Sofhie var precis här och förde över filmerna från utbildningskontrollen! Om de inte dyker upp nedan så får man trycka på uppdatera-knappen högst upp i webläsaren.

Fint att Quest livade upp stämningen lite där i slutet av banan, eller hur? Sedan bytte vi alltså hästar, red in oss på dem ett par minuter, och hoppade en högre bana. 

Quest, Ravaillac och Beverly... Ja man kan ju inte anklaga dem för att vara lika varandra i alla fall, det här var verkligen jätteroligt att göra :) 

Mataking och Quest var fina idag så nu är de igångjoggade inför veckans utmaningar. Vi åker till Göteborg på onsdag kväll, idag har vi också tränat inför vårt paddock-program som vi ska visa upp på Eurohorse-mässan. Arbetsfördelningen är att Sofhie pratar, Emelie longerar, och jag rider :) Ellica kommer upp från Halmstad och hjälper till, hon är hemma på VFU nu. Vi är laddade!

Nu ska jag skriva klart det sista på veckans ridloggar och sedan räkna ut en foderstat åt Quest och analysera och motivera, och seminarieuppsats, och lappar till utvecklingssamtalet...

Vi hörs när jag kommer ut på andra sidan pappershögarna :)

När det ändå var strålande väder, så fick dressyrhästarna också ta sig genom vassen i sjösvängen och galoppera på isen. Det var klart mer livat än med unghästarna, inget fel på bjudningen här heller! :)

Vi avslutade med lite självständig ridning på isen för att få ordning på torpet igen, och de var så fina så!

Vi kunde inte ha valt en bättre morgon för vår isritt. Dimman suddade ut horisonten helt över sjön, isen sjöng under hovarna när vi galopperade ut i det suddiga vita, rimfrost i skägget på lyckliga unghästar! Framåtbjudningen var det då inget fel på, de tyckte det var minst lika roligt som vi gjorde! Det var tio hippologer och kandidater med leende från öra till öra skrittade hemåt igen. 

Det här, det är livet på en pinne det.

Carin Brosäter fotade!

PS, jag hatar inte vintern varje dag.

Utbildningskontrollen var en rackarns rolig upplevelse! Vi sparar analysen tills jag fått filmerna tycker jag :) Flip Flop var för dagen en flipp och hoppade hela 80 centimetrare utan att dö, kändes fräsch och fin idag! I morgon är det dags för isritten  Vad tror ni, satsa på att rida sist för att kolla så isen håller, eller rida först... medans den håller? Fast den lär vara jättetjock nu så egentligen nojar jag i onödan :)

Efter utbildningskontrollen var det dags för nästa utmaning, examinering i palpation med Nina Roepstorff. Gick prima, vi har verkligen lärt oss mycket på de här tillfällena. Fast vi skulle behöva kolla lite mer på hästskelettet Emil, nu använde vi oss av böcker för att kolla vad som finns bakom alla muskler, men man behöver se!

Speciellt bakdelens anatomi är svår att förstå till en början, var lårleden sitter och hur bäckenet ser ut. Det är coolt när man börjar förstå hur extriören, med vinklar och längd på de olika benen påverkar hästens rörelsemönster. Så när Mataking skrittar långsamt så att de andra får vänta på oss, då kan jag skylla på hans korta liggande underarmsben ;) 

Sist ut för dagen var just Mataking. Klättring på åsen, och lite lösgörande i ridhuset. Idag var han dyr, och fastnade på bild till och med! Sofhie har knappt sett mig på honom och förstod inte alls vad jag menar med att han blir spänd och kort i form och steg. "Det där kallas liksom samling, Marie!"

Jamen idag ja, idag var han avspänd och jobbade jättefint genom kroppen. Var tvungen att testa en galoppökning längs långsidan, där han lätt blir spänd och springig, men ta mig sjutton, helt lysande, och jättebra upptag. Hoppas det håller i sig till i morgon, planen för dagen var att inte rida så länge, men jag hade gärna suttit där lääänge till.... :)

Nu ska vi reda ut en sak här. Innan jag började på hippologen fick jag höra att jag inte skulle förvänta mig att få ut speciellt mycket av ridningen. Det verkar otroligt dumt att folk ska gå runt med sådana missuppfattningar om utbildningen, men jag tror att ni som läser bloggen förstår hur mycket jag faktiskt lär mig varje dag!

Idag hade vi utbildningskontroll i hoppning, en check hur vi ligger till så här mitt i terminen. Den går till precis som vår riktiga examen, för att bli godkänt ska man rida en 110-bana med sin skolhäst, och genomföra den på ett bra sätt, med god balans och rytm, bra sits och inverkan, osv. Det är ungefär samma krav som ställdes på examen i det tidigare tvååriga programmet, där man bara kunde få godkänt eller underkänt.

Nu går jag ju det treåriga, där vi betygsätts med 3, 4 eller 5, och siktar man på ett högre betyg så höjs kraven betydligt! Efter genomförd runda på sin skolhäst, så måste man kunna visa att man kan rida olika typer av hästar, på högre höjd. I praktiken innebär det att jag hoppade min runda på Quest på 110, bytte till Ravaillac, hoppade fram ett par språng och red en 120 bana, bytte till Beverly, red något varv, hoppade två språng, och hoppade samma 120-bana igen. Tre totalt olika hästar som jag inte hoppat förut, olika storlek, temperament, teknik, och förutsättningar. Bara att sitta upp, känna av, och sedan tuta och köra efter bästa förmåga. 

Den som går ut med en femma i trean har kommit en bra bit i sin ridning, då är kraven ännu högre och sådana här uppgifter kräver sin ryttare! Bli bra på en häst grejar de flesta, men sitta upp på flera och göra bra ifrån sig, det är en utmaning det. 

Efter rundorna idag vill jag lova att vår examinator hade en rätt klar bild över ryttarens förtjänster och brister, det gick inte att komma undan med någonting där inte :) Så nu har de ett bra underlag inför utvecklingssamtalet som vi har nästa vecka, det ska bli spännande! Jag som knappt stegat en distans innan jag började här måste nu gå tillbaka lite till att gå på känn och inte minutiöst hålla mig till planen, känns trevligt på något sätt. Någon sorts medelväg borde bli bra, nu när jag redan testat hardcore åt båda hållen ;)

Min ambition med kursen och egentligen hela utbildningen är bara att lära mig så mycket det någonsin bara går. Visst kan man lära sig rida på fler ställen, men hur ofta har man möjlighet att sitta på läromästare i hoppning OCH dressyr, samtidigt? Och flera dagar i veckan rida för tränare som ridit, eller rider, grand prix hoppning och dressyr? Unghästridning för samma tränare på det, och så lägger vi till teoretiska kurser på det där vi får lära oss av experter inom sina områden. Den biten går inte heller att få någon annanstans. Jag gick natur på gymnasiet med toppbetyg i allt, men jag lovar att jag aldrig har fått lägga så mycket tid på pluggandet som på hippologen, framförallt i ettan där många tunga kurser ligger. Har man höga ambitioner får man slita, men jösses vad jag har lärt mig! Lätt värt det!

Den där betygssättningen bjuder in till att sikta högt eftersom det faktiskt kommer synas på pappret, men egentligen spelar inte siffran i sig någon roll. Det är ju vad man tar med sig, och hur man tillämpar det, som är det viktiga. 

Så, det här med att det skulle vara låg nivå på ridningen, det stämmer inte någonstans. Våra lärare vill inget hellre än att vi ska utvecklas så mycket det bara går, och jag lovar att de ställer upp och hjälper oss på alla sätt de kan. Betygsättningen är ju bara en värdering av hur långt vi faktiskt tagit oss i slutet av kursen. Nu ska jag sno ihop en tävlingsplanering i hoppningen, planen är att rida 110-120 nu ett tag, får jag några felfria rundor så siktar vi på 130. Visar det sig flyta riktigt bra där också så ligger Strömsholmstävlingarna lägligt där i början av sommaren. Det tycker mina lärare är en rimlig plan för mig, och siktar man mot stjärnorna kanske man i alla fall når grantopparna, eller hur?

Nä, jag känner att jag får utmaningar som ligger i helt rätt nivå för att jag ska utvecklas. Grymt kul och väldigt stimulerande, jag har inte ångrat mitt val av utbildning en sekund. Jag kan inte svara för hur det var för ut, eller hur det är för andra, men mig passar det som handen i handsken.

Ansökan till programmet har precis öppnat, någon som är sugen?  

Quest i Jälla. Sofhie har varit duktig och filmat hela kalaset idag. Ha tålamod, det kommer!

Alltså, det är inga dåliga dagar vi har! Idag har varit toppen, så nu ska ni få en liten novell om allt jag har haft för mig. 

Dagen började med löshoppning med unghästarna, så det var ingen som ramlade av :) 

Vi använde oss av bara ett hinder idag, ett räcke mitt på långsidan. Nyttig övning som gör dem smarta, man måste inte alltid hoppa på samma sätt som man gör på ett treårstest, med hjälphinder och oxer ut. Självklart ska man anpassa uppgiften till hästen, så att det blir en lagom utmaning för dem. Det var inte så högt, och inget längdhinder utan bara ett räcke. Vi på marken kan understödja distansen genom mer eller mindre drivning, kräver lite öga och rytmkänsla, precis som all hoppning. 

Intressant att se vilken skillnad det är på olika hästar, taxering, balans och teknik skiljer sig stort mellan dem så alla löser de uppgiften på olika vis, men utifrån sina förutsättningar gjorde de det bra. 

Flip Flop igår

Dressyr för Marianne, vi körde på med skolorna. Mataking var laddad idag och det tog ett bra tag innan jag fick lite koll på honom, vissa av övningarna vi gjorde är förberedande för byten och det tycker han tydligen är jätteskoj så han blir alldeles i trasorna i mellanåt... Mot slutet tog det sig ändå, sluta på spåret, övergång till öppna, flytta in ett par meter innanför spåret, och så öppna igen. Gäller att hålla tungan rätt i mun och jag blir alldels grötig i huvudet av att koncentrera mig så, haha :)

Lunch i datasalen, kackel med Sofhie, och sedan var det dags för mig att träna på det här med att vara ridlärare! Temat var halvhalt, höll lektion för mina klasskompisar på sina hopphästar. Jag är ganska så nöjd ändå, vi konstaterade att man ska ha respekt för begreppet halvhalt! Definitionen är ju "kortvarig samling under rörelse framåt", steget förkortas och höjs utan att man förlorar energin. Egentligen är det en form av uppbalansering, och halvhalt är ett dumt ord eftersom man lätt tror att det bara handlar om en förhållning på tygeln.

Samling ligger som bekant sist på utbildningsskalan, så man kan lätt dra slutsatsen att det kräver att ryttaren har kommit ganska långt i sin ridning, och i arbetet med hästen, för att man ska kunna stämma av den så pass mellan hjälperna att man verkligen får den effekten. Inget ord man ska slänga sig med alltså, när man oftast menar något annat.

Mataking

Quest fick sitt pass efteråt, red själv i nya ridhuset. Det låg en bom framme så jag lade in den i mitt lilla markarbetspass, en enda räcker för att ha pyssel hela passet.. När han verkligen är igenom kroppen och går fram till handen så är det busenkelt att hålla rytmen över bommen, man kan rida stora språng, korta språng, lång anridning, kort anridning, byta galopp över, böjt spår, rakt spår... Då känner man verkligen "dragläget" och bara kan understödja i anridningen. Jättebra träning för ens egen timing och avståndsbedömning också. 

Bommar är verkligen super, som en kontroll för mig att hästen är framme och att jag kan använda den galoppen jag får. När man börjar hitta känslan är ett tips att kontrollera att man kan variera sin sits också, ofta blir vi lite tunga i rumpan i markarbetet. Man måste ju kunna inverka och ha hästen mellan hjälperna i lätt sits också. 


Imorgon har vi utbildningskontroll i hoppning, en sorts test-examen alltså. Då ska vi rida bra och stiligt! Examination i palpering också, nu ska jag stirra på skelettet tills alla delar går in...

Jaa jag har haft lite markkänning igen, men det var inte så dramatiskt. Vi hade markarbete för Jens med unghästarna i morse, och i anridnigen på... Ja tre bommar som en liten pyramid, sådär två decimeter högt. Väl framme för skänkeln, perfekt distans, och så ångrar sig hästen i sista sekund, tvärstannar och jag hoppade utan Flip Flop! Jag får stilpoäng på den avsittningen i alla fall, landade på fötterna med tygeln i handen. Nåja, ser det som friskt vågat, man kan inte sitta ner och luta sig bakåt hela tiden heller :)

Så jag firade alltså alla hjärtans dag med streck nummer två på Wall of Shame. Min statistik för i år ser ju sådär ut, tre dyk och det är bara februari... (varav en var på en A-ponny, men den var så grymt förnedrande att jag helst inte pratar om den) Än så länge ser jag mig som ung och böjlig, det kan vara därför jag är på väg att köpa en treåring. Innan krämporna börjar komma liksom.

Mataking trivdes bra med sin nya sadel, och jag sitter mycket bättre i den, så nu börjar det bli kul på riktigt det här! På lektionen för Eva-Karin idag började vi få lite mer luft under fotsulorna, vi jobbade vidare med skolorna.

I hoppningen för Anna-Clara bestämde jag och Angelica oss för att byta hästar, Quest och Arwen är väldigt olika varandra så det är supernyttigt att byta lite ibland! Det gick mycket bättre än sist jag red henne, kunde sätta ihop henne bättre och hitta mer fjäder i galoppen, som man måste ha för att få lite tryck i avsprånget.

Det är lite klurigt eftersom hon är svår att få ärligt fram för skänkeln. Dessutom är hon ett sto så man får klappa lite medhårs och mötas halvvägs, men idag var vi kompisar! Vissa språng var riktigt fina och jag är nöjd med resultatet, men man får rida för dem på ett annat sätt än på Quest. Han har ju en massa power som man bara måste kanalisera åt rätt håll. Det är också svårt, men på ett helt annat sätt!

Arwen och jag :) Hon har gått 130 hon med, 8 år  e. Armani - Sherlock Holmes.

Vi ska tydligen rida på isen på fredag med unghästarna, jag är livrädd. Lovar att muta någon på att fota detta nära-döden-upplevelse...

Nu ska vi träna torr-simning, ha en bra kväll!

Mitt happymode från helgen har hållt i sig hela dagen! Vi går redan in i vecka sju på terminen och alla undrar vad som hände med tiden egentligen. Den går verkligen fort när man har roligt!

Hade morgonstalltjänst för att ta igen Sofhies insats från i lördags, och sedan startade unghästarna upp sin vecka med ett kortare dressyrpass i gula ridhuset. Vi avslutade med en liten sväng utomhus runt om anläggningen, och lite trav på stallplan, på vår snötäckta utebana. De är duktiga allihopa, våra remontrar.

Strömsholm gör sig bäst i solsken! Här är vårt stall, norra :)

Hopphästarna gick markarbetspass för Daniel, idag var det måndag sade Quest och var mest överallt första 20 minutrarna. Sedan landade han ganska bra och vi löste bomövningen med relaterade avstånd på böjda och raka linjer och S-båge rättså bra ändå. 

Dagens dressyrlektion reds för i hoppsadel, jag testade att ha Quests sadel på honom en dag förra veckan och allt gick plötsligt mycket lättare så jag tog den på lektion idag... Så, frågan är ju om det är mig eller hans sadel det är fel på, men visst var det skillnad idag. Ny dressyrsadel får det bli.

Idag var det öppna som stod på schemat, Marianne älskar öppnor och det gör nog jag med! Mataking kändes fin men var på trycket som alltid på måndagar. Då får piloten koncentrera sig ordentligt för att det ska bli lagom mycket åt alla håll... Men när allt kommer på plats, då är känslan inte dum alls.

Både jag och Angelica blev förresten placerade i 110 i lördags, härligt! Nu ska jag plita ihop en plan för våren, när vi har så här fina skolhästar att rida och tävla så är det bara att passa på.

När jag pillrade bort snön från min cykelsadel i morse insåg jag att jag faktiskt kunde se vad jag gjorde. Nu är det inte långt tills solen tittar upp över kanten redan när man trampar iväg till morgonstalltjänsten! Idag var det nästan lite vårkänsla i luften och strålande sol hela dagen.

Jag och Angelica skrittade ut med gymnasieeleverna på våra dressyrhästar på förmiddagen, det blev en runda runt slottet och galoppbanan. Det gick till och med att njuta lite av vyerna och inte bara tänka på kalla tår!

Satt ute i solen innan eftermiddagsstalltjänsten och ringde hem till mina nära och kära, kändes väldigt vårigt! Jag fick lite hopp om att det faktiskt kommer en tid utan täcken, broddar och tredubbla långkalsonger, nu känns livet lite bättre. 

Nu är jag trött men glad efter en bra helg, dessutom helt utan melodifestival :) Jag har lite ridloggar och en lektionsplanering att styra upp innan jag får krypa ner i sängen igen. Hoppas på sol hela nästa vecka, för det här var inte dumt alls!