Dressyr
Publicerad: 2015-08-31Så introduceras piaff, piruetter och byten – i ett tryggt och tydligt system
Under Hansbo-dagen på Tullstorp Dressage Stable i förra veckan höll Jan Brink en uppskattad miniclinic – på temat piaff, piruetter och byten. I vårt referat sammanfattar vi ”Tullstorpmetoden”.
Text & foto: Anki Yngve
Jan Brink berättar att den vanligaste ridtekniska frågan han får, inte minst på sina clinics utomlands, är hur man lär hästen piaff, piruetter och galoppombyten.
– Så det tänkte jag ha som tema här i dag under 30 minuter, säger han med ett leende, om sin korta men intensiva clinic.
Tullstorps beridare Ida-Linn Lundholm kommer in på femåriga hingsten RayMore 1284 (e. JJ RayBan – Figaro R). En ”närproducerad” häst som Jan hittade i Hässleholm och har ägt sedan han var föl.
Tillsammans ska Jan, Ida-Linn och RayMore visa hur man på anläggningen gör när man börjar nosa på piaff, alltså för att hitta de där första trampstegen.
– Det finns ingen patentlösning på när man ska börja samla hästen, att den ska vara x antal år gammal. Hästen får bestämma. Vissa är tidigt utvecklade mentalt och att de är mentalt förberedda är det viktigaste. Sedan gör man jobbet väldigt ”step by step”, säger Brink.
Samtidigt menar han att det inte finns skäl att vänta alltför länge heller.
– Hästar är som människor, barn lär sig snabbare än vuxna. Men det ska lekas fram successivt.
Kunna förändra steglängden
RayMore är enligt Jan en häst som är tidigt utvecklad mentalt och som dessutom har ett väldigt bra temperament, utan att vara tråkig.
– Jag har börjat leka med steglängdsförändringar på honom, att rida korta och långa steg. Det är vad det här arbetet går ut på i början.
Grunden i all dressyrridning, eller egentligen i all ridning, är att du kan förändra hästens steg.
– En entaktig och stor gångart är inte bra i någon tävlingsgren, inte i hoppning heller. De kortaste stegen du gör i trav är piaff, då går kraften uppåt i stället för framåt, förklarar han.
Det finns inga egentliga hjälper för exempelvis passage, ingen knapp att trycka på som med en galoppfattning. I stället är piaff och passage resultatet av långsiktigt travarbete.
– Då de är mer mogna kommer de korta stegen, säger Brink.
Signal, reaktion och beröm
När han börjar introducera piaff har Jan vad han kallar en taktpinne i handen, som han hjälper till med från marken. Första steget är att RayMore står helt stilla i halt och att signalen lärs in. Nämligen att han ska lyfta det ben Jan touchar på med taktpinnen, utan att röra sig framåt.
Så fort hästen lyfter rätt ben blir det klapp och beröm. Detta ska funka med vilket som av de fyra benen, utan att hästen blir stressad.
– Det är viktigt att vara tydlig så att den förstår vad den ska göra. Fortsätt peta tills hästen tar upp benet, sedan direkt bort med pinnen och beröm. Detta är en signal som lärs in, piaffträning får absolut inte handla om att något står och piskar på en frustrerad häst som inte förstår, samtidigt som någon annan håller fast den med tyglarna, säger Jan med emfas.
RayMore lär sig signalen "lyfta benet".
Under rörelse framåt
Nästa moment, när ”lyfta benet” är befäst, är att hästen får skritta framåt med väldig korta steg. Så småningom touchar Jan lätt från marken med taktpinnen och RayMore trampar till. Då blir det direkt klapp och eftergift.
– Hästen få absolut inte tycka att pinnen är farlig, den är en signal. Om du är konsekvent med signal, reaktion och klapp lär den sig fort och blir trygg i systemet. Det här är första embryot till att den ska förstå att den bara ska lyfta, inte gå så mycket framåt, förklarar Brink.
RayMore utför de små övningarna prickfritt och med bibehållet lugn.
– Den här hästen är så talangfull att jag knappt har behövt göra jobbet med att toucha benen på honom. När han har börjat takta själv ute i skogen har stegen kommit av sig själva, berättar Jan.
Avslappnad och med lång hals
Han understryker att hästen ska ha så lång hals som möjligt i det här arbetet. Kort nacke betyder adrenalin och det vill vi inte ha när vi introducerar piaff, det ska vara avslappnat. Väldigt små sekvenser och lång hals är det som gäller. Med skritt emellan.
– Herregud, är det så här enkelt tycker ni. Nej, det är det inte alltid, RayMore är som sagt extremt talangfull. Men alla hästar kan lära sig att lyfta på benen, även om de kanske inte kan ha bakbenen lika fint under magen som den här.
Jan Brink förklarar att även om RayMore redan som femåring tar fina trampsteg under rörelse framåt, så är det lång väg från dessa första tramp till piaff.
– I Grand Prix ska de göra 15 steg på stället. Det är något helt annat.
Det vanligaste felet är enligt Jan att man håller på för länge åt gången i början.
– När hästen har taktat till som du ville, avbryt även om bjuder in till mer, säger han.
Aldrig panikzonen
Enligt Brink och hans tränare Kyra Kyrklund finns det tre zoner hästen kan vara i. Komfortzonen där den är avslappnad, stretchingzonen där du stretchar och utmanar gränsen lite, och panikzonen där den är stressad och inte kan ta in någon information alls.
– Det här första arbetet ska göras i komfortzonen, håller du på för länge kommer frustrationen hos hästen. RayMore är alldeles för ung för att ens vara i stretchingzonen, säger han.
Värst är enligt Jan Brink när man på exempelvis en framriding ser ett ekipage där både häst och ryttare är i panikzonen. En ryttare ska ALDRIG hamna där, hur stressad hästen än blir.
När din häst har förstått det mest basala vad gäller samling i trav, menar Jan att han kan lägga in några trampsteg med lång hals var som helst i det dagliga arbetet, till exempel efter en skänkelvikning. Sedan rider han på som vanligt igen.
– Det handlar om att avdramatisera, hästen får lära sig att det här arbetet är avslappnande. Lek fram det.
Att unghästen är avspänd är A och O.
Vägen mot piruett
Jan Brink byter ämne, dags att förklara hur teamet på Tullstorp gör när de börjar nosa på piruetter.
– När du samlar galoppen på en ung häst har det egentligen inget med piruettgalopp att göra. Tänk bara på steglängden, säger han.
Ida-Linn och RayMore får börja på volten i galopp, där ryttaren får varva mellan arbetsgalopp och att försöka få hästen att tar fler steg på ett varv, men utan att ändra rytmen.
– Fortfarande med ganska lång hals och med lågt adrenalin. Fortfarande i lekstadiet, poängterar Brink.
De kortare stegen på volten är det första embryot till en piruett. När det fungerar får hästen göra samma sak på en lite mindre volt.
– Kan du inte kontrollera steglängden kan du aldrig göra en piruett. Kyra säger att om du behärskar de tre kontrollpunkterna takt, steglängd och spår – då kan du rida. Det gäller även exempelvis för hoppning, du kan förlora flera sekunder om du inte kan hålla spåret, säger Jan.
Allra första steget mot piruett är att hästen kan ta fler eller färre galoppsprång på en helt vanlig 20-metersvolt.
Första arbetspiruetterna
Längre än så här vill inte Jan gå med piruettintroduktionen för unga RayMore. För den fortsatta träningen byter Ida-Linn därför häst, till en åttaåring som håller på att utbildas för att så småningom säljas.
Ida-Linn får rida sluta i galopp på kvartslinjerna, alltså med böjd häst och bakdelen lite innanför. Sedan fortsätter hon på den förkortade kortsidan i sluta, så att det blir som en halv arbetspiruett innan hon rider in på nästa kvartslinje.
– Det här är ett bra sätt att få hästen med sig, säger Jan.
När detta går bra få hon rida sina slutor på en linje mellan kvartslinjen och medellinjen. Då blir halvpiruetten på kortsidan något mer centrerad.
På den äldre hästen rider Ida-Linn sluta på kvartslinjerna.
Om hon fortsätter i sluta genom den förkortade kortsidan blir det som en halv arbetspiruett.
Kontrollera spåret
Jan och Ida-Linn visar ytterligare ett sätt de tränar piruetter på. Ryttaren får rida i sluta på en galoppvolt som är åtta meter i diameter, vilket blir som en arbetspiruett. Detta varvas med skritt och klapp.
– Men bestämmer du åtta meter så ska det fanimej bli den storleken. Jag gillar inte när man minskar in på en mindre och mindre volt, så att det blir en liten piruett för snabbt. Det är bästa sättet att få hästen bakom hjälperna, säger Jan.
Då tycker han att det är bättre att hålla en storlek på volten och att sedan sakta av till skritt, byta diameter till kanske sex meter på volten och sedan fatta galopp igen. Då behärskar du spåret.
– Det gör så att hästen inte faller in mot mitten. Du ska bestämma spår, inte din häst.
Ida-Linn får även träna på att samla galoppen på en rak linje, utan att vända.
– På tävling kan du ju inte komma in i sluta. Jag rider förresten nästan aldrig centrerade piruetter på träning, utan tränar piruetter som har den storlek jag har bestämt mig för, säger Jan.
Låt inte hästen falla in på en mindre och mindre volt, behåll kontrollen över spåret.
Byten utan stress
RayMore ska gå sexårschampionatet nästa år, då ska han byta på tävling. Det viktigaste när man lär in galoppombyten är enligt Jan Brink att behärska spåret. Han börjar gärna introduktionen på en kort eller lång diagonal.
– Tänk diagonalen som en tunnel, förutsättningen för ett bra byte är nämligen att hästen inte slingrar sig, säger han.
Ida-Linn får börja med att galoppera på diagonalen och lägga in ett enkelt byte (alltså ner till skritt och sedan ny galoppfatning åt andra hållet) ganska sent på linjen.
– Det gäller att ha ett system och vara disciplinerad. Hästen har liten hjärna och bra minne, den måste känna igen sig för att bli trygg, säger Jan.
Det enkla bytet i slutet av diagonalen kan du hålla på med tills övergångarna sitter. Låt det ta tid.
– Men hästen måste ha bra balans i galoppen. Du kan inte komma med lång galopp.
Ta bra hjälp
När det enkla bytet fungerar varje gång testar du att lägga om benen och bringa hästen ur balans, så att det blir ett byte i språnget. Gör det på samma ställe på diagonalen.
– Femåringen vet inte vad galoppombyte är, men den har lärt sig att här på diagonalen brukar jag byta riktning, säger Jan.
Ett viktigt råd han har är att ta bra hjälp när hästen ska lära sig byta. Befäster den bytena fel, och exempelvis byter ett efter bak, är det riktigt svårt att rätta till.
– Hästen måste få göra rätt oftare än den gör fel. Om den har hoppat om rätt x antal gånger och har fått beröm, då blir det befäst.
Brink betonar att två rätt räcker, försök inte att pressa hästen att göra fem byten till samma dag.
– Då söker man lite felen, konservera den goa känslan i stället. Jag har gjort de här felen själv när jag var yngre, man vill för mycket.
En fördel med att lära in byten på det här sättet, utifrån en övergång till skritt, är att du alltid kan gå tillbaka till det enkla bytet om hästen hetsar upp sig.
– Det blir inte ”hej iväg” i bytena. När hästen blir het kan du varva med övergångar.
Konsekvent system
Med den lite äldre hästen visar Ida-Linn senare hur de börjar med seriebyten. Allra först går hon igenom systemet från början, med ett par diagonaler med enkelt byte. Därefter byte i språnget i slutet av diagonalen och sedan bara ett byte i början på diagonalen, inget mer.
– Hästen ska kunna hålla sig i tunneln utan att vingla, förklarar Brink.
När det fungerar med enstaka byten får Ida-Linn lägga ett i början av diagonalen, ett i mitten och ett i slutet. Men utan att räkna stegen mellan dem.
Först när det fungerar rider hon regelrätta serier där hon räknar stegen, men bara ett par till att börja med. Tre byten i vart fjärde och när det fungerar tre i vart tredje. Slutligen får Ida-Linn testa ”tvåor” på åttaåringen.
Jan Brink förklarar att systemet är det viktiga, att hästen känner igen sig. Om det inte funkar med serierna kan Ida-Linn alltid gå tillbaka till att göra bara ett byte i början och ett i slutet av diagonalen. Genom systemet skapas ritualer som hästen känner igen.
– Om du inte har ett system blir det frustration, du vimsar till det och hamnar i panikzonen. De här övningarna, som bygger på varandra i en logisk ordning, blir som livlinor. Du kan alltid gå tillbaka om du får problem.
Ett tydligt system ger trygga ryttare och därmed hästar, förklarar Jan.
Liknande webbartiklar
- Tinne fyra i världscupküren i Stuttgart
- Ida-Linn startar eget efter 11 år på Tullstorp: ”Ett stort steg att ta”
- Angelina Brink vill bli bättre än pappa
- Tullstorp stänger sin hingststation
- Jan Brink om att nå dressyrtoppen: "Viljan avgör om du blir en vinnare"
- Ida-Linn och Dragon Welt i final
- Här är Jan Brinks fyra pusselbitar för framgångsrik ridning
- Hingstvisning och öppet hus på Tullstorp
- Brink visade hingstar hos Hannells
- Piruett i grupp och tämjningsövningar
Hon byggde en höhäck av ett IKEA-bord
När Åsa Karlström behövde en höhäck till sin häst på en stram budget, omvandlade hon ett gammalt bord hon hade stående från IKEA.
70-tal hästar smittade på Hippologum
En streptokockinfektion har drabbat ett 70-tal hästar på Hippologum. Anläggningen stängd och i karantän, skriver Tidningen Ridsport.
Anläggningen kan inte saneras förrän inga nya hästar insjuknar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Seger för Henrik och Glamour Girl i Madrid
Henrik von Eckermann och Glamour Girl vann en femstjärnig 1,45-hoppning i Madrid. De segrade med två sekunders marginal. Eveline Tovek startar i Grand Prix idag.
Så tar du hand om din häst i värmen
Det blir allt varmare, hästar klarar ofta värmen relativt väl men det finns en hel del du kan göra för att din häst ska klara av hettan ännu bättre.
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!