GOD JUL!

Äntligen är jag hemma i Växjö och firar jul med min familj :) Jag hade världens största tur att hamna hos familjen Lind i Uppsala så de tar väl hand om Ölis medan jag och Bella är här nere i Småland. Det har varit en sjukt intensiv höst så jag behöver lite återhämtning nu, det blir dock en del pluggande ändå eftersom vi har tenta den 7 januari. Den tentan täcker allt vi gått igenom under denna kursen, vilken sträckt sig över hela hösten, minus histologin som vi redan har tentat av. Så här står det översiktligt om kursen:

”Kursens syfte är att ge den studerande goda kunskaper om de molekyler, celler och vävnader som bygger upp organismer. Dessutom ska de studerande få kunskaper om genetik, både på organism- och molekylnivå. Slutligen ska de studerande få goda kunskaper om kroppens ämnesomsättning.”

Sen följer en lååååååååång lista med kunskapsmål och betygskriterier! Så jag lär inte gå sysslolös över jul iallafall ;) Vi hade sista schemalagda dagen den 16/12 men jag stannade kvar i Uppsala till den 21/12 för att kunna plugga ostört några dagar så jag slipper sitta hela tiden nu när jag är hemma.

I torsdags var jag på auskultation hos Växjö nya djurklinik, BEST DAY EVER! Att auskultera innebär att man går bredvid för att lyssna och iakta i samband med sin utbildning. Under årskurs 1 och 3 ingår det att vi ska auskultera en gång/årskurs, men vi får vara ute hur mycket vi vill vilket de även uppmuntrar oss till att vara. Det är ju bästa sättet att lära sig på! Jag ska tillbaka till samma klinik på tisdag, sen på onsdag och torsdag kommer jag vara hos distriktsveterinärerna i Växjö. För att gå tillbaka till torsdagens auskultation så var jag på operationsavdelningen i princip hela dagen där jag bland annat fick se flera kastrationer, av både hane och hona, och borttagning av tumörer . Jag fick plocka fram kunskaperna i anatomi som vi fick under första kursen och det var kul att känna att jag visste vad det var jag tittade på :) Det kom också in en akut livmoderinflammation på en stackars tik.

Den medicinska benämningen för livmoderinflammation är pyometra som härstammar från orden pus = var och metrus = livmoder eftersom livmodern oftast blir förstorad och varfylld. Detta kan vara riktigt farligt för hunden så det är viktigt att man uppsöker veterinär om hunden uppvisar symtom eller inte är sig lik efter löp. Så här skriver Anicura om symptom för pyometra:

”Vid s k öppen pyometra är livmoderhalsen öppen och variga, brun-röda, illaluktande flytningar töms ut från vulva. Flytningarna kommer ibland ett par veckor efter löp, vilket av djurägaren kan misstolkas som att löpet skulle vara förlängt. Det förekommer att flytningarna är så lindriga att det enda symtom som observeras är att hunden slickar sig mycket baktill.

Vid sluten pyometra är livmoderhalsen sluten och inga flytningar syns. Varet kommer då inte ut, utan livmodern blir större och mer varfylld.

Andra vanliga symtom är ökad törst, ökad urinering, och efterhand nedsatt allmäntillstånd. En del hundar kan få försämrad aptit, kräkning, diarré, buksmärtor och svullen buk. I senare skede kan feber eller undertemp ses, liksom snabb andning och ökad puls. Ibland kan bakbenshälta eller stelhet vara det enda symtomet på livmoderinflammation som uppfattas av djurägaren.

Livmoderinflammation kan snabbt bli mycket allvarligt. Om hunden inte fort kommer under behandling finns risk att livmodern brister, vilket kan leda till blodförgiftning och dödsfall.”

Efter en kurs med mycket celler och näsan i böcker så var det ofantligt kul och inspirerande att få komma ut i verkligheten,det fyllde på motivationskontot rejält :)

Under hösten har jag även gått en grundkurs i läkemedelshantering hos Crace i Stockholm för att få såkallad d9-kompetens. För någon vecka sedan avlade jag prov och gick igenom de praktiska momenten, och precis innan jag åkte hem till Växjö fick jag veta att jag blivit godkänd och att mitt intyg är på väg till Uppsala med posten! JIPPI! Detta innebär att jag kan arbeta på klinik som djurvårdare på utökad nivå. På jordbruksverket kan ni läsa om vad detta innebär: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/djurhalsopersonal/arbeteinomdjurenshalsoochsjukvard/djurvardare.4.510b667f12d3729f91d8000103.html

Efter årskurs 3 får vi automatiskt den här kompetensen men min förhoppning är att kunna jobba på klinik redan nu i sommar. Jag tror starkt på att erfarenhet är det bästa sättet att lära sig på så ju fler timmar jag kan vara på klinik ju bättre är det! Plus att detta har jag ju drömt om i hela mitt liv att få jobba med så nu har jag inte tålamod att vänta enda till årskurs 3! JAG VILL JU LÄRA MIG ALLT! I samband med att tiken med livmoderinflammation skulle opereras i torsdags när jag auskulterade så pratade jag med veterinären om att en jobbig del av yrket måste vara att man känner med djuren när de har ont och inte mår bra, och då sa hon ”jo fast nu ska jag ju rädda henne!”, och så gjorde hon det vilket var en så grymt häftig känsla även för mig som bara stod bredvid och kollade på! Det var ett sånt moment som verkligen fastnade hos mig. Jag vill också rädda liv, och en dag kommer jag att göra det :)

Nu ska jag äta risalamalta tills jag spricker! HA NU ALLA EN RIKTIGT RIKTIGT GOD JUL! Ta hand om varandra och era pälsklingar!

Kram Emelie!

För några veckor sedan kom jag in i en riktig svacka. Jag hade jättesvårt att ta tag i plugget, det tog emot, var svårt, tråkigt... Och det gjorde att jag fick ångest och dåligt samvete för jag fick för mig att jag måste tycka allt är roligt och intressant hela tiden. Jag har velat bli veterinär hela livet och har kämpat så hårt för att komma in, och nu när jag äntligen lyckades så ställde jag alldeles för höga och orimliga krav på mig själv. Jag är tacksam och lycklig varje dag på veterinärprogrammet och att jag är på väg att nå min dröm, men jag är inte mer än människa vilket betyder att jag kommer inte hurra varje dag när klockan ringer, jag kommer inte tycka allt är superroligt och superintressant. Det gör inte mig till en sämre människa eller en sämre veterinär. Att acceptera det tog ett tag men när jag väl kunde det så var det en stor lättnad, som om flera kilon lättats från mina axlar. Och helt plötsligt kändes allting mycket lättare och roligare igen!

För att underlätta för mig själv så har jag gjort om i min instuderingstaktik, eller rättare sagt så har jag skaffat mig en sådan. I början så pluggade jag från tidig morgon till sen kväll, varje dag, utan några raster. Jag tror att det är en anledning till att jag tillslut inte orkade mer och allting blev sådär tungt. När jag inte pluggade fick jag dåligt samvete för att jag inte pluggade och kände mig extremt stressad, även om jag var ute med Bella i skogen eller pysslade om Ölis i stallet som egentligen ska vara min avkoppling. Och när jag pluggade så var jag så trött i huvudet att jag inte förstod vad jag läste ändå.

Nya rutiner:

1. Pluggschema! Jag älskar att göra listor och scheman, det är en sån tillfredsställelse att kunna stryka en punkt från listan och se hur det blir mindre och mindre kvar att göra. Jag har på mitt schema skrivit hur mycket jag ska plugga varje dag och när jag är klar så stryker jag det. Dels så begränsar det mig från att plugga för mycket, jag ser ”ljuset i tunneln” vilket gör att det inte känns så övermäktigt, det sänker min stressnivå för när jag är klar med det jag ska så kan jag i lugn och ro promenera med Bella eller klappa på Ölis utan dåligt samvete!
2. Pomodoro! Pomodoro är en teknik för att göra sitt arbete mer effektivt utan att trötta ut sig själv. Regeln är att man jobbar effektivt i 25 minuter, paus i 5 minuter, jobb i 25 minuter etc. När man har avklarat 4 jobb-pass så tar man en längre paus på 25 minuter. Jag har en jättebra app för detta som heter ”Focus Keeper” som fungerar som en timer enligt detta systemet. Den plingar till när det är dags för paus eller att börja jobba igen. Under jobb-passen kollar jag inte på mobilen eller blir distraherad av Facebook eller liknande, utan det är full fokus på studierna som gäller! Sen när det är paus då kan jag svara på sms eller kolla efter julklappar på nätet etc. Mitt pluggande blir mycket mer effektivt och strukturerat, plus att det också hjälper mig att se ”ljuset i tunneln” vilket gör det mindre övermäktigt. Tiden går också snabbare av någon anledning :)
3. Renskriva anteckningar! När jag kommer hem från skolan så sätter jag mig samma dag och går igenom dagens föreläsningar och renskriver mina anteckningar. Då har jag allt färskt i minnet vilket gör det lättare för mig att reda ut allting än om man några veckor senare ska försöka komma ihåg vad mina kråkfötter, pilar och abstrakta ritningar betyder. När det sen är dags för tentaplugg så har jag redan bra underlag att plugga ifrån och sparar tid, vilket ju leder till mindre stress!

Nästa grej jag ska testa är att anteckna på datorn under föreläsningarna istället för i block. Jag skriver mycket fortare på datorn så jag tror att jag kommer hinna antecka mycket mer på det viset! Det tar ett tag att komma in i det här med att plugga, jag har ju inte gjort det sedan gymnasiet för 7-8 år sedan. Men nu känns det som att jag är lite mer back on track.

Jag tror inte jag är ensam om de här svårigheterna, och det gäller ju inte bara för studier. Så ett hett tips från mig till er som känner er stressade över saker ni ska göra (i skolan, på jobbet eller hemma) är att skriva listor som ni betar av, och våga testa pomodoro! Det har blivit min bästa vän :P Har ni några tips om studietekniker så tar jag tacksamt emot dom!

Jag vill avsluta med att ge en eloge till alla på SLU och veterinärprogrammet. Klimatet där är att man hjälper varandra och jag tycker det är så himla härligt. Äldrekursare ger tips till oss nya, de lyssnar och peppar när vi känner oss såhär överväldigade som jag gjort på sistone (de har ju också varit där och vet hur det känns), inom vår klass så bjuder vi på sammanfattningar, förklaringar och tips till varandra. Det är så härlig stämning och vi vill alla klara detta, tillsammans! Det behövs extra mycket nu när världen inte är lika kärleksfull tyvärr.

Hoppas ni alla har en mysig andra advent, ta hand om varandra och ställ inte orimligt höga krav på er själva! Kram!

PS. Jag blev godkänd på både histologiförhöret och tentan! JIPPI!