Dressyr
Publicerad: 2014-10-22Hur mycket show "tål" dressyren? FOTO: Tomas Holcbecher
Kortprogram, moderna kläder och applåder? Sådan blir (kanske) framtidens dressyr!
Måndag till tisdag har årliga Global Dressage Forum (GDF) hållits på Blue Hors i Danmark. Och vid sidan av intressanta clinics har det bjudits på mer eller mindre eldiga diskussioner om dressyren framtid. Här sammanfattar vi några av dem.
Text: Anki Yngve
Dressyrprogrammen – för långa för tv
Eftersom FEI:s dressyrchef Trond Asmyr blivit sjuk får Hans-Christian Matthiesen, från dressyrkommittén, inleda forumet med att redovisa det internationella förbundets arbete med framtidsfrågor.
Ett stort orosmoln är att dressyrsporten inte alls sitter säker i OS-båten – och en av knäckfrågorna när det kommer till olympiader är längden på dressyrprogrammen. Dels är schemat späckat på OS och dressyr tar tid, dels menar tv-bolagen att det är svårt att sända dressyren eftersom klasserna blir så långa.
– När vi har haft möten med medier har de kommit med förslag som kan tyckas läskiga för oss i sporten, till exempel att dressyrprogrammen skulle behöva kortas ner till kanske tre minuter. Det är något vi måste fundera över inför framtiden, säger Hans-Christian och fortsätter:
– Två hela dagar med GP-dressyr på OS, med program som är sju-åtta minuter långa, är kanske intressant för oss dressyrfolk. Men det gör sporten svår att ta till sig för andra.
Kortare GP-program ska testköras
Kyra Kyrklund får, i egenskap av de aktivas representant i dressyrkommittén, kommentera det här med kortare dressyrprogram.
– Vi tränare och ryttare vill ju egentligen inte ha kortare Grand Prix:er, programmen som de ser ut i dag visar på ett bra sätt hur väl hästen har tränats. Men FEI kommer att göra dem kortare, vad vi än säger. Så det vi kan göra är att arbeta med dem, för att ändå få det så bra som möjligt, säger hon.
Kyra menar att man nog inte alltid kommer att behöva använda den korta versionen av ett program. Ryttarna kanske kvalar i de långa programmen, medan själva mästerskapet rids i det mer publikvänliga kortformatet?
– Sedan är frågan om man fortfarande ska pressa in allt fast på kortare tid, eller om det finns moment eller repetitioner som kan plockas bort. Inget är gjutet i sten ännu, säger hon.
Kyra avslöjar dock att det har tagits fram två testprogram på GP-nivå, som är cirka fyra minuter långa. Det ena har alla moment kvar, medan en del saker har plockats bort i det andra. Dessa program kommer inom kort att testas i Tyskland, med riktiga Grand Prix-hästar.
– För mig är inte OS ”värst”, på VM är det ännu fler ryttare och länder med. Det blir helt enkelt för mycket för domarna att döma som det är i dag, konstaterar hon.
Pratar för lite om publiken
Under måndagseftermiddagen hölls en paneldiskussion om sponsring inom dressyr, där idétaket höjdes ett snäpp ytterligare. I panelen satt Lisa Lazarus som jobbar med affärsutveckling på FEI, Gerrit Jan Swinkels som både är affärsman och president för tävlingarna Indoor Brabant i Holland, samt Martin Richenhagen som jobbar för Fendt – storsponsor inom ridsporten – och som dessutom är internationell dressyrdomare.
Gerrit Jan Swinkels inleder med att säga att vi pratar alldeles för lite om publiken inom dressyrsporten.
– Vi måste ändra mycket med dressyren och vi måste börja nu. Kürformatet är redan 25 år gammalt, sedan dess har det inte hänt mycket. Varför inte tillåta applåder under pågående ritt? Det skulle förändra en hel del!
Han fortsätter:
– Sedan behöver vi fler sponsorer, det är för stor skillnad mot hoppningen. Det sponsorerna vill ha är stjärnor, tv-sändningar, spännande sport och valuta för sina investeringar. Vilket de inte erbjuds av dressyrsporten i dag.
Enligt Lisa Lazarus på FEI handlar det om att hitta rätt balans mellan innovation och tradition.
– En stor utmaning är att dressyrformatet, med 50 ryttare som rider sju minuter var, inte är så lätt att sälja till tv. Men så fort vi får formulan rätt, kanske genom kortare program och klasser, kommer vi att kunna se en otrolig tillväxt. Vi måste se medierna som våra vänner. De vill få ut dressyren, men vi måste lyssna till vad de säger.
Dressyr borde vara underhållning
Martin Richenhagen pratar om ännu radikalare förändringar än panelkollegorna.
– Vi måste fråga oss vad kunderna vill se. Till och med att döma dressyr kan vara tråkigt, tänk då på publiken!
Eftersom han bor i USA jämför han med amerikansk fotboll, som verkligen är underhållning.
– Vi kallar det för ”horse show”, men dressyr är ingen show längre. När en spanjor kastade in sin hatt i publiken skapade FEI en regel om att så får man inte göra. Och när någon rider med en hand, då pratas det om att ”det här måste vi skapa en regel mot”. Någon ville använda dressyrstaketen som reklamplats, men det fick man inte… Vi gillar nog inte underhållning, säger han, medvetet provocerande.
Martin är själv domare, men blir nästan arg på dem som säger att det inte går att korta programmen till tre-fyra minuter.
– Vi saknar fantasi, klart att det går! Från början var faktiskt programmen lite mer flexibla, på OS 1912 i Stockholm red inte alla exakt samma rörelser. Det var vi som gjorde det så väldigt tyskt och ville kontrollera allt. Det kan jag säga eftersom jag själv är tysk, även om jag bor i USA.
Han går till och med så långt att han säger att skadefrekvensen kan vara onödigt hög bland dressyrhästarna på toppnivå i dag, för att vi gör för mycket med dem.
– Varför ska det vara piaff fem gånger och så väldigt mycket passage? Och varför måste precis allt visas åt båda hållen?
Uråldriga kläder
En annan sak Martin Richenhagen anser måste förändras i dressyren är klädkoden.
– Någon rider med hatt och någon med hjälm, det blir ju helt tokigt. För att inte tala om fracken! En jacka som någon kom på för 200 år sedan att man skulle rida jakt i… Allt det här är väldigt, väldigt gammeldags.
Han menar också att vi är inkonsekventa i vårt sätta att prata om sporten.
– Man får inte ha spö inne på banan för att det inte är så hästvänligt, men sedan får man ha det på framridningen. Vad är logiken? Antingen bestämmer vi att spö är okej och då får man ha det på båda ställena. Eller så tar vi bort det helt.
Det är enligt Martin inte så dumt att prata med folk som ser dressyr för första gången, och höra vad de tycker.
– Under Hongkong-OS frågade jag några kineser som lämnade läktaren under dressyren varför de gick. Och de sa att de aldrig hade sett en så tråkig hästkapplöpning…, skrattar han.
Gerrit Jan fyller i, och tycker att vi även behöver se över prisutdelningarna, för att det ska bli lite mer show. Martin håller med, men poängterar samtidigt att vi inte får skrämma hästarna.
Applåder eller inte?
Det uppstår en diskussion om det här med applåder under pågående ritt. Lisa Lazarus menar att så fort någon vill ändra på något, då kommer argumentet upp att det kommer att skrämma hästarna.
– Men vissa saker kanske vi helt enkelt behöver testa, för att se om de verkligen blir så rädda?
Martin Richenhagen nämner amerikansk fotboll igen, där publiken kommer och går på läktarna under matchens gång, till exempel för att hämta popcorn. Det är okej på en hopptävling också, men under dressyr ska man sitta knäpptyst och stilla.
Kyra Kyrklund drar sin anekdot om Matador, som blev livrädd för fotosmattret under en stor tävling. Först skällde hon på fotograferna och bad dem att låta bli att fotografera när hon red, men det vägrade de förstås. Så i stället tränade hon i 1,5 timma i skritt och lite trav på uppvärmningsbanan, med en kamera som smattrade hela tiden.
– Jag hade valet att antingen åka hem eller att vänja honom. Till slut rörde han inte ett öra, säger hon.
När det gäller prisutdelningar har Kyra lärt sina hästar att komma in där och lita på henne. De hetaste har fått ha öronproppar under ärevarvet.
– Om det är bättre för hästen, varför kan den inte få ha öronproppar även inne på tävlingsbanan? Vi måste tänka nytt, annars är vi inte en OS-gren så mycket längre, säger Martin Richenhagen.
Självklart får nytänkarna även mothugg. Legendaren Wilfried Bechtolsheimer jämför till exempel dressyren med konståkning, de obligatoriska programmen där har inte heller en massa publik.
– Dressyr är ingen actionsport som fotboll, vi kan inte ”go crazy”. Jag tycker att vi har kommit ganska långt som det redan är, säger han.
Kyra berättar hur hon helt enkelt fick vänja Matador vid kamerasmatter. FOTO: Anki Yngve
Mer transparent bedömning
Kyra Kyrklund är även uppe på podiet och pratar för IDRC:s, alltså den internationella dressyrryttarklubbens, räkning. Den har nämligen tagit fram ett förslag till förändring av bedömningssystemet för dressyr.
Drömmen för IDRC är att man som ryttare bättre ska kunna förstå varför man har fått en viss siffra på en rörelse, eftersom det i domarhandboken exakt specificeras hur mycket avdrag ett visst ”fel” ger. Utgångsläget är en tia, sedan dras det av från det.
– I vårt förslag ingår bedömning med decimaler ner till 0,1. Vi måste få in något som skiljer ryttarna i mitten från varandra, och som gör att de kommer i rätt ordning. Halvpoäng räcker inte, säger Kyra.
Idén med den nya bedömningen går i korthet ut på att domarna använder samma protokoll som i dag, men räknar i huvudet utifrån riktlinjerna i handboken. Redan i dagsläget döms alla rörelser med de åtta punkterna på utbildningsskalan i bakhuvudet. Utifrån hur allvarligt ett fel bedöms, till exempel vad gäller rakriktning eller stöd, blir det olika avdrag. Ett mindre fel ger kanske minus 0,1 medan ett riktigt allvarligt ger minus 5.
– Nivåerna är inte huggna i sten, men det här är grundidén, säger Kyra.
En domare i publiken protesterar. Hon säger att ”Jag är ingen matematiker, hur ska jag hinna med?”. Kyra lugnar henne och menar att det här inte ska behöva ta längre tid än i dag, de erfarna domarna gör redan mer eller mindre på det här sättet. Det handlar om utbildning och träning, skulle ett sådant här system implementeras måste det självklart få ta tid.
Traditionen är stark
Det kan kanske låta på referaten ovan som att dressyrsporten absolut är beredd att ta stora kliv framåt – mot en mer modern och publiktillvänd framtid. Men att alla inte är ense om vikten av förändring, och om hur vägen framåt bör se ut, blev tydligt under tisdagen.
Då bjöd den danska dressyrdomaren, journalisten och författaren Jytte Lemkow på ett föredrag om harmoni inom dressyrsporten. Med harmoni menar honom inte bara inom sådant som hästens form och kontakt, utan även i exempelvis kläder.
När Jytte, i sin mycket personligt hållna Powerpoint-presentation, skriver att hjälmar till fracken stör estetiken och att exempelvis flaggor och färg på utrustningen inte passar dressyren – då kommer det spontana applåder från flera håll i publiken. Något i alla fall jag tolkar som att många faktiskt inte vill ha någon större förändring, utan tycker att dressyrsporten är bra som den är och har varit.
taggar
Drivet: ”De miljoner kramarna man får”
Hos Caprifolens voltigeklubb är det inte bara tävling och träning i fokus – utan även en helt ny utveckling av para-voltige.
Dressyrdomaren om en "happy athlete"
Dressyrdomaren och tränaren Øivind Instefjord Ødemotland berättar om vad domaren letar efter och vad en "happy athlete" är.
"Dressyrbedömning är en subjektiv bedömning av objektiva kriterier"
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
”Tillsammans kan vi påverka hästvälfärden”
Inför OS i Paris bjöds representanter från 28 länder in för att diskutera hästvälfärd. Med på konferensen fanns Nina Känsälä från SWB.
Följ med hem till Wilma och Cissi
I ett inslag får vi se hur topphästen Cissi BJ bockar när Wilma rider. Hon säger att det är normalt, men det är inte normalt för en Grand Prix häst.
Se när hon berättar om att tävla med sina idoler och hoppet om OS
Hon hade bara råd med en unghäst
För Camilla har det aldrig varit självklart att rida på välutbildade hästar. Idag tävlar hon Msv B i dressyr med hästen hon köpte som treåring.
Herta, 22, levererar på tävlingsbanan igen
Efter ett uppehåll i avelsboxen är Frida Anderséns OS-häst Herta tillbaka på tävling. Med glädje tar hon sig an uppgiften inom alla tre discipliner.
Med seniortanten och junioren: "Öronen spetsas och hon bara klipper"
Höga hältor kan ha olika ursprung
Hältor som kommer från skador högre upp i benen är ofta mer svårutredda. Veterinär Izabella Granswed reder ut höga hältor kan bero på.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Astrid blev hämtad från skolan med häst
Astrid förväntade sig att bli hämtad som vanligt, men utanför skolan stod istället fyra hästar. Mamma Frida hade planerat en överraskning.
Nya formatet går emot debatten om välfärd
Fälttävlansryttaren Anna Hassö delar sina tankar inför OS i Paris. Med sin gedigna erfarenhet resonerar hon kring hur mästerskapet kan sluta.
70-tal hästar smittade på Hippologum
En streptokockinfektion har drabbat ett 70-tal hästar på Hippologum. Anläggningen stängd och i karantän, skriver Tidningen Ridsport.
Anläggningen kan inte saneras förrän inga nya hästar insjuknar
Seger för Henrik och Glamour Girl i Madrid
Henrik von Eckermann och Glamour Girl vann en femstjärnig 1,45-hoppning i Madrid. De segrade med två sekunders marginal. Eveline Tovek startar i Grand Prix idag.
Så tar du hand om din häst i värmen
Det blir allt varmare, hästar klarar ofta värmen relativt väl men det finns en hel del du kan göra för att din häst ska klara av hettan ännu bättre.
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxar. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!