag och stopp, men fyra av fem får i alla fall gå ut i terrängen så vi är rätt så nöjda ändå.

Efter dressyr och hoppning leder Waxholms Fältrittklubb, som bara har tre ekipage, inför terrängen. Södertörnsalliansen ligger på sjunde plats. Terrängen lär vara utslagsgivande, så det lär hända mycket i morgon! Individuellt ligger jag på delad tiondeplats och det är fjorton placeringar i klassen.

Kvällen avslutades med en hejdundrandes ryttarfest i ridhuset, och traditionsenligt var det mycket uppträdanden och spex från lagen. 

Nu blir det vimmelbilder!

Team 08, ett ponnyallianslag från Stockholmsområdet körde sin egna variant av "Värsta schlagern";

"Och det är tävling, och det är hästar
vi tar på oss trånga västar,
och alla våra trötta gamla morsor
som säger ALLT och INGENTING"

Stora Wäsby Fältrittklubb bjuder alltid på show, i år blev det körslaget med el-grep, kvastar, svamp. ryktborste och kam som instrument. Dirigerade gjorde Lena Bredberg med ett dressyrspö.

Kvällens snyggaste outfits hade helt klart Mantorpsryttarna!

Kvällens kupp stod allianslaget Skånetöserna för. Tillsammans med de andra skånelagen sjöng de nationalsången, eftersom den inte sjöngs på invigningen, och fick hela publiken att ställa sig upp. Sången avslutades med "för jag vill leva jag vill dö i SKÅÅNEEE!"

Till sist var det arrangerande klubbs tur, Örebro Festklubb som de för dagen hade bytt namn till. Två representanter ur varje hästlag skulle sätta ihop ett träns, där den som fick lov att använda armarna hade förbundna ögon. Sedan skulle det springas en liten bana i ridhuset med tränsad blindbock och seende "ryttare" som ledsagare. Vem som vann är lite oklart dock... I mitten på bilden ser ni 40% av södertörnsalliansen, Clara och Anna :)

Så efter en lång och händelserik dag så är det sovdags här i lastbilen!
I morgon blir det en ny spännande dag, vi ska rida för allt vad tyget håller.

Något som är typiskt för hästmänniskor är att vi kan vara ganska snåla när det gäller oss själva, men när det kommer till hästen så finns det liksom ingen hejd på vad vi kan köpa. Det där fodertillskottet får kosta vad det kosta vill, och nya schabrak behövs alltid.

Man skulle kunna tänka sig att det förändras när man får in hästmänniskor på en högskoleutbildning, och dessa då tvingas leva på det där studiebidraget som alltid tycks vara för lågt. Att någon sorts ny prioriteringsordning tvingas fram. Det är inte sant. Snabbmakaroner, nudlar, fil och flingor, det äter vi så gärna så. Nu när CSN-bidraget kom, så var det inte till ICA vi åkte.

Vi åkte till Hööks. 

Det kan hända att det blir mycket månad kvar i slutet på pengarna...

Hur som helst, nu är allt packat och klart - i morgon åker vi på lag-SM i fälttävlan, i Örebro! Ser fram emot en rolig helg där hela fälttävlanssverige är på plats, häst och ponny går parallellt på samma tävlingsplats. (Som färdlektyr på vägen har jag Hästens näringsbehov och utfodring, det gäller ju att utnyttja tiden i bilen maximalt.) 

Invigningen är fredag kväll, och min dressyr går på lördag förmiddag. Lag-SM går i enstjärnig klass, vilket innebär att nivån på programmet är ungefär LA, med förvänd galopp och ryggning, bland annat. 

Hoppningen rids på lördag eftermiddag, höjden där är 115.
På lördagkvällen är det ryttarfest :)

Jag har en hängiven fotograf i form av min pappa med mig, så om allt går vägen bjuds det på bildbevis under resans gång! Fortsättning följer, håll en tumme för oss :)

Vi hade första riktiga lektionen i ridteori igår, med duktiga Mette Henriksen som på ett väldigt pedagogiskt och intressant sätt pratade om ryttarens sits. 

Hon sade såklart mycket klokt under timmen, bland annat jämförde hon elitryttarnas olika sitsar. Som ett exempel har vi Anky, som har en väldigt tight sits, hon sitter i hästen, medan Isabell Werth å sin sida har en mer lös sits. Hon sitter mer uppepå hästen, men ändå med rörelsen. Mette påpekade att vi inte ska vara rädda för att skumpa i sadeln, så länge vi gör det med hästens rörelse.

Kyra Kyrklund slog en gång vad om att hon inte lättar ur sadeln i traven, men blev motbevisad när hon filmades med höghastighetskamera - och om HON gör det, då får vi också det! 

Att sitta rätt och bra handlar om kroppskontroll, om att kunna utnyttja den kropp man har fått på ett maximalt sätt. Anky, Kyra och Isabell har tre helt olika kroppstyper, men alla tre är skickliga ryttare. Så det finns hopp även för oss som saknar de där långa dressyrbenen - det gäller bara att lära sig använda det man har. Nästa vecka börjar ridblocket på Flyinge för min del, det ser jag verkligen fram emot.

Om man vill ha fler smarta tips från Mette finns den här artikeln att läsa här på Hippson.

Ikväll var vi på clinic i Stora ridhuset, där Maria Gretzer gav tips och råd inför fyraårs championatet i hoppning. Mycket trevligt och intressant, red gjorde tre hoppstipendiater, samt Piia Pantsu och Fredrik Jönsson.