Idag var egentligen första gången jag red Betty i ett ridhus. Spännande sa hon! Spana in miljön och rida över bommar var syftet med dagens pass.

Vi börjar lätt, trava bommar, och så avslutade vi med att galoppera över en enkel med lång anridning. En gång åt varje håll, klapp och hem och sova. Hon får med beröm godkänt, håller ni inte med? 

Gulliga Emelie körde oss, flyttade bommar och filmade. "Så vi har något att jämföra med när hon hoppar GP i det här ridhuset om sådär 7-8 år" ;)

Det gick fint i Stäket igår! Emelie och Quest femma i 110, jag och Chimeca åtta, 0/0 för båda, och även felfritt för Angelica och Hipson i avdelning B! Hipson fick en Hippson-luva av Annelie Lundkvist som kom på blixtvisit, det tyckte vi var humor... :)

Chimeca var duktig i 115 också, 0/0 och placerad som sjua. Nästa tävling är på hemmaplan om två veckor i samband med elittävlingarna, fast vi hoppar lite lägre förstås. 110-120 siktar vi på där!


Mer uppdatering får det bli senare, nu ska Betty få åka till Strömsholm och titta lite på bommar. Dags att bli vuxen. Vi hörs!

Det tog ungefär en vecka att komma ner i puls efter SRL-provet, och idag kom resultatet! 

Wiiiie! Något att vara stolt över, det var en riktig pers det där, aldrig mer att jag vill ha lektion när HELA lärarkåren sitter på läktaren! Examinatorerna var väl det sista vi var nervösa inför, men resten av gänget ville vi ju inte göra besvikna heller.... :)

Men, hoho, hedern är i behåll!

Chimeca står nybadad och fin i stallet, redo för tävling i morgon. Då får vi se om han är lika glad i hatten som han varit tidigare i veckan, blir spännande. SRL-resultatet firas på söndag med det lyxigaste och skönaste man kan tänka sig - SOVMORGON!

Tänk att det ALLTID ska regna när vi hoppar terräng. Tur att det är kul att rida, hästarna var lika glada för det och Chimeca var rätt het på gröten, men sista rundan hade vi lagom balans mellan att vänta och vara framme och fick mjukt och bra flyt runt den lilla banan vi hoppade.

Linn fotade mot alla odds, fångade känslan bra ;)

Florida över vintern? Någon?

Det pågår B-tränarutbildning på strömsholm nu i dagarna, både för dressyr och hoppning. Elisabet Lundholm och Lasse Parlmer lotsar aspiranterna och vi ställer glatt upp som försöksobjekt! Det brukar bli ganska långa pass för att verkligen hinna pausa, reflektera, diskutera, och gå på nästa övning, men attans så grundligt det blir! Väldigt kul och nyttigt att rida med på sånt här. Nästan alltid landar man i sits, position, och genom det effekt för hjälperna. Är det inte det allt handlar om egentligen? Tillsammans med den berömda timingen förstås.

Chimeca var på hugget idag, sög tag i hindren ordentligt och det är ju jättepositivt eftersom han kan kännas lite avvaktande. Nu var han tiger och det är ett angenämare problem, jag hade en riktigt bra anridningskänsla i banorna men behöver tänka på att snabbt komma ner i sadeln efter hindren och få tillbaka honom för sitsen. Inte försöka nödbromsa med handen. 

Vi har fått beröm de här dagarna också, Lasse Parlmer var väldigt imponerad av oss, och gav också credd till våra hopplärare som gjort ett bra jobb! Det kan jag inte annat än hålla med om. I det dagliga arbetet med att hela tiden bli bättre och utvecklas glömmer man ofta bort att stanna upp och bara vara lite nöjd och stolt över vad vi faktiskt gjort under de här åren. Att få höra att vi rider skitbra är inte fel. Ju. 

Elisabet Lundholm var också positiv, vi har fått beröm både för ryttarinsatsen och för våra fina skolhästar. Jag red Mexx igår och efter 45 minuter kom aha-upplevelsen och sista kvarten var en trevlig stund av julafton och det-HÄR-är-ridning-känsla. Det vi landade i var att komma med eftergiften i precis rätt ögonblick efter en förhållning - i avsaktningarna var det snabbare än jag nästan han tänka, innan hon egentligen ens saktat av. Så snabbt. Det är verkligen timing.

Herregud vad roligt det är att rida för så här kunniga människor i båda grenarna! I morgon ska vi hoppa terräng för Janne Jönsson, landslagstränare och professor i ridkonst, vilket hattrick jag gör denna måndag-tisdag-onsdag!

Det får ju inte vara så att en hippolog bara kan saker i teorin. I så fall är det ingen bra hippolog, det är kombinationen som gör det! Med lärar-teamet och de fina skolhästarna så blir ridutbildningen väldigt bra, jag har förstått att det skett en positiv utveckling av utbildningen där, och det har ju gett resultat!

Unghästchampionatet har flutit på bra här, många duktiga unghästar har passerat och det är alltid kul när det händer grejer på anläggningen! Det har ju varit en intensiv debatt kring unghästutbildning här på sajten så jag tänkte delge er det synsätt som vi får lära oss här.

Filosofin kring unghästutbildning här är otroligt enkel och sund. Dels vill man låta dem "vara hästar" i största möjliga utsträckning, stora hagar för unghästarna med jämngamla kompisar att leka med prioriteras även här där ytan är väldigt begränsad. Lösdriften på Löten är invigd nu förresten, måste åka dit och titta!

Själva utbildningen handlar i grund och botten om att bygga upp ett förtroende och att göra ridning och hantering till en positiv upplevelse för dem. Det ska vara kul att bli riden, och mycket handlar det om att jobba med hästen, samarbeta med den, och aldrig försöka tvinga in den i en form eller pressa den till att göra något den inte klarar av. Graman används för i övrigt aldrig, på någon häst.

Schemat för unghästarna är omväxlande, och de rids ut mycket - ju yngre, desto mer. Det viktigaste man gör är att skapa bjudning hos hästen, en positiv vilja att gå framåt, och det faller sig aldrig så naturligt som ute i skogen. Samtidigt som man kan lära dem både grunderna för både hoppning och dressyr på ängar och skogsvägar, så bygger man upp ett förtroende att gå fram överallt och lita på sin ryttare. De lite försiktigare hästarna får gå efter de modigare för att känna sig trygga.

Ridningen ute växlas med ridning på ridbana och ridhus, men ryttarens största uppgift är att göra arbetet intressant för hästen. Det är ju en konst i sig. Jag tror det är svårt att motivera en häst till att gå i ridhus veckans alla dagar, det blir ganska ensidigt både för kropp och knopp.

RS remonter på isen i vintras. Sällan har de varit så lösgjorda som efter den galoppen!

Ingen häst är den andra lik, de har olika talanger och förutsättningar, psyken och fysik. Att ha ett recept som passar till alla är omöjligt. Det inte svart eller vitt. Och det är lite det som är tjusningen också. Det kan ta sin tid, kräver mycket kunskap och tålamod, men grundtanken och målet är detsamma - att få en häst som VILL jobba med oss! 

Såå, när min treåring under dagens ridpass både travat spänstigt i form och nöjt sög på bettet, tjöt av lycka i galoppfattningen och drog en, hm, charmig bockserie över ängen och sedan glatt skrittade hem med spetsade öron... Då tänkte jag att vi allt är på rätt spår. Hon bara älskar det, och det är ju omöjligt att inte bli glad själv. Så här ska det vara.

Nu när det regnar och är tråkigt ute så har jag ett fint förslag på helgaktivitet! Det är unghästchampionat på Strömsholm i helgen och Jens håller clinic på söndag efter finalen. Missa inte! 

Från Stromsholm.com:

Utbildning och matchning

I samband med semifinalen i 4-års Championatet på Strömsholm kommer hemmahoppet och tillika stallmästaren Jens Fredricson att genomföra en clinic med inriktning – den unga hästen.

CLINIC MED JENS FREDRICSON

23 september – kl 13:00

Röda Ridhuset

Entré: 100 kr (inkl moms)

Biljett löses endast på plats

”Vi kommer att gå igenom banan från 4-års Championatets semifinal tillsammans med banbyggare Mikael Carlstedt och visa på den unga hästens utbildning och matchning. 3 ekipage med olika åldrar på hästarna kommer att hjälpa oss förstå de olika momenten och vad som är avgörande för den unga hästens utveckling.”

Jens är just nu rankad som nummer ett av alla ekipage i Sverige, han är även

A-tränare och en av landets mest framstående unghästutbildare. Han har tävlat på landslagsnivå i nästan 20 år och debuterade i OS nu i sommar. Tillsammans med RS Lunatic blev han även ”hjälten” i guldlaget från Falsterbo Nations Cup nu i år.

Preliminärt tidschema för tävlingen:

Lördag den 22 september

09:00 1.20 m hoppning bed A

d.e. 1.30 m hoppning bed A

d.e. 0.90 m hoppning – Warm-up inför kval

d.e. 1.00 m hoppning – Kval till semifinal

Söndag den 23 september

09:00 1.20 m hoppning bed A

d.e. 1.30 m hoppning bed A

d.e. 1.05 m hoppning – semifinal i 4-års Championatet

Ca 13:00 Clinic med Jens Fredricson

- den unga hästens utbildning och matchning

Började dag 2 smidigt, inte ens en promille av gårdagens nervositet kvar. Instruktörskunskap, muntligt på morgonen - gick bra!

Gruppdiskussion om ridskola (tänk hästrekrytering, olika situationer på lektion, hur tänker vi vid uteritt, skötarsystem...) - bra! Det är nog först idag som jag insett HUR mycket praktiken på Nyby-Torshälla faktiskt gav, att sätta sig in i verksamheten på en av sveriges bästa ridskolor var verkligen nyttigt. Jag ska dit och jobba om ett par veckor, det ska bli kul att komma tillbaka :)

Dressyr sedan, den dög, LA:4 var nivån på. Mexx var jättefin igår, jag lever fortfarande på det! Idag var det mer... Lagom...

Hoppning på eftermiddagen, jaa... Alla kunde inte rida sina ordinarie hästar, så jag fick en jag aldrig ridit tidigare. Lite mer spännande så. Han har en sån där berömd liten räv bakom örat den hästen, och när jag var ute ur stallet god tid tänkte jag att jag kunde testa att rida lite övergångar på RS-banan. Kolla läget. Heeelt onödigt tyckte han, varsågod och kliv av sade han och vips så hade jag gjort ett faceplant mitt på stallplan. Bra uppladdning! 

(Det där kvalar nog in på listan Mina Mest Förnedrande Avramlingar, på plats 1 ligger A-ponnyn Polly (i vintras), plats 2 var från Flip Flop. Framför A-tränar-examinatorerna. Mitt framför, han slog på en tvärnit på - en galoppbom... :)

Ja det var ju bara att hoppa upp och skritta bort till ridhuset, hoppningen överlevde jag ändå. Bana på 110 och ett språng på 120 och sedan kunde jag andas ut...

Nästan. 15 minuter efter avsittningen var hästen lämnad i stallet och vi skulle skriva ett avslutande prov om ridskoledrift. Nemas problemas. 30 minuter senare med sendrag i armen (länge sedan man skrev tenta nu) var vi äntligen klara! Resultat får vi på måndag. Efter stalltjänst och Betty och lite korridor-häng så.... NU, NU ska jag sova!

Ända till 06:15, hepp hepp

Folk såg liksom inte så fräscha ut när vi samlades utanför gula ridhuset 7:45 i morse. Hörde något om tre timmars sömn från flera håll, lätt hänt när hjärnan snurrar som någon sorts centrifug och ingen kan riktigt fokusera på någonting. Aningens tung stämning. Tvåorna skrattar åt oss. Gymnasieeleverna skrattar åt oss. Lärarna tycker nog vi är lite fåniga... Vi kramas och dunkar varandra i ryggen om vartannat, herregud, vi är ju ruskigt väl förberedda för det här. Verkligen.

Jag var mest nervös för att jag skulle bli nervös. Det är ju rätt intressant.

Teorilektionen gick alldeles STRÅLANDE, jättenöjd är jag! Ridlektionen, jaa, svårt att inte bli lite svettig med examinatorer OCH 90% av lärarkåren på läktaren, det är inte riktigt så det brukar vara...  Men jag överlevde den med, finns såå mycket som spelar in och bedöms där så jag vågar varken vågar säga bu eller bä (mesigt av mig) men jag hann med det jag skulle och höll min plan i varje fall. Det jag inte var nöjd med tog jag ju upp i min lilla analys efteråt så nu är det bara att hålla tummarna för att det duger ändå. Dom har bra pokerface, examinatorerna. Jag har ingen aning.

Dagens värsting står Kati för, hennes klocka STANNADE 4 minuter innan hennes ridlektion skulle sluta. 1) Vad är oddsen för det? 2) VAD ÄR ODDSEN FÖR DET?

Äventyret fortsätter i morgon.

Har ett par av höstens viktigaste dagar framför mig, tror jag. Det är dags att göra ett förkortat yrkesprov för SRL II, svensk ridlärare level 2 alltså! Egentligen är det inget konstigt, vi har egentligen gjort alla motsvarande examinationer inom programmet och är mycket väl förberedda...

Hopp och dressyrprov, en teorilektion á 20-25 minuter (där jag lottats till ämnet...: bakdelsvändningar! All over again! Ibland har man bra tur, haha! Ska bara göras tio minuter längre, om jag satsar på att andas lite mer  än förra veckan är jag redan uppe i 5 extra minuter) En skrivning på sal ingår också samt en gruppdiskussion, och så självklart ska man hålla en lektion.

På 30 minuter. 

Hoppning, relaterade avstånd på böjda spår.

I 30 minuter. Så, normalt brukar jag tänka 5 minuter uppsittning, 5 minuter framskrittning, 10 minuter framridning, och om man då även tänker sig en avslutning med trav, skritt, feedback och avslutning på 10 minuter så inser man att man inte har tid till att hoppa just något alls, eller ha genomgång, eller har marginal för att någon ramlar av, så.... Det krävs lite effektivitet och en bra plan för att det här ska gå i lås!

Det är lite spänd stämning här just nu, prestationsångest ni vet. Jag känner mig rätt lugn ändå (lever i förnekelse) men det kan hända att det blir aningens dött här medan jag förbereder mig! Lovar att återvända senast på fredag kväll, och då troligtvis med status urvriden disktrasa.

Janne Jönsson har verkligen lyft dagen, han höll kvällsföreläsning på knytpunkten idag. Vi fick alltså OS-berättelse nummer två, men denna gång från fälttävlan! Bland annat fick gick han igenom OS-banan, taktik kring olika hinder och linjer, pratade förberedelser, om sin roll som coach och tränare på plats... Vi har verkligen folk som är delaktiga i den absoluta toppsporten i samtliga grenar knutna till programmet, på olika sätt. Som sagt, man ska lära av de bästa.

Nu ska jag drömma om bakdelsvändningar och tidspress, håll tummarna för oss!