Hästhantering
Publicerad: 2007-09-14
Med djupströbäddar slipper Maria att mocka
När Maria Winberg på Stuteri MW köpte ny gård, ett renoveringsobjekt som behövde byggas om från grunden för att passa verksamheten, var hon fast besluten om att göra stuteriet så effektivt att sköta som möjligt.
- Bygger vi nytt får vi se till att bygga det smart. Det fanns inga alternativ, säger hon.
Foto: Louise Videlyck
Tidigare hade Maria Winberg arrenderat och drivit Marks Ridklubb med tillhörande ridskola. Dessutom arrenderade hon ytterligare ett stall där hon hade sina avelshästar. När avelsverksamheten växte ur anläggningen bestämde familjen sig för att köpa gård, letandet efter rätt ställe tog tre år. Tillslut föll man för en gård i västsvenska Väröbacka, som hade potential men behövde byggas både till och om.
- Det fanns ett stall för två hästar och tre boxar för någon form av icke-rymningsbenägna djur, ett kostall, lite kringbyggnader och ett ridhus med stenigt underlag, berättar Maria.
Gillar asfalt
Till skillnad från många andra spekulanter jublade hon över att marken runt byggnaderna var belagd med asfalt.
- Jippie tyckte jag, asfalt är lätt att hålla rent och det förhindrar att det blir lerigt runt gården, säger hon.
För tre år sedan flyttade familjen in och Maria fick köra skytteltrafik till gården med sina 40 hästar - två och två i transporten. Som tur var kunde hästarna släppas på bete eftersom det var sommar. Under renoveringen fanns nämligen inga boxar, inte ens något stall.
- Den tiden skulle ha dokumenterats, det var verkligen hemskt allting. Jag och framför allt min sambo Anders Bache gjorde inget annat än jobbade med renoveringen, i december fick hästarna fortfarande gå ute eftersom boxinredningen som var beställd från Polen var försenad. När första snön kom fick vi bygga en provisorisk lösdrift åt stona...
Klart på nio månader
När inredningen äntligen kom var det bråttom, familjen tog hjälp av alla man kände för att iordningställa hästarnas hem.
- Efter det har vi nog inga vänner kvar, säger Maria med ett leende.
Trots att i stort sett allt på gården byggdes nytt eller om var man mer eller mindre klara när nästa sommars ridläger skulle dra igång.
- På nio månader byggde vi upp gården från kostall till en anläggning för 42 hästar. Vi gjorde som sagt inget annat. Anders är en riktig hjälte som slet från morgon till kväll, trots att han inte själv är hästintresserad. En sådan sambo skulle alla ha!
Stallösning från Tyskland
Vilken stallösning som skulle användas var bestämt från början. Maria är nyfiken och har under årens lopp varit runt och tittat på olika typer av stall, runt om i världen. Dessutom har hon arbetat i Tyskland där djupströbäddar är väldigt vanligt.
- Idag finns det så mycket maskiner så jag förstår faktiskt inte varför man ska behöva mocka för hand. Alla som haft stall vet att det svåraste som finns är att hitta pålitlig stallpersonal som älskar att mocka. Med ett sådant här system kan man ha personal som ägnar sig åt det som genererar inkomster, det vill säga välskötta och välhanterade hästar, menar hon.
Enligt Maria är tyskar överlag väldigt effektiva och i Tyskland är det ofta män och bönder som jobbar i stallarna. Eventuellt tror hon att det är det därför tyskarna har kommit längre än oss i Sverige med att rationalisera stallarbetet.
Ingen gödsel mockas ut
Stostallet på Stuteri MW byggdes nytt från grunden för att fungera med permanenta djupströbäddar. Systemet kräver att man ströar med halm och det går till så att ingenting, varken bajs eller urin, plockas ut ur boxarna. Istället är boxgolvet nersänkt ungefär 40 centimeter och man fyller dagligen på med ny, fräsch halm. Gödslet och halmen packas nerifrån och bildar en fast bädd som hästen står på, samtidigt som det översta lagret närmast hästen alltid är rent.
- Sedan tömmer vi ut allting ur boxarna tre gånger om året, ungefär när bädden i de nersänkta boxarna har blivit så hög att den når upp till stallgången. Det arbetet görs maskinellt med en Bobcat. Väggar och golv spolas och desinficeras, en gång om året gör vi dessutom extra rent med högstryckstvätt, berättar Maria.
Boxväggarna kan flyttas
Stallet är konstruerat så att väggarna mellan boxarna kan skjutas in i stallgången och att det finns portar att öppna så att man kan köra in i boxraderna utifrån. Därmed är det bara för Bobcaten att köra in och skyffla ut gödslet.
- Jag tycker om att spara tid, så jag har heller ingen gödselstack för mellanlagring. Istället läggs gödslet direkt på en container som en bonde hämtar och lägger i högar på åkrarna tills det ska användas som jordförbättring. Eftersom halmen redan hunnit "brinna" en del i boxarna tar det kortare tid än med vanlig halmgödsel innan resterna förmultnat tillräckligt för att fungera på åkern, förklarar hon.
Bra luft i stallet
Det man slås av när man kommer in i stallet är att luften är riktigt, riktigt bra. Det luktar faktiskt mindre ammoniak än i ett "vanligt" halmstall.
- Det beror på att vi aldrig är nere och petar i bäddarna. När man mockar en vanlig halmbädd så frigörs ammoniaken. Folk som kommer hit brukar förvånas över att det luktar så lite häst, säger Maria.
Hon menar också att man i ett forskningsprojekt på SLU påvisat att hästar sover som allra bäst på permanenta halmbäddar.
- Det är mjukt och varmt på vintern, men utgör ändå ett fast underlag.
42 hästar på en timme
Att mocka åt 42 hästar tar i vanliga stall en hel dag. För Maria tar all daglig stallskötsel, inklusive sopning av gångarna, max en timme. Under den tiden hinner hon även mocka de två "vanliga" boxar som finns i hingststallet, ett utrymme som inte var lönt att bygga om vid renoveringen.
- Men eftersom det står två avelshingstar där så går handmockningen snabbt, hingstar bajsar oftast bara i ett hörn, säger hon.
Att ha rationaliserat bort mockningen sparar inte bara tid åt Maria utan även pengar. Permanentbäddarna gör att hon kan sköta anläggningen själv den tid på året då det inte är ridläger. Därmed sparar hon in personalkostnaden för ytterligare en person. Räknar man med in- och utsläpp, fodring och lite annat pyssel ägnar hon kanske 2,5 timmar om dagen åt häst- och stallsköteri. Resten av tiden går åt till att rida och jobba med unghästarna.
Fri tillgång till mat på lösdriften
Förutom stona så står även unghästarna i lösdriften, som består av storboxar för 3-4 hästar, på permanenta djupströbäddar. När de är inne fodras de med hela hösilagebalar som placeras utanför så att de kan äta genom gallret. Därmed blir inte fodret nertrampat. Även vattenkaren står utanför boxarna men nås inifrån. Tidigare använda Maria vattenkoppar åt unghästarna men de bajsade bara i dem...
Hagarna är ytterligare ett ställe där Maria försökt att spara in tid. Hon har byggt gångar till varje hage så att hästarna kan släppas dit och inte behöver ledas en och en.
- Vissa menar att hästar blir omöjliga att leda om man låter dem gå själva till hagen. Men det stämmer inte. Hur de blir att leda beror helt på hur man hanterar dem när de väl leds!
Avelshingstarna samt de hästar som tränas eller tävlas går i lite mindre, separata hagar och leds till sina platser. Men det brukar inte gälla fler än 7-8 djur per dag.
Bär inte i onödan
Ut till hagarna körs fodret med traktor, Maria undviker om möjligt att kånka och bära.
- Vi är väldigt lata på det här stället!
Dessutom har familjen dragit ut vatten till alla hagar, och hästarna vattnas ur kar med flottörer vilket gör att de fylls på automatiskt när vattennivån sjunker. Ungefär varannan dag görs karen rent. De mindre hagarna har, liksom hingst- och stostallet, vanliga vattenkoppar.
Ensilaget kommer från egen åker men själva skördandet har familjen lejt bort till en maskinstation som gör jobbet åt dem.
- Vi tar ensilaget vid lite olika tider för att det ska passa olika typer av hästar. Till unghästar och digivande ston tar vi tidigt foder med hög proteinhalt. Det gör att vi inte behöver ge så mycket kraftfoder, förklarar Maria.
Separat skötselplats
Eftersom inga av stallen är uppvärmda använder man cirkulerande ljummet vatten i vattenkopparna. Det innebär att dessa inte fryser på vintern. Bäddarna i boxarna gör att det är relativt varmt inne hos hästarna, men på stallgången blir det kyligt. Därför har man byggt en separat och uppvärmd skötseldel där all spolning, ryktning och sadling sker. I anslutning till skötseldelen, som har tre olika skötselspiltor, ligger även sadelkammaren.
- En separat skötselplats betyder att hästarna får vara ifred i sina boxar. De människor som pysslar med hästarna har det varmt och skönt eftersom utrymmet är uppvärmt och välbelyst. Unghästarna lär sig att hanteras utanför stallet och hovslagaren har ett idealiskt ställe att arbeta på, säger Maria.
Stona övervakas elektroniskt
När det gäller avelsverksamheten så övervakas stona med hjälp av kamera som via en kabel och en monitor inne i huset visar vad som händer i fölningsboxen. Dessutom har de ston som snart ska föla på sig en överrullningsgjord som känner av om hästen lägger sig ner på det sätt de gör när de fölar. När det sker går ett larm direkt till Marias mobiltelefon.
Självklart måste stona regelbundet kikas till av människor, men familjen sparar ändå en hel del tid genom att inte behöva springa ner till stallet och kika till hästarna precis hela tiden.
Praktiskt för ridskolor
Maria kan absolut rekommendera andra uppfödare eller exempelvis ridskolor att gå över till djupströbäddar. Förutom att spara en massa tid är det ett sätt för ridskolorna att kunna ha hästarna i box istället för i spilta.
- Om jag skulle bygga en ridskola idag skulle jag göra en uppvärmd skötseldel på mitten där man kunde ställa upp kanske tio hästar som ridläraren har full uppsikt över. Runt skötseldelen skulle jag sedan bygga kallstallen, där hästarna fick stå i box på permanenta djupströbäddar.
• Permanenta djupströbäddar med halm. Dessa handmockas inte utan ströas dagligen. Tre gånger om året töms boxarna med hjälp av en maskin.
• Asfaltgångarna på gården maskinsopas med hjälp av traktorn.
• Allt hösilage och all halm hanteras i storbalar som fraktas med traktor, till exempel till hagarna eller in i stallarna.
• En storbal med halm står alltid uppställd i stallet, så att det är enkelt att komma åt nytt strö.
• Den öppnade ensilagebalen i stallet ställs på en rullplatta så att den enkelt kan dras längs med gången vid utfodring.
• Flottörer känner av vattennivån i hagarnas vattenkar. Dessa fylls på automatiskt. Även småhagarna har utdraget vatten och vattenkoppar.
• En stor del av administrationen av verksamheten sköts via e-post.
• Hagarna är byggda så att hästarna kan "vallas" ut istället för ledas en och en.
• Ingen gödselstack för mellanlagring, gödslet läggs direkt i en container som hämtas av bonden.
• Maria lämnar vid tidsbrist bort hästar till andra ryttare för sadeltämjning, inridning och tävling (bland annat till Mosslunda dressyrstall som hon har ett gott samarbete med).
• Uppfödning av halvblod.
• Uppfödning av ridponnyer.
• Utbildning av unghästar.
• Seminstation för de egna ridponnyhingstarna Gerswin RP 136 och Feno-Me RP 137.
• Kennel med hundraserna Lancashire Heeler och Rottweiler.
• Åker på utställningar, fölmönstringar, treårstester, kvalitetsbedömning och så vidare.
• Sommarridläger varje år.
• Privatträningar för Maria.
Maria är utbildad ridinstruktör på Ypäjä i Finland. Hon är dessutom c-tränare, domare och banbyggare. Vid 22 års ålder flyttade hon med familjen från Finland till Sverige. Maria har sysslat med hästar hela livet och har haft egen avel i cirka tio år. Avelsintresset har för övrigt alltid varit stort, som tonåring födde hon upp marsvin och angorakaniner!
Marias råd till andra uppfödare:
Selektera hårt, använd inte alla ston i avel. Det blir bara dyrt i längden att avla på ett sto med olämpligt temperament eller hållbarhetsproblem.
Till stuteriets hemsida
Tack vare fiffiga, tidsbesparande lösningar hinner Maria sköta sina 42 hästar alldeles själv.
Både exteriört...
...och interiört ser stostallet ut som vilket stall som helst.
Boxarna är nersänkta cirka 40 centimeter. Nu börjar bädden nå upp till stallgången, vilket betyder att det är dags att köra ut all gödsel.
På översta bilden syns det handtag med vilket man kan dra bort mellanväggen mellan boxarna. Därefter kan man köra in i boxgången med en maskin.
På nedre bilden syns de skenor i taket som boxväggarna löper i.
Fördelar:
• Du slipper mocka, bäddarna fylls på med strö över det hästen kissar och bajsar.
• Personalen och hästägarna får mer tid över för ridning och hästhantering.
• Mindre stallpersonal innebär billigare anläggningsdrift.
• Hästarna står på ett mjukt men ändå fast underlag.
• Luften blir bra eftersom ingen ammoniak frigörs.
Nackdelar
• Vissa investeringar/ombyggnationer krävs för att komma igång.
• Skrapar eller vandrar hästen runt väldigt mycket kan det bli smutsigt. Maria har dock inte haft några sådana problem.
• Hästar som står inne jämt, och som har ägare som slarvar med att kratsa hovarna, kan drabbas av röta (Maria har dock inte sett några hovproblem).
• I vissa delar av landet är det svårt att få tag i halm.
Hippsons utsända testar underlaget i boxen. Tvärtemot vad man kan tro är det stabilt!
Bilden visar kortsidan på stallet. De väggar som pilarna pekar på kan tas bort, så att man kan köra in i boxgångarna med en Bobcat.
Vattnet i hagarna fylls på automatiskt.
I de mindre hagarna, som här i hingsthagen...
...finns vanliga vattenkoppar.
Hästarna hanteras i en speciell skötseldel på anläggningen.
Hösilagebalen skjuts längs med gången på hjul.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Militärhästar sprang lösa i London
Imorse kom flera hästar lösa i centrala London i samband med en militärövning. Brittiska medier rapporterar och delar videor från händelsen.
Kvinna åtalas för djurplågeri – hästar svalt
Länsstyrelsen upptäckte allvarliga brister under besök på en gård i Småland. Kvinnans hästar omhändertogs men fick avlivas till följd av svält.
Hästarna välkomnas hem från Riyadh
Hästarnas resa hem från Riyadh har kommit till sitt slut och de har landat på hemmaplan igen. Svenska ridsportförbundet delar bilder från resan.
Hästen gick ner i poolen: "Jag fick panik"
När Michaela kom hem från jobbet upptäckte hon att hennes häst ramlat ner poolen. Gunnel hade trampat igenom poolens plåttak och var fast.
"Brandmännen var som handlingsförlamade och förstod ingenting"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!