Forskning
Publicerad: 2020-05-15Fem av de unga hingstar som ska bevara den jutska hästen.
Lyckat hingstprojekt för bevarandet av jutsk häst – datorberäkningar ger minskad inavel
Har du mött kallblod som drar en ölvagn i en dansk stad är det nog jutska hästar du har stött på. Den jutska hästen är en stor kallblodsras som har funnits på Jylland sedan medeltiden. På 1800-talet använde bönderna den som dragkraft, men när jordbruket mekaniserades minskade populationen.
Text: Lotta Rydhmer, Institutionen för husdjursgenetik vid SLU
Foto: Dorthe Zetterlund
Genom att skriva under Interlaken-deklarationen om husdjursgenetiska resurser har den danska staten åtagit sig att bevara den jutska hästen, bevarandearbetet får därmed statligt stöd. På den europeiska husdjurskonferensen EAAP i Gent i somras redovisade forskarna Hanne Marie Nielsen och Morten Kargo, från Århus universitet, ett projekt som syftar till att minska inaveln i rasen.
Annorlunda avelshingstar för minskad inavel
I hästraser händer det ofta att vissa avelslinjer blir särskilt populära och att några få hingstar får betäcka många ston. Antalet hingstar som används som föräldrar till nästa generation är avgörande för inavelsökningen.
Därför bestämde sig Avelsforeningen for den Jydske Hest år 2016 att verka för att få fram fler unga hingstar till prövning. Forskarna från Århus universitet använde uppgifter från stamboken för att välja ut tolv ettåriga hingstföl, från linjer som tidigare inte använts så mycket i avel. Med ett datorprogram som heter EVA kan varje individs medel-släktskap till alla hästar i rasen beräknas. De utvalda hingstfölen hade lägre medel-släktskap jämfört med många andra.
Dessa tolv hingstföl flyttades till en gård där en uppfödare fick ekonomiskt stöd för att sköta dem. Ett halvår före hingstprövningen, som görs vid tre års ålder, skickades hästarna hem för att tränas för prövning. Ett av hingstfölen fick gallras bort, men de andra elva blev alla godkända 2019. Sammanlagt kom 21 unga hingstar till prövningen det året och det var det största antalet sedan 1966.
Avelsföreningens medlemmar har visat stort engagemang för projektet och 41 hästägare deltog med sammanlagt 88 ston. Deltagarna förband sig att använda en av de elva hingstarna i projektet och för detta fick de visst ekonomiskt stöd.
Optimal användning av varje hingst
Inför betäckningssäsongen fanns elva hingstar och 88 ston, men vilka hingstar skulle betäcka vilka av stona? Nu fick forskarna åter användning för EVA-programmet, denna gång för att planera alla betäckningar.
Det handlar dels om hur många ston varje hingst ska få betäcka, dels om vilka hingstar som ska paras ihop med vilka ston. Syftet är att inavelsgraden för varje föl blir så låg det går och att så mycket genetisk variation som möjligt bevaras till kommande generationer.
För att behålla hingstägarnas intresse för projektet beslöt forskarna att alla elva hingstar skulle få betäcka minst fyra ston. I enlighet med resultaten från EVA fick hingstarna betäcka från fyra till tolv av stona. De hingstar som fick betäcka flest kom från avelslinjer som hittills inte hade använts så mycket på hingstsidan.
När detta projekt redovisades på EAAP sommaren 2019 var fölen inte födda än, men genom att känna till härstamningen på föräldrarna kan fölens inavelsgrad skattas. Inavelsgraden kommer i medeltal för de 88 fölen att hamna på sju procent. Det är betydligt lägre än inavelsgraden för föl födda 2017 och 2018, som låg runt nio procent.
Fortsatt engagemang för långsiktigt bevarande
Det lyckade projektet med den jutska hästen kan ses som en modell för bevarandearbete i andra raser. Förutom för de djur som ingick i projektet passade forskarna på att ta fram ett förslag på betäckningsplan för alla hingstar och ston i rasen. Tanken var att stimulera samtliga hästägare att göra medvetna val, med avseende på inavel och bevarande av genetisk variation.
Tack vare projektet föds många jutska föl i år och avelsbasen breddas. Nu gäller det att avkommorna från de elva hingstarna också går vidare till prövning och sedan används i avel.
Balans mellan selektion och inavelsökning
För raser där hästar avelsvärderas och selekteras grundat på BLUP-avelsvärden kan EVA-programmet användas för det som på engelska kallas ”optimum contribution selection”. Det innebär att varje förälder selekteras grundat på en avvägning av hästens BLUP-avelsvärde och dess medel-släktskap med resten av hästarna i populationen.
Generellt finns en målkonflikt mellan effektiv selektion och bevarande av genetisk variation – ju färre djur som selekteras desto större blir det genetiska framsteget och desto högre blir inavelsökningen.
Resultat från EVA-programmet berättar inte bara vilka djur som bör selekteras utan också hur många avkommor var och en bör få. Detta för att uppnå ett stort avelsframsteg, samtidigt som inavelsökningen hålls nere.
Mer att läsa om den jutska hästen
Hitta din nästa sadel på Hippson Market
Ovan visas de tio senaste annonserna inom kategorin:
"Sadlar".
Samtliga sadlar hittar du HÄR
Det jätteenkelt att lägga upp annonser på Hippson Market, oavsett om du använder en mobil eller dator. Som säljare bestämmer du själv när du vill lämna ut dina kontaktuppgifter och många av användarna är verifierade med BankID, vilket ger en extra trygghet.
Publicerar du en annons under kategorin "Sadlar" visas den just nu även på Hippson.se. Vill du ha hjälp med att komma med kan du kontakta: info@hippsonmarket.se
Liknande webbartiklar
- Studie om hästens genetiska historia – avelsarbetet har utarmat variationen
- Embryotransfer: Fölen påverkas tydligt av stoet som bär dem
- Skralt med forskning kring fruktansvärda fölsjukdomen WFFS
- Ta hjälp av bedömningarna från treårstesten när du väljer hingst
- Fölningstiden påverkar fölets höjd och benlängd
- Forskning: Från ägg till föl på några månader
- Renate hittade drömhästen i achaltekeern Julle: "Han glänste som smält guld"
- Så går det till när skimmeln bleks: ”Är endast håren som blir vita”
- Forskning: Barn blir smartare av ridning
- Så fungerar hästens ögon
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!