Forskning
Publicerad: 2014-10-01”Box ger fler skador än lösdrift”
Det hävdade Per Michanek, veterinär och forskare, när han föreläste vid seminariet "Den glada och friska hästen" i Nyköping i mitten på september. Missa inte Hippsons matiga referat!
Text: Anna Nordin
Foto: Virgonira/Dollar Photo Club
– För en skada uppkommen i hagen är det lättare att se den direkta kopplingen till orsaken. Men de skador som indirekt uppkommer på grund av att hästar hålls i box är enligt min mening betydligt fler, fortsätter Per Michanek.
Hästen är utvecklad för att leva i öppna marker utan skog. Där har den nytta av sin snabbhet för att komma undan rovdjur. Den miljö hästar har anpassat sig för har glest och näringsfattigt gräs, så de rör sig över stora ytor för att få i sig tillräckligt med föda. Både rörelse och tid blir viktiga komponenter i födosöket.
Det påverkar också den tid som kan avsättas för vila. Hästar klassas som dygnet-runt-aktiva och ligger endast ner cirka 30 minuter per dygn.
– Alla förändringar jämfört med hur det ser ut i det fria ställer stora krav på anpassning hos djuret, och riskerar att skapa problem, säger Per.
Hästar har i dag samma behov som deras förfäder hade för flera tusen år sedan. Vi kan ändra deras instinkter i kvantitet, men vi kan inte tvätta bort dem.
Påverkar prestationen
I dag håller vi vanligen häst för vårt eget höga nöjes skull. Oavsett om vi rider i skogen eller tävlar på hög nivå vill vi att hästen ska kunna utföra den önskade prestationen på ett bra sätt. Per räknar upp de faktorer som avgör om hästen blir hållbar och presterar väl; rätt gener, god hälsa, rätt träning, frisk luft och vettig utfodring.
– Allt utom den första faktorn påverkar vi med vår hästhållning, säger han.
En häst som tillbringar delar av sitt dygn i box förhindras att leva ut flera av sina behov.
– Framför allt blir hästen för stillastående. Den är anpassad för att vara i rörelse 18 till 20 timmar per dygn, menar Per och fortsätter:
– Det är också alldeles för dålig luft. I stall frigörs så mycket damm från strö och foder att det inte går att ventilera bort, utan att man har samma klimat som ute. Box är en onaturlig hästmiljö som hindrar hästen från att socialisera. Dessutom innebär det stor skaderisk och är en väldigt dyr inhysningsform.
Hästar som hålls ute i grupp får bättre hovkvalitet och har inga kroniska luftvägsproblem, berättar Per. De rör sig mer och får därmed bättre hållbarhet. Hälften av alla hästar som döms ut gör det på grund av rörelsestörningar och en tredjedel på grund av kroniska luftvägsproblem.
– Så mer än 80 procent av alla utdömda hästar kunde kanske ha sluppit det, om vi bara hade inhyst dem på ett annat sätt! En annan fördel med att hålla hästarna i utedrifter är att de inte kan brinna inne, lägger Per till, samtidigt som han nämner att stallbränder är något han verkligen fasar för.
Vanliga boxskador
Några av de skador som kan drabba hästar när de vistas i sin box är hovbensfrakturer, bäckenbensfrakturer, samt ögonlock och näsvingar som skadas på boxinredning. Hästarna riskerar också att rulla fast mot boxväggen och att sparka igenom galler och fastna, skaderisker som inte finns i utedrift.
– Hästar som förhindras att röra sig genom att vistas i box riskerar också att drabbas av stereotypa beteenden, något som inte uppstår om de får utlopp för sina naturliga behov av rörelse, födosök och socialt beteende. Vilket stereotypt beteende de utvecklar kan ofta ge en ledtråd om vilket behov som hindrats, berättar Per.
Hästar som behöver röra sig mer utvecklar i stor utsträckning stereotypier som boxvandring och vävning, medan hästar som behöver få lägga mer tid på födosök kan börja krubbita. Om en stereotypi väl har utvecklats kan det vara svårt att häva den, även om man tillgodoser det behov som hämmats. Därför är det A och O att se till att de aldrig uppstår. Och att, för hästens bästa, ge den bättre förutsättningar omgående om det ändå inträffar.
Potionsutfodring passar inte
Kolik är väldigt ovanligt bland hästar som går i utedrift, men tyvärr alltför vanligt hos installade hästar.
– Det beror dels på vår portionsutfodring, säger Per, men också på att vi hindrar dem från att röra på sig. Tarmarna behöver hjälp med att mata fram fodret av att hästen hela tiden rör sig.
I studier har man kunnat se att ett ökat antal timmar på stall de senaste 14 dagarna, till exempel när man tar in hästarna från betet, ökar risken för grovtarmsförstoppning med hela 5,5 gånger. Per fortsätter:
– Frilevande hästar förflyttar sig mer än 15 kilometer per dygn. Det motsvarar ungefär tre timmar i en skrittmaskin, vilket dock inte rekommenderas som ersättning…
All fysisk aktivitet som hästen utför är träning. Den får både konditions- och hållbarhetsträning om den har en tillräckligt stor hage, där den kan söka föda och umgås med andra hästar. Kroppens vävnader anpassar sig till den belastning de utsätts för.
– Vilken toppidrottsman är helt stilla 23 timmar per dygn? Vad finns det för logik i att vi vill att hästarna ska prestera på topp, men inte ger dem förutsättningar för att kunna göra det?, frågar Per.
Hållbarhet genom rörelse
I ett motionsförsök med föl lät man en grupp vistas i box dygnet runt, en grupp fick vara i box hela dygnet men motionerades också två gånger per dag, och en tredje grupp gick på bete dygnet runt. Boxgruppen fick svagast senor och ledbrosk, betesgruppen fick starkast, och motionsgruppen hade flest skador på senor och ledbrosk.
– Det är svårt att veta vilken motionsmängd som är ”lagom”, alltså att klara av att efterlikna det som är naturligt, förklarar Per.
I en annan studie jämförde man konditionen hos grupper av ridgymnasiehästar. Under sommaren fick en grupp gå ute dygnet runt på ett stort bete (50 hektar), en grupp fick stå i box på dagarna och gå i en liten hage (0,5 hektar) på natten, och en tredje grupp fick samma inhysning plus motion genom ridträning. Den enda gruppen som förbättrade sin kondition under de 14 veckor som försöket pågick var den som gick på dygnet runt-bete i stor hage.
– Varje timme hästen får vistas utomhus i en större hage kommer den att förbättra någonting, säger Per.
Rörelseapparaten, andningsorganen, blodcirkulationen, ämnesomsättningen, värmeregleringen och nervsystemet (koordinationen) gynnas nämligen alla av rörelse. Ledbrosket saknar blodkärl och är därför beroende av rörelse för att näringsutbytet med ledvätskan ska fungera. Att stå stilla är som att stänga av ledvätskans hjärta. Ett ledbrosk i toppkondition är avgörande för elitprestation.
– Blodcirkulationen i benen är också beroende av rörelse. Det är svårt för hjärtat att pumpa upp blodet från hovarna tillbaka till hjärtat. Hovmekanismen, där elastiska putan trycks ut vid nedsättning av hoven, hjälper till att pumpa upp blodet. Muskelarbetet hjälper även blodcirkulationen i hela hästens kropp, tillägger Per.
När en muskel spänns trycker den ihop intilliggande blodkärl och gör att blodet trycks förbi nästa klaff i kärlet, och på så sätt förs vidare.
Stall ger luftvägsproblem
I ett stall som vi människor uppfattar har ”bra luft” finns 200-4 000 gånger fler levande bakterier per liter luft än utomhus. Stora partiklar, sådana som vi ser med blotta ögat, fastnar i näsa och svalg. De små partiklarna, som är mer som osynliga gaser, ska tas omhand av flimmerhåren. Men dessa är anpassade för den partikelmängd som finns i utomhusluft, därför är det en stor del av dessa partiklar som följer med hela vägen ner i lungorna och ställer till skada.
Problemet förvärras ytterligare om hästen inte tillåts äta från marknivå, eftersom slemtransporten som ska frakta upp partiklarna ur lungorna bygger på att hästen sänker huvudet och betar.
– 80 procent av hästarna i Tyskland har nedsatt andningsfunktion på grund av dålig stalluft, berättar Per.
När det gäller andningsproblem är skalan mellan frisk och sjuk flytande. Per förklarar:
– Hästen kan få nedsatt prestation långt innan några andra symtom märks, som till exempel hosta. När vi väl lägger märke till symtomen kan hästen vara ganska illa däran.
Hästens andningsfrekvens är kopplad till gångarten, den kan till exempel bara andas ett andetag per galoppsprång. Det kan inte ändras för att få in mer syre. Därför är det avgörande att varje andetag ger så mycket syre som möjligt, för att hästen ska klara av att prestera.
– Vid en maxansträngning är hästens syrebehov 30 gånger så stort som i vila. Det syre hästen kan ”producera” är bara 20 gånger vilobehovet, så vid en maxansträngning är den hela tiden i ”syreskuld” och har inte råd att ha dåliga lungor, berättar Per vidare.
Dyrt och arbetskrävande
Han avslutar föreläsningen med att undra:
– Varför bygger vi egentligen dyra och arbetskrävande stall till en djurart som inte behöver stall, inte trivs i stall och dessutom blir sjuk av att vistas i stallen? Det är dags för oss att inse att även den inhysningsform vi väljer till vår häst påverkar dess hållbarhet. Många av de skador vi ser i dag beror indirekt på att hästarna bor i enhästboxar och utfodras i portioner, även om vi väljer att blunda för sambandet. Vi behöver acceptera att det är väldigt lite vi kan göra bättre än naturen.
Per själv har galopphästar och de går i utedrift sedan många år tillbaka.
– Under åren 2007 till 2011 hade våra hästar 25 procent segrar i sina starter och tjänade i snitt 14 000 kronor per start. Det är bättre än de flesta och visar väl om något att hästar kan prestera även om de får gå ute året om. Att hästarna skulle bli trötta av att gå ute för mycket är en myt. Det är snarare tvärtom, får de vänja sig vid att vara ute mycket ger det mer energi!
taggar
Liknande webbartiklar
- Veterinär Per Michanek: ”Även ridhästar måste konditionstränas”
- Lindra stress hos hästar med feromoner?
- Per och Musse ska rida i Djingis Khans fotspår
- Byggde spillfria hötunnor av betongring: "Tungt att kratta ihop en massa blött hö"
- Större yta gör att hästar sover längre
- Ute eller inne – om hästen själv får välja
- Linda Kjellberg doktorerade om hästar på lösdrift
- Gamla kvastar förhindrar spill i lösdriften
- Svenska forskare: Räkna på 18 m² per häst i ligghallen
- Axelina sammanfattar ett år med lösdrift
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
Vilka rider i Paris – tippa dina OS-lag
De olympiska spelen närmar sig. Hippsons redaktion är nyfikna: vilka ryttare tror ni läsare kommer att utgöra respektive OS-lag i de tre disciplinerna?
”Man märker att det är mycket nerver”
Semifinalen av elitallsvenskan kommer gå av stapeln på Norrköping Horse Show. Där avgörs vilka lag som går till Falsterbo i sommar.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Se filmerna från uteritten på stranden
I dagens hästonsdag i TV4 får vi följa med ut till Falkenbergs strand där ett gäng ryttare och hästar ansluter sig för att galoppera i vattnet.
Får även en påminnelse om vilka regler som gäller ute i skog och mark
Förbjuds ha hästar – allvarliga skaderisker
Länsstyrelsen förbjuder en man i Ångermanland att ta hand om hästar. Detta efter att de under kontroller hittat flera allvarliga skaderisker.
”Folk tittar och tänker, oj vad är det där"
Med sin kraftfulla kropp har Klint väckt uppmärksamhet. Jenny berättar om hur de arbetar för att minska slitaget och främja hans hållbarhet.
Femåriga ardennern Klint gör sig igenkänd på tävlingsbanorna
Forskning om lång och låg form
Hästar som tränas i lång och låg form visar minskat smärtbeteende. Linn Therese har forskat om vilken effekt lösgörande arbete har och kan se flera fördelar.
"Vi filmade hästarna i 3D för att observera rörelse och steglängd"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!