Forskning
Publicerad: 2019-01-15Lösdriften på bilden är inte en av dem som har ingått i studien. Arkivfoto: Ida Röök
Studie slår hål på myter om hästar på lösdrift: ”Kräver stor kunskap för en god välfärd”
I en omfattande studie, genomförd av en grupp svenska forskare, slås det hål på flera myter kring lektionshästar på lösdrift. I studien kan man också konstatera att kolik och luftvägsproblem var vanligare bland hästarna som stod på box.
Text: Ida Röök
Det är en stor grupp forskare som ligger bakom studien ”Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor”. Men Jenny Yngvesson, lektor i etologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Petra Andersson, forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, tog initiativet till den. Tillsammans ville de titta närmare på det här med att hålla ridskolehäst på lösdrift och samtidigt belysa hästvälfärd ur flera perspektiv.
– Ridskolor är intressanta eftersom de är en lärmiljö för så många, både barn och vuxna. Vi ville veta hur de etiska resonemangen kring hästhållningen såg ut, men också hur hästarna faktiskt mådde, hur ridskolorna fungerade för eleverna och hur arbetsmiljön såg ut på ridskolorna, säger Jenny Yngvesson.
Hon fortsätter:
– Vi hade mött uppfattningen att ridskolor med lösdrift skulle vara farliga för eleverna. Och om inte farliga så åtminstone inte bra för hästarna. Dessutom hade vi mött föreställningar om att hästarna blev sämre omhändertagna i lösdrift, att de skulle bli feta och trötta och rentav svåra att hantera. Eftersom det inte finns vetenskapligt stöd för de föreställningarna ville vi se hur det ser ut på de allt fler svenska ridskolor som väljer att ha alla eller en del av hästarna i lösdrift.
158 hästar studerades. Foto: Jenny Yngvesson
Bra verksamhet på ridskolorna
I studien besöktes 16 olika ridskolor, varav åtta höll hästarna i box medan åtta hade dem på lösdrift. Sammanlagt ingick 158 hästar.
– Vi registrerade bland annat hästarnas hälsa, deras beteende, hur de sköttes, vilka skaderisker som fanns för dem och hur utfodringen var upplagd. Det vi kan konstatera är att svenska ridskolor, enligt de data vi har fått in, driver en väldigt bra verksamhet. Dessutom var ridskolorna väldigt välkomnande mot oss. Vi har vänt ut och in på deras verksamheter och de har tagit emot oss med öppna armar, vilket vi är väldigt tacksamma för. Men ännu viktigare är den välkomnande miljön för dem som lär sig rida och sköta hästar där, säger Jenny.
Även om alltså ridskolehästarna över lag har det bra, visar studien att de hästar som går på lösdrift har en bättre välfärd på en del punkter.
– De drabbas inte lika ofta av kolik, de visar inte i lika stor utsträckning upp negativa beteenden och de har inte heller skador i lika stor utsträckning, säger Yngvesson och fortsätter:
– Skadorna vi har hittat är bara småskador. De hästarna vi undersökte, vilket var ungefär hälften av alla som fanns på ridskolorna, var generellt friska.
Arbetsmiljön var också under lupp. Foto: Hanna Sassner
Mekanisering underlättar
I studien undersöktes också arbetsmiljön på ridskolorna. Där kunde man se att tid, arbetsbelastning och kostnader minskade kraftigt med mekanisering av utfodring och mockning. Mekanisering är inte något som kommer automatiskt med lösdrift, men om man kombinerar lösdriften med ökad mekanisering av tunga arbetsuppgifter så blir arbetsmiljön bättre.
Man kunde också konstatera att ridskolor med hästarna på lösdrift inte är mindre säkra för eleverna. Alla ridskolor som hade hästar i lösdrift hade skötselspiltor eller andra lösningar för att binda upp hästarna. Och oftast var det personalen som tog in dem från lösdriften.
– På så sätt kan vi säga att vi har slagit hål på en del myter om det här med ridskolehästar på lösdrift. Hästarna mår inte sämre och eleverna utsätts inte för fler faror, konstaterar Jenny.
Många överviktiga hästar
Hela 29 procent av hästarna i studien var överviktiga, oavsett om de gick på lösdrift eller stod på stall. Genom intervjuer med ridskolornas företrädare fick man veta att ”vi måste ha hästarna i överhull, annars klagar folk på att de är för magra”. I studien konstateras att detta är anmärkningsvärt med tanke på hälsoriskerna med överhull. Och det är en intressant konflikt mellan kundernas synpunkter och hästarnas bästa att arbeta vidare med.
– Nu är det viktigt att vi når ut med resultaten i studien, så att fler förstår att diskussionen om hästens välfärd går hand i hand med hästhållningen. Att hålla häst är alltid kunskapskrävande och att hålla hästar i lösdrift kräver ännu mer kunskap, säger Jenny.
Oavsett vilket system man väljer måste man nämligen se till varje individuell häst och dess situation, för att kunna upprätthålla en god hästvälfärd. Du behöver ha ett bra så kallat djuröga och kunna läsa av flocken så att du vet att alla hästar trivs ihop.
– Man behöver göra individuella foderstater, regelbundna hullbedömningar och det är viktigt att marken hästarna går på är anpassad så att den klarar belastningen, fortsätter Jenny.
Hon tilläger att oavsett om man har lösdrift eller traditionell uppstallning så verkar mekanisering förbättra arbetsmiljön för de människor som arbetar på ridskolan.
* Hos de verksamhetsansvariga är hästvälfärd det starkaste argumentet för lösdrift och elevernas säkerhet det starkaste argumentet för box/spilta.
* Den pedagogiska grundsynen verkar inte skilja sig åt mellan inhysningssystemen.
* Ridskolor är säkra för eleverna och lösdriftsridskolor är inte farligare för elever eller hästar.
* Hästarna verkar ha en god välfärd generellt. Men hästar i lösdrift ser ut att ha en bättre välfärd på grund av färre kolikfall, färre luftvägsproblem och en tendens till färre skador och mindre aggressivitet.
* Hästarna är ofta i överhull – en oberoende foderrådgivare som hjälper till med hullbedömning och foderstat vore önskvärt. Kanske borde frågan om vilket hull hästar bör vara i ägnas tid vid ridskolornas teorilektioner.
Etolog Jenny Yngvesson har varit projektledare, Hanna Sassner, också disputerad etolog, har arbetat med beteende och hästvälfärd. Petra Andersson, filosof, har drivit arbetet med etik och kunskapssyn. Utfodrings- och hullbedömningarna har husdjursagronom Jasmine Lindholm ansvarat för.
Arbetsmiljödelen har drivits av forskarna Stefan Pinzke och Christina Lunner Kolstrup samt Qiuqing Geng. Veterinär Juan Carlos Rey Torres har gjort samtliga veterinärbesiktningar av hästarna som ingick i studien. Flera SLU-studenter har gjort sina examensarbeten inom projektet; Sofia Karlsson, Annika Pättiniemi, Therese Fransson och Anna Söderman. Finansiär var Stiftelsen hästforskning.
Studien är delvis presenterad på bland annat ISES-konferensen i Rom och övriga delar är under bearbetning för vetenskaplig publicering, detta kommer att ske inom kort.
Vill du veta mer? Träffa forskarna på Eurohorse-mässan 2019.
taggar
Liknande webbartiklar
- Filosofen Petra Andersson: "Ridskolehästar på lösdrift kräver mod"
- Studie om lösdrift belönas: "Hästar mår bra av så mycket utevistelse som möjligt”
- Jämförelse av inhysningssystem kan förbättra hästarnas välfärd
- ”Många olyckor kan undvikas med bättre kunskap”
- Konstigt beteende när flockens ledare gått bort
- Hästens välfärd i fokus på konferens: ”Viktigt att vi når ut med forskningen”
- Forskare: Nosgrimmor spänns för hårt – kan stressa och skada hästen
- Ta inte hästens personlighet personligt
- Debatt: Klena boxgaller är en stor skaderisk
- Debatt: Rollkur vs. forskning
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!