Ni ska få en liten update om hur det går här borta, mitt i Earth Hour. Ja, jag har släckt, och sladden till datorn är urdragen...

Mycket att göra är bara förnamnet på tillvaron just nu, veckan har bara rasslat till och nu är det högsta växeln som gäller. Det största som hänt är examen i undervisningsmetodik igår - en 45 minuters lektion för 8 gymnasieelever, ämnet var galoppfattning. Jag har aaaldrig varit så nervös inför en examen, och de släpper inte igenom någon för att vara snäll så här gäller det att hålla tungan rätt i munnen!

Men det gick bra, godkänd, så himla skönt så det finns inte! 

Hoppveckan har flutit på bra med Quest, i torsdags roade vi oss med att byta hästar igen. De lektionerna är bland de bästa, denna gång blev det bana på Quest, Ingress och Arwen. Idag trimmade jag och Angelica på våra fina hästar som känns bra båda två, och i morgon är det tävlingsdags, 110-120. Sedan rullar det på med tävlingar minst varannan helg resten av terminen! Dessutom ska Rio göra debut på de riktiga tävlingsbanorna måndagen efter påsk, 9/4.

Flip Flop har jobbat på bra i veckan han med, med bland annat tömkörning i måndags, galoppjobb på galoppbanan i tisdags! Uppskattades av både häst och ryttare :)

Teorin tar tid den, skulle nog säga att det är dens fel att jag inte hinner blogga mer än jag gör just nu. Jag kan bocka av umet-examen, men nu närmar sig deadline för seminarieuppsatsen, på onsdag redovisas den och 11 april ska det vara inlämnat och klart... Sedan knackar en maffig pedagogikuppgift och företagsekonomi-uppgifter och tenta en på axeln och påminner en om att vi inte är i mål ännu! Vi har 9 veckors målraka framför oss så vi skottar på, när jag ligger i hängmattan i äppelträdet i sommar och vilar mina ömma ben så kan jag redan nu säga att jag kommer vara väl värd det.

I påsk har jag tid att presentera er för min häst också, för hon tar tid hon med på ett sätt jag definitivt inte tänkt mig! Hold on... :)

Jo, det började så här.





Den här bilden togs 2004 och det kan mycket väl vara mitt livs första terrängträning. Han hatade gravar, ponnyn, men det fick jag liksom veta först efter att jag tittat lite närmare på det, som ni ser på bilden.

Jag var inte så sugen på att tugga grus sådär igen, så efter det här påbörjades Mission Dikesträning på hemmaplan. Hittade ett lämpligt, väldigt litet men vattenfyllt. I början tog det 10 minuter innan jag ens kom över, men skam den som ger sig. Jag hoppade det fram och tillbaka varje gång jag red ut, ända tills han tyckte det var så lätt att han bara klev över det. Sedan avancerade vi till bredare hål i marken.

I slutändan blev gravar vårt paradnummer i terrängen, jag visste att det aldrig skulle bli några problem där. Sedan var han markskygg och blev aldrig någon strålande terränghäst ändå, man ska lägga tid på rätt hästar i rätt gren också, men det kan vi ta en annan gång... Svagheten vände vi till en styrka genom mycket träning och envishet. Det mesta går med motivation och en bra plan.

Gunde Svan är en bra förebild för alla idrottare och människor i största allmänhet. En vilja och drivkraft som inte är av denna värld, koll på minsta lilla detalj, och en tävlingsinstinkt som gjorde honom till en av tidernas mest framgångsrika skidåkare.

En av alla de saker som man kan plocka upp från Gundes framgångsrecept är tanken om att träna för att kunna prestera även under tuffa förhållanden. Var det dåligt väder på tävlingsdagen visste han att han hade ett försprång redan där, för han var förberedd.

Med lite kreativitet kan man skaffa sig ett stort försprång till sina konkurenter genom att tänka lite mer som Gunde. Vi alla vill ju att hästen ska känna sig trygg med oss och kunna koncentrera sig på oss och uppgiften, oavsett vad som händer runt i kring. Om dressyrryttarna tränade sina program med en dagisgrupp på läktaren skulle ingen behöva bli utstirrad för att man öppnar en colaburk under pågående ritt. Känns det lite väl magstarkt, så kan man ju börja med bara en knatte.

Jag har hört att det en gång tränades banhoppning på terrängbanan i Hofors som förberedelse för banhoppningen på Strömsholm, ryttarna oroade sig för att gräsbanan lutar lite här. Väl på plats tyckte såg de inte vad som var problemet - de hade ju tränat på en bana som lutar betydligt mer än den här! För det lutar i Hofors, om det gör...

2009 i Hofors lutade det också


Så, antingen stänger man in sig i sitt lugna ridhus med perfekt underlag, och kanske är bäst på tävling när omständigheterna är ideala. Den som tränar i olika miljöer har större chans att vara bäst även under udda förhållanden på tävling. Man är helt enkelt bättre förberedd än de andra eftersom man tränat lite mer kreativt. Lite roligare också kanske, men det är ju en smaksak. Fram för mer kreativ och omväxlande träning!

Så... Jo det här var anledningen till att jag tänkte på skidåkning när jag trimmade på RS-banan när det blåste halv storm. Quest har lite tendens till headshaking som blir värre utomhus, speciellt när det blåser, och han kan haka upp sig lite på det där om man nu inte lyckas sysselsätta honom med något. Och det är ju inte alltid så lätt ute i blåsten, men det verkar dumt att lämna något åt slumpen och hoppas på att det alltid ska vara vindstilla när man ska träna eller tävla utomhus.

Så hade aldrig Gunde Svan tänkt i alla fall. 

Kolla kolla... :)

Saknat mig? Jag försöker landa efter vad nog kvalar in som en av de mest dramatiska veckorna i mitt liv, och har inte riktigt vetat vart jag ska ta vägen eller vad jag ska skriva. Ni får ta del av historien nästa vecka när jag vet hur den slutar.

Nåja, i skolan flyter allt på jättebra i alla fall! Dressyren har känts ganska så bra, programridningen blev framflyttad ytterligare men om 1,5 vecka är det dags.

Quest har jag ridit med ett leende påläpparna hela veckan, eftersom jag inte har hoppvecka egentligen, men har honom ändå, så har jag ridit med på så många lektioner jag fått in i schemat. I onsdags hade vi färdighetsträning med Marianne med dressyrhästarna, på en duktig Mataking. Vi rider då två och två, men eftersom vi bara är fem i min grupp blir det ju en plats ledig - så jag kom på den brillianta idén att smussla in Quest på sista passet :)

Möttes av en rätt skeptisk blick när jag lade fram det, det fanns visst en del dålig erfarenhet av Quests dressyr där, men vi fick henne att omvärdera ordentligt! Lektionen gick jättebra och det var himla nyttigt att få lite ny input i hur jag ska jobba med markarbetet på honom. 

Ja det var lite stumt när jag tog tyglarna i torsdags, han hade nog upptäckt en del nya muskler dagen innan, men det släppte efterhand och sedan hoppade vi bank och pulvermangrav på tågbanan innan vi gick in i röda ridhuset för att hoppa bana. Blodigt allvar var det, felfri runda gav valfri glass på Markan, jobbar uppenbarligen bäst under press för det var både felfritt och riktigt bra, härligt! Trots en bred vattenmatta med riktigt vatten i mitt i banan, fanns de som tittade lite närmare på den ;)

Om en vecka är det tävlingsdags och jag är superladdad, sedan rullar det på med tävlingar var och varannan helg resten av terminen, toppen :)

Glassiga hippar utanför markan =)

Jag har ju hoppat pay&jump med jättebäbisen Rio idag också, han med rödast hoppindex i stan, ni vet.

Nu var det dags för 110 och det gick alldeles utmärkt, men han var på hugget idag! Överhoppade ordentligt i mellanåt, men lugnade sig lite till andra rundan och då fick vi en flera väldigt fina språng och bättre rytm i stort. Nu behöver vi jobba med lydnaden i markarbetet och få honom att vänta lite bättre i anridningarna. 

Men han är ambitiös och positiv, och vill absolut inte riva, så det är roligt :)

Red Quest på tågbanan på eftermiddagen, lite lättare lösgörande idag. Han hade en riktig peak igår, grymt häftig att rida då!

Idag var det också dags att sträcka på benen lite i dressyrsadel, Mataking är tillbaka till mig efter en vecka med Sofhie i sadeln. Han kändes bra han med, fortsatte på miljöträningsspåret och red runt tågbanan med honom. Piggelin som väntat, men fin.

Ok, nuu, uppsats here I come...

Vi tittade på schemat för vecka 11 och hann precis tänka "semester!" innan verkligheten hann ifatt oss, herre jesus vad arbeten och deadlines som närmar sig med stormsteg nu! 

Seminarieuppsatsen ska redovisas muntligt på onsdag och nej jag är inte riktigt klar ännu, de sista ridloggarna vill bli färdigställda, och i fredags sydde jag ihop ett pedagogikarbete där jag reflekterat kring mitt ledarskap på alldeles för många sidor. En vacker dag kommer våra lärare inse att man måste begränsa antalet sidor för annars lär de få läsa våra mystiska tankegångar och långsökta pralleller fram till midsommar :)

Men jag var klar i god tid innan deadline! Hade säkert 30 sekunder till godo!

Så, nu ska jag döda seminarieuppsatsen en gång för alla...

Hade på känn att Quest skulle hoppa bra idag nu när markarbetet fungerat så fint i veckan. Igår trimmade jag bland stock och sten och på grusvägar tillsammans med Angelica och Arwen, det ligger lite utmaning i att kunna ha honom hos mig och komma till ridning även i distraherande miljöer, men övning ger ju färdighet.

Det fina var att det faktiskt gick, trots snålblåst, han jobbade på bra och var helt koncentrerad på mig och gick fram överallt som ingenting. Har jag honom med mig där, då kan jag rida var som helst tänker jag. 

Och jag är nöjd med hoppasset idag! Jättenöjd, det var ett av de allra bästa hittills, inte för att det var avancerat eller högt eller perfekt, utan för att känslan var super, han hoppade bra och jag hade KOLL igen! 

Det har trillat ner en hel massa poletter i veckan, fortsättning följer för jag har lyckan att ha Quest alldeles för mig själv! Så han är min även nästa vecka... Så:

Udda veckor: Flip Flop + Quest
Jämna veckor: Mataking + Quest

Tjurar lite över den missade tävlingen men det kommer fler, nästa är i Örebro om två veckor och jag tänkte peta in en extra i planeringen så att vi förhoppningsvis hinner få våra kval till 130 inom en rimlig framtid. Känns det som idag så blir det inga problem, och det finns maassa hopp i hästen så det är bara upp till mig att sköta honom rätt!

Med verktygen jag fått i veckan fick vi en rejäl knuff i ändan mot det målet :)

Carin, som tog de fantastiska bilderna på isen för några veckor sedan, fångade i alla fall första halvan av lektionen, ja så här ser det ut när jag gör det roligaste jag vet :)

Unghästlektionen idag gick på tågbanan! Vi jobbade vidare med arbetet från igår, men lade in att hoppa banken och tempoväxlingar ordentligt framåt, och också lite galopp över enkla cavaletti-bockar för att kolla att de var med på noterna. 

Och Flip Flop var med! Nedan ser vi dagens första anridning på banken, inga konstigheter, gick enkelt även i galopp och han började förstå grejen med det hela och tyckte det var rätt skoj!  


Han ÄR lite svår att motivera men man får se till att göra ridningen underhållande och rolig för honom så kommer bjudningen. Samma sak med hoppningen, om vi nu kan komma ut och hoppa lite terränghinder, och med bra bjudning lära honom att man kan hoppa över vad som helst, då blir banhoppningen piece of cake sedan!

 

Idag delar jag ut inte mindre än tre guldstjärnor!

Första går till Flip Flop, morgonens pass för Jens passade honom som handen i handsken. Framskrittning runt åsen, sedan lösgörande framridning runt ridbanan på stallplan med lösgörande små bågar där vi flyttade dem för vikthjälperna. Stora ytor gör under för bjudningen på honom! Sedan avslutade vi med lite tempoväxlingar där vi begärde lite mer engagemang bakifrån, växlat med att kunna variera formen. Han var en klar flipp idag!

Rio hoppade jag mitt på dagen, en liten gymnastik/styrkeövning. Vi samsades i ridhuset med både traktor och grävmaskin, som inte syns på bilden. Miljöträning när det är som bäst!

Quest får den allra största guldstjärnan! Vi trimmade hopphästarna på stallplan för Jens på samma sätt som med unghästarna, fast med större delen av passet innanför staketet då. Igår kändes han ju väldigt fin, och med experthjälpen, som ju dessutom har ridit och tävlat honom själv, så blev det sådär fyra snäpp bättre ändå! Vilken känsla, bättre än julafton det här!! 

Ja det är ju ingen dålig vändning jag har gjort. Herregud vad roligt det är att rida. Fina hästar, bra tränare som kan konsten att förmedla känslan, och fint väder på det. Det är livet på en pinne det. 

Idag är första dagen på period 4, sista fjärdedelen av läsåret! Idag mår jag bättre än på flera veckor så nu känns livet plötsligt väldigt bra istället. Inte en dag för tidigt.

Ny period innebär också starten på en ny kurs, Företagsekonomi 1 med Lars-Gösta Nauclér som jag har förstått är något av en guru på det området. Så dagen första två timmar ägnades åt europeiskt bokföringssystem for dummies, känns som att det är tur för oss att kursen finns för det här är inte direkt någon av oss så hemma på. Ekonomin har fått mer plats nu i det treåriga programmet än i det gamla, och det är nog inte så dumt det.

Efter lunch var det riddags och jag var superladdad. Med lite andningspauser i vårt hoppass för vår stallchef Elin Ingelsberg idag gick lektionen faktiskt alldeles jättebra, Quest var väldigt fin. Upphöjda galoppbommar gjorde susen för lösgjordheten och jag fick väldigt fina språng på hindren sedan. Underbart!! Han kräver sin ryttare den där hästen har jag ju förstått, men tänkte väl inte att det skulle vara så här tydligt :) Ingen är gladare än jag i alla fall.

Efter ridpasset hann vi med en glass i solen, jag, Lina och Sophie. HUR skönt?!

Till sist fick unghästarna komma ut på tågbanan, Flip Flop var lite laddad och det gillar vi :) Följa John, hoppa bank, tempoväxlingar och sidvärtsrörelser fick vi in under samma lektion och alla var riktigt duktiga.

Så nu har vi varit hemma och ätit middag, men ska snart tillbaka till skolan - dags för tårtkalas för att fira helgens framgångar! Oförskämt bra måndag det här!