Forskning
Publicerad: 2017-11-07Foto: Tomas Holcbecher
Så påverkar träningen hästens muskler
Anna Jansson är professor vid SLU och gav sig under Hippocampusdagen, som hölls torsdag i förra veckan, i kast med att försöka förklara vad som händer i hästkroppen vid träning. Här bjuder vi på ett referat från den intressanta föreläsningen.
Text: Anna Nordin
Anna Jansson förklarar att vi vid träning dels påverkar sammansättningen av muskelfibrer – det vill säga hur stor andel hästen har av fibrer för snabbt och intensivt respektive långsamt och uthålligt arbete.
– Dels påverkar vi musklernas effektivitet när det gäller att utvinna energi, alltså att kunna orka mer på samma mängd. Dessutom ökar hästens möjlighet att använda syret ur inandningsluften till muskelarbete, däremot kan vi inte med träning höja en hästs maxpuls. Den är vad den är, säger hon.
Generna spelar roll
Precis som människan har hästen olika sorters muskelfibrer som är specialiserade på olika saker. Dels har den typ 1, de ”långsamma” muskelfibrerna, som är de som utför uthållighetsarbetet. Dessa behöver syre för att fungera. De ”snabba” muskelfibrerna, som står för det explosiva arbetet, finns i två sorter där den ena behöver syre och den andra arbetar syrefritt.
Vilken sorts muskelfibrer som dominerar beror både på vilken ras hästen tillhör och hur den tränas. Quarterhästen räknas som världens snabbaste och den har också mycket riktigt till övervägande del snabba muskelfibrer, hela 90 till 95 procent. Det kan jämföras med varmblodiga travhästar, som har avlats för att springa distanser på cirka 1 600 till 2 600 meter. De har 75 till 85 procent snabba muskelfibrer.
Hästen är ovanligt atletisk
När hästen tränas behöver upplägget planeras efter vilken typ av muskelfibrer den har nytta av i sin disciplin. De långsamma muskelfibrerna tar lite längre tid att öka i andel, så för att få en uthållig häst behöver man tålamod.
Muskelfibrer som arbetar utan syre, så kallat anaerobt, är viktiga för att kunna springa fort. Det är när dessa muskelfibrer arbetar som det bildas mjölksyra. Hästen är dock unik i att den även vid kort, intensivt arbete använder en förhållandevis hög andel aeroba muskelfibrer – alltså sådana som kräver syre. Det är en nyckel till att hästen är så atletisk.
Senarelägga trötthetssymtom
Muskelfibrerna behöver energi för att kunna arbeta. De använder sig till största delen av ett ämne som heter glykogen, men de kan även till viss del använda sig av fett till detta. Snabba muskelfibrer använder främst glykogen, medan långsamma använder en högre andel fett.
– Muskelfibrerna har med sig den ”matsäck” de behöver, förklarar Anna.
Målet med träning kan sägas vara att senarelägga trötthetssymptomen. Och för att musklerna ska kunna utvinna energi behövs olika sorters enzymer. När hästen tränas lagrar muskelfibrerna in mer glykogen, de får en större matsäck och orkar alltså mer och längre. Dessutom blir de enzymer som utvinner energin mer effektiva, så samma mängd arbete kräver en mindre mängd energi.
– När glykogenförbränningen blir mer effektiv sker ingen onödig mjölksyraproduktion, vilket är något som annars är kopplat till trötthet.
Är olika energieffektivt
Anna gör en liknelse med utförsåkning på skidor för att förklara de olika typerna av muskelfibrer.
– De anaeroba, snabba muskelfibrerna är lite som att åka svarta pisten. Det går snabbt men man får inte ut all teoretisk energi. De aeroba, snabba muskelfibrerna motsvarar röd pist. Det går fortfarande snabbt då det är samma pist som den svarta till en början, för att sedan gå in i en långsammare men mer energieffektiv fas.
Den gula pisten motsvarar i stället de långsamma muskelfibrerna, där det tar lite tid men är mycket effektivt och musklerna får ut maximal energi.
– Det är också det enda sättet att kunna använda fett som energikälla vid sidan av glykogen, förtydligar Anna.
Foto: Anna Nordin
Förändrad sammansättning
När hästen tränas får den fler av de enzymer som använder syre i energiförsörjningen, men samtidigt förhållandevis färre av de enzymer som representerar den svarta pisten.
Då man undersökte muskelfibersammansättningen hos unga travhästar såg man att de innan de började tränas hade närmare 50 procent av de snabba, anaeroba muskelfibrerna (svart pist). Efter sex månader i träning var det nere på 30 procent, medan nivån för hästar som inte hade varit i träning låg kvar på 50 procent.
De andra typerna av muskelfibrer hade därmed ökat där snabba, aeroba muskelfibrer (röd pist) gick från cirka 35 till 45 procent och de långsamma aeroba (gul pist) från cirka 20 till 25 procent.
Får bättre syreupptagning
Även hästens cirkulation effektiviseras genom att den tränas.
– Redan efter några veckors träning kan vi se att hästen har fått en förbättrad syreupptagningsförmåga, berättar Anna.
Dels sker detta genom ökad kapillärisering, det vill säga att det bildas fler små blodkärl ute i musklerna. Det ger både ett bättre tillflöde av energi och syre och ett bättre avflöde av restprodukter. Dels bildas det mer hemoglobin, som är det ämne i blodet som transporterar syremolekylerna från lungorna ut till kroppen.
I muskelcellerna finns mitokondrierna, som kan liknas vid små fabriker där själva energiomsättningen sker. Också dessa blir fler när hästen tränas. Ju fler små fabriker, desto mer energi kan muskelfibrerna omvandla till arbete.
Träningen kommer även att påverka hjärtat, så att det blir större och får en större slagvolym. Det kan alltså skicka ut mer blod per hjärtslag.
Kan bloddopa sig själv
Som det flyktdjur hästen är, är det viktigt att kunna ge ”det där lilla extra när det verkligen gäller”. Hästen kan därför lagra röda blodkroppar i sin mjälte, som den kan skicka ut i blodomloppet om det uppstår ett behov av att snabbt kunna jobba på max. Det kan närmast jämföras med det som kallas ”bloddopning” hos mänskliga atleter, men hästen har alltså detta som en naturlig del.
När den släpper ut sitt lager av extra röda blodkroppar kan blodet bära med sig mer syre och hästen orkar mer. Med träning blir även mjälten större och dess lagringsförmåga ökar.
Maxpulsen är medfödd
Varje häst har en förutbestämd maxpuls, som inte påverkas av träning.
– Däremot gör träning att hästen kan sänka sin hjärtfrekvens, alltså puls, för ett givet arbete. Det blir alltså mindre ansträngande att utföra en viss uppgift. Träning gör också att hästens vilopuls sänks, samt att den snabbare kommer tillbaka till vilopuls efter ansträngning, berättar Anna.
Hur mycket syre hästen kan ta upp per liter inandad luft verkar inte kunna påverkas särskilt mycket av träning.
– Så när det gäller andningssystemet är fokus att hålla det friskt och att inte sänka hästens medfödda kapacitet.
Under Hippocampusdagen delar SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, med sig av de senaste forskningsrönen. I år var temat hur vi kan träna hästar för hållbarhet och prestation. Att träna hästen inför tävling är ett långsiktigt arbete och det är viktigt att försöka undvika att skador uppstår längs med vägen.
Liknande webbartiklar
- Många faktorer påverkar hästens träning: ”Högt hull ger sämre prestation”
- Anpassning är nyckeln till hållbarhet: ”Ridhästar är ofta undertränade”
- Halm är ett bra kompletterande fodermedel – enligt ny svensk forskning
- Bålstabilitet är viktigt även för hästar
- Följ Hippocampusdagen hemifrån – tema akut sjuk eller skadad häst
- Professorn om pulsmätning: ”Om en häst är rätt tränad ökar dess hållbarhet”
- Skala för bedömning av muskelmassa
- Forskning: Barn blir smartare av ridning
- Så fungerar hästens ögon
- Ute eller inne – om hästen själv får välja
Angelica och Kalinka fyra i GCT Grand Prix
Både Henrik von Eckermann och Angelica Augustsson Zanotelli satte en felfri runda och fick möta fem andra motståndare i en omhoppning.
Om smittor och vaccin – vad vet vi?
De senaste åren har utbrott av EHV-1 ökat. Enligt Gittan Gröndahl är vaccinering och sunt förnuft effektivt för att undvika smitta.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Se upp för giftiga växter på betet
Visste du att det på svenska betesmarker växer flera gifta växter som inte bör intas av hästar? Veterinären Izabella Granswed berättar mer.
Några av de växter som årligen orsakar förgiftningar på hästar i Sverige
Hästar släpptes lösa från hage
Natten till onsdagen ska någon ha öppnat grinden till en hästhage vid Astrid Lindgrens värld. Nio hästar rymde, men tur nog kom de inte så långt.
Svenskarna tvåa i Nations Cup
Lördagen bjöd på Nations Cup där svenska laget levererade på topp. Alla tre presterade över 70 procent och laget slutade på en andraplats.
Bästa svensk blev Patrik Kittel på en femteplats individuellt
Svenska lagen klättrar trots flera rivningar
Det blev stolpe ut för svenskarna i dagens andra omgång av Global Champions League. Men båda lagen klättrade ändå i de slutgiltiga resultaten.
Henrik och Calizi snabbast – men en rivning hindrade dem från vinsten
Svenska lagen klättrar trots flera rivningar
Det blev stolpe ut för svenskarna i dagens andra omgång av Global Champions League. Men båda lagen klättrade ändå i de slutgiltiga resultaten.
I dag avgörs Nations Cup i Frankrike
Snart startar första svensken i Nations Cup i Compiègne. Senast tog Sverige en tredjeplats och nu är laget laddade för ännu en prestation.
Svenska Juliette Ramel värmde upp med vinst i första klassen
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Henrik vinnare av första GCL i Shanghai
Henrik von Eckermann gjorde vad han gör bäst och hoppade felfritt i dagens första omgång av Global Champions League.
Vinn biljetter till Falsterbo Horse Show
Vill du njuta av sommaren i Skåne och se hästar i världsklass? I den här tävlingen har du chans att vinna biljetter för dig och en vän.
Hovslagarduon lär hästägare fixa tappskon
Tina och Jessica är hovslagarna som tillsammans tagit fram “Fixa tappskon”. En manual som guidar hästägare till att våga slå på, ta av och fixa glappande skor.
"Även om man inte vågar slå på en tappsko kanske man kan plocka av en sko"
Chefsveterinären om FEI Sports Forum
Hästvälfärd och antidoping var det som låg Göran Åkerström närmast. Han berättar också vad han hoppas arbetet framöver ska leda till.
De hyllas för sin inkluderande verksamhet
Kramfors ridklubb tilldelas Radiosportens parasport pris för dess engagemang och förmåga att inkludera alla olika förmågor i sin verksamhet.
Nu är GCT igång i Shanghai
Det blev inga topplaceringar för svenskarna i dag – men än finns mer att vänta. Helgen bjuder på flera stora klasser som tre svenskar startar i.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Hoppryttarens tips för en stabil skänkel
Många ryttare kämpar med att hålla skänkeln stilla. Men Marcel Modolo Zanotelli har hittat ett knep för att få bukt med problemet.
Hon gör kometkarriär inom paradressyr
I bagaget finns en internationell karriär i tre ridsportdiscipliner. Efter ett längre uppehåll är Lotta Wallin tillbaka i landslaget med sikte på Paris.
"Jag vill rida bra tävlingar, älskar sporten och vill vara med i toppen"
Förfina hjälperna med hästens ABC
Få hästen att lyssna för små signaler och förbered samtidigt för samling. Den matnyttiga övningen kan enkelt anpassas och passar oavsett nivå.
[VIDEO] Massera din häst som hästmassören
Att kunna massera sin häst är bra för det dagliga välmåendet. Här visar hästmassören Eva Andersson olika tekniker och vart vilken teknik ska användas.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!