Forskning
Publicerad: 2019-10-27Foto: Adobe Stock och Alida Säfström
Ridlärarrollen från dåtid till samtid: "Har antagit ett nytt sätt att undervisa"
Stallbackskulturen lever kvar inom ridskolan sedan lång tid tillbaka, medan ridlärarrollen har utvecklats till att handla mer om ekonomi och att coacha eleverna. En bra social miljö i stallet som skapar trygghet är en viktig del för ridskoleungdomar.
Text: Ulrika Haglund
Tidigare i höstas höll Gabriella Torell Palmquist ett föredrag på Wången om sin avhandling "Framåt Marsch! Ridlärarrollen från dåtid till samtid med perspektiv på samtid". Gabriella började sin studie genom att ta del av tidigare forskning inom ämnet. Tyvärr fanns det inte mycket forskat inom ämnet, men hon kunde ta del av några studier. Gabriella fick förklarat för sig att det kan vara svårt att närma sig ridsporten och att det kan vara svårt att göra jämförelser inom ridsporten.
Frågeställningarna i Gabriellas studie var:
* Varför existerar militära normer fortfarande?
* Hur ser ridläraren på sin roll och har den kommit att förändras under tid?
* Vad finner unga som är värdefullt i stallet?
Hade hög status internationellt
Först gjordes en studie i dåtid och det undersöktes vad ridlärarutbildningen på Strömsholm innehöll år 1960 till 1980. År 1968 tog Ridfrämjandet över utbildningen och Gabriella tog reda på varför utbildningen inte gjordes om då. Svaret var att utbildningen höll hög kvalitet, det skulle kosta pengar att göra om utbildningen och det var samma lärare kvar som fostrade eleverna med den respekt och disciplin som gjorts tidigare. Utbildningen hade även en väldigt hög status internationellt.
– Effektivitet, ordning och reda samt ansvarskännande var viktiga delar i ridlärarutbildningen. Eleverna litade på sina ridlärare och gjorde mer än de vågade. Om ridläraren sa att eleven skulle hoppa ett hinder de egentligen inte vågade, så hoppade eleven ändå, så stor tillit till ridläraren hade eleverna då, berättar Gabriella.
Samtid - ridlärarrollen
Därefter påbörjade Gabriella del två i sin studie - om samtiden. Hon intervjuade tio ridlärare som arbetat i mer än tio år på respektive ridskola och som alla hade studerat på Strömsholm. Detta gjordes för att ta reda på hur de upplevt utvecklingen av ridlärarrollen.
– Ridlärarna pratade väldigt mycket om ekonomi, hur styrd ridskolan var av de ekonomiska förutsättningarna och att de antagit ett nytt sätt att undervisa, förklarar Gabriella, som även är huvudlärare i pedagogik vid Strömsholm.
Av intervjuerna framgick att ridskolorna får anstränga sig mer för att behålla eleverna i dag. Det är viktigt att uppdatera sig hela tiden, folk köper inte längre "så här har vi alltid gjort", utan som ridlärare måste man vara öppen för nya saker. Fokus på varje individ är viktigt och att vara lyhörd. Det krävs mer kreativitet och att till exempel titta på hur andra ridskolor gör, vad som händer inom kommunen, vilka projekt finns, var man kan söka pengar.
– Ridlärarna upplever att de förändrat sitt förhållningssätt gentemot eleverna och att mer reflektion över sin roll som ridlärare krävs. Sättet att undervisa har blivit mer som en dialog med eleverna och ett mer coachande förhållningssätt och att det är viktigt att försöka utveckla metoder för lärande, berättar Gabriella.
Däremot så finns en stark förankring till stallbackskulturen från utbildningstiden på Strömsholm och de militära normerna, vilket säkerhetsmässigt är viktigt. Grundutbildning i ridning och säkerhet samt hästarnas välfärd får inte äventyras. Ansvarstagande, punktlighet, ordning och förutseende är viktigt. Men det har blivit en mer positiv prägel på uppfostran i stallet än förr. Förr ifrågasattes inte ridlärarna, men i dag tycker många ridlärare att det är bra att eleverna frågar så man vet om budskapet nått fram.
Samtid – ridskoleungdomar
Den tredje delen i studien gjordes genom att på fem olika ridskolor intervjua ungdomar i åldrarna 15 till 23 år. Ungdomarna på respektive ridskola fick sitta tillsammans och diskutera och intervjupersonen var mer som en moderator.
Gemensamt för de intervjuade ungdomarna var att de väljer ridskola utifrån gemenskapen och att de hellre åker en bit extra för en bättre trivsel på en ridskola.
– På en bra ridskola menade ungdomarna att det var skönt att kunna komma bort från utseendehets och snobberi. Den sociala miljön framhölls som en särskilt viktig anledning till att man tillbringade sin tid på ridskolan, vilket innebar trygghet, förklarar Gabriella.
Ungdomarna tyckte att det var bra att det alltid fanns något att göra på ridskolan. De fick träna sig i att interagera i olika sammanhang och hjälpa andra, till exempel att hjälpa mindre barn eller föräldrar att visa hur man tränsar och sadlar. Genom att vara med i ungdomssektionen fick de kunskap i att planera, genomföra och utvärdera.
– Man ville känna respekt för ridläraren och inte ha en för kamratlig relation. Ungdomarna beskrev också att de inte hade samma respekt för vanliga lärare i skolan som sin ridlärare.
Under samtalet berättade ungdomarna att alla har olika funktioner och alla kan vara med i gemenskapen, men behöver inte kunna göra allt. Det finns disciplin i stallet och stallbackskulturen med ordning och reda gör att om man till exempel ser en grimma på golvet så plockar man upp den, det är viktigt för säkerheten. Detta har de lärt sig av ridlärarna som varit väldigt strikta med säkerhet, ordning och reda.
– Fostran och disciplinering i en anda av ordning och reda mot bakgrund av säkerhetsaspekter, upplevdes som positivt, berättar Gabriella.
Om framtiden
För att kunna utveckla ridskolan till ett framtida kunskaps- och resurscentrum menar Gabriella att dessa faktorer behöver medvetandegöras:
- Den rådande stallbackskulturen (gemenskap, betydelsefullhet)
- Hur lärandet sker i verksamheten (hur kan man förbättra undervisningen)
- Vilket behov av kompetensutveckling som finns
– En ridlärare i dag behöver kunna mycket, bland annat bemöta människor på ett bra sätt, kommunicera och ta hand om ekonomi. Det kan vara en utmaning att vara ridlärare i den föreningsdrivna ridskolan. Den psykosociala arbetsmiljön är utmanande och det kan vara svårt att arbeta för en styrelse där få har arbetsgivarkunskaper och styrelser som byts ut emellanåt, förklarar Gabriella.
Fotnot. Gabriella Thorell Palmquist försvarade sin avhandling vid en disputation den 17 mars 2017 i Rikssalen, Strömsholms slott.
Liknande webbartiklar
- Studie om lösdrift belönas: "Hästar mår bra av så mycket utevistelse som möjligt”
- Startar ridskola med musik på schemat: ”Vill åt dem som vill njuta av sin ridning”
- Coachning kan bli vardag på ridskolan
- Patrik Kittel: ”Även på ridskolenivå ska du uppmuntras att utveckla dig”
- Maja har varit ridlärare i 40 år: ”Jag har aldrig funderat på att sluta”
- ”Vuxen-nybörjaren” som blev ridlärare
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- Studerar hästens rörelser i skritt för att upptäcka hälta
- Biokeramik främjar läkning av skelettskador – hästen modelldjur för människan
- Halm är ett bra kompletterande fodermedel – enligt ny svensk forskning
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!