Veterinärstudenten

Hej bloggen!

 

Förra helgen hade vi bmb-tentan. Denna fruktade, hemska tenta som man hört så mycket om och hunnit bygga upp massa skräckscenarion kring. Jag vågar knappt skriva detta.. Men jag tyckte det kändes bra! Ibland, kanske speciellt på en utbildning med mycket prestationsmänniskor, så känns det som att man inte får säga att man tycker det har gått bra. Många jag har pratat med har sagt att det var supersvårt, och de kunde inget och de vågar inte hoppas på att de blir godkända. Så låter det ofta och sen när resultatet kommer så är de godkända och har lika mycket poäng som jag. Vad beror detta på? Vill man inte låta stöddig, den klassiska jantelagen, eller är man rädd att jinxa? Jag tycker det är lite synd att vi inte lyfter oss själva (och varandra) mer, jag är likadan jag! Men nu har jag bestämt mig för att ge mig själv lite mer cred, jag har pluggat stenhårt och tentan kändes bra så jag förtjänar det! Skulle det mot förmodan sedan visa sig att jag inte blir godkänd så får jag väl ta det då. Men som en äldrekursare sa: det har gått bra till motsatsen har bevisats ;)

Tyvärr är det alldeles för vanligt med psykisk ohälsa på veterinärprogrammet. Jag gissar att det är en kombination av tuffa studier, stress och en ansamling ambitiösa prestationsmänniskor. Därför tror jag det är extra viktigt att man tillåter sig själv att vara nöjd med sig själv när man har kämpat hårt och något känns bra. Förutom att ge mig själv mer cred så har jag även i nyårslöfte att plugga mindre men smartare. Det har varit en tuff första termin och jag är ganska slutkörd och har själv insett (med lite påtryckningar hemifrån) att om jag ska orka 5 år till så kan jag inte fortsätta i det här tempot. Jag måste ge mig själv tid för återhämtning, jag tror tillochmed att jag kommer lära mig mer då. Så ny plan är att försöka hålla mig runt 40 h/vecka och fortsätta utveckla min studieteknik för att utnyttja dessa timmarna på bästa sätt! Jag ska även plugga ihop med andra mycket mer än jag gjort tidigare så att jag får öva mer muntligt och genom disskussioner, det har jag märkt gett mig mycket men jag har inte utnyttjat det innan.

 

I måndags startade den nya kursen som sträcker sig enda fram till sommaren: organens struktur och funktion. Den är indelad i delkurser och första blocket handlar om nervsystemet, sinnesorganen och endokrina organ. Denna veckan har vi pratat mycket hjärna och sinnen (hörsel och lukt), minne/inlärning och sömn (denna föreläsningen bekräftade hur viktigt det är med vila för att man ska lära sig saker). Jag har höga förväntningar på denna kursen, utfrån schemat verkar den bli väldigt rolig och intressant. Det blir en blandning av föreläsningar och praktiska moment såsom dissektioner, röntgen- och EKG-övningar, studiebesök, getövningar, mikroskoperingar etc. I första anatomikursen i höstas hade vi ju hunden som typdjur men i denna kursen kommer vi gå igenom alla de ”vanliga” husdjuren, därmed avses idisslare, gris, karnivorer (hund och katt), häst och hönsfåglar.

Lite intressanta saker jag lärt mig under veckan:

  • Luktbanorna går igenom limbiska systemet som bla även styr våra känslor och minnen, det är därför när man känner en lukt kan få flashbacks – luktintrycken är kopplade till våra minnen!
  • Alla däggdjur har likadant smärtsystem vilket betyder att även djur känner smärta (finns de som inte tror att djur kan känna smärta). Förr var man dålig på att smärtlindra då man trodde att smärtan gjorde att djuret belastade skadan mindre vilket gjorde att den läkte bättre. Nu vet man bättre! Det finns en smärtcirkel som gör att ”smärta föder smärta” och detta gör faktiskt att en skada läker sämre, därför vet man idag att det är jätteviktigt att smärtlindra! (förutom det uppenbara med att skona djuret från smärta)
  • Alla däggdjurs hjärnor är uppbyggda på samma vis, men olika delar är utvecklade olika mycket beroende på vilket behov arten har. Limbiska systemet, som jag skrev bla styr våra känslor, är konservativt och mycket likartat hos olika djurslag = djur har också känslor! (finns de som inte tror på det heller)
  • Sömnbehovet skiljer mycket mellan olika djurslag. Generellt sover rovdjur mer medan bytesdjur/gräsätare sover mindre (av naturliga skäl). Tex sover en häst ungefär 4 h/dygn medan en katt sover 14 h/dygn (dessa siffror kan dock variera mycket beroende på djurhållning, tex sover ofta hästar på box/innekatter mer än hästar på lösdrift/utekatter. Tex ålder kan också spela roll, unga individer kräver oftast mer sömn). Fladdermöss sover ungefär 20 h/dygn! Vilket tråkigt liv.
  • Man lär sig inte gå utan det är en mognadsprocess och olika djurarter är olika mogna när de föds. Tex ett föl galopperar bara någon timme efter att den fötts, och det är ingenting den lärt sig utan är mogen nog att kunna så snabbt för att kunna fly med flocken från rovdjur. Vi människor är mindre mogna vid födseln och behöver lite längre tid på oss :)

 

Godnatt!


Läst 24012 ggr Kommentarer Kommentera

Emelie Jönsson kommer från Växjö och är 26 år. Till veterinärutbildningen tar hon med sig sin sexåriga valack Ölis och sin hund Bella.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.