Hästhantering
Publicerad: 2018-10-13Ökad förståelse ger säkrare hantering: ”Träna hästen enligt forskningsbaserad kunskap”
Statistik visar att risken att skada sig vid hästhantering är stor. "Genom en ökad förståelse för hästens inlärningsförmåga och för dess naturliga beteende kan vi minska skadorna. Och dessutom säkerställa hästens välfärd", menar Angelo Telatin och Elke Hartmann.
Text & foto: Ulrika Haglund
Den 5 oktober anordnades en uppskattad hästföretagardag på riksanläggningen Wången. Där föreläste Angelo Telatin, som är assisterande professor på Delaware Valley Universitys avdelning för ”Equine Science”, tillsammans med den svenska etologiforskaren Elke Hartmann. Detta om hur vi kan tänka mer säkert i arbetet med hästar, för att undvika skador.
– Det är viktigt att vi använder oss av forskningsbaserad kunskap vid träning av hästar, förklarar den internationellt kända ridinstruktören och forskaren Angelo Telatin inledningsvis.
Elke visar hur vanligt det är med skador vid hästhantering.
Koll på inlärningsteorin
Angelo förklarar att ett träningssystem bygger på tre delar. En tränare/lärare som har ett budskap. Att man använder ett språk som båda förstår. Och att det finns en mottagare (hästen) som får budskapet förmedlat av tränaren och som ska förstå budskapet i rätt ögonblick.
– Inlärning kan ske på olika sätt. Negativ förstärkning är att ta bort något som hästen tycker är obehagligt, till exempel press av skänkel eller spö. Positiv förstärkning är att lägga till något som hästen tycker om, såsom mat. Positivt straff kan ske genom att något tillförs, oftast något obehagligt, till exempel ett elstängsel. Och negativt straff är att ta bort något som hästen tycker om, säger han.
Genom operant inlärning ökar sannolikheten att ett beteende upprepas. Angelo visar vad han menar genom att mjukt "dutta" med ett spö på en kursdeltagares arm.
– Titta nu hur hon försöker göra allt för att undkomma trycket, och när hon gör rätt så tar jag bort det. Detsamma gäller med hästarna, jag lägger till ett tryck och när hästen gör rätt tar jag bort trycket. Efter bara några gånger har den lärt sig vad jag menar.
Angelo både föreläste och höll en demo i ridhuset.
Grundläggande hästträning
Telatin visar under sin demonstration i ridhuset de grundläggande principerna för hästträning, på några hästar som har visat olika oönskade beteenden.
– Jag tycker inte om repgrimmor då de enligt min mening ger ett för hårt tryck på hästen och kan orsaka smärta. I stället använder jag en vanlig grimma där jag knyter ett balsnöre som löper genom de nedre ringarna på grimman. Lite som hur en kedja spänns, men ett snöre blir snällare. Jag sätter fast grimskaftet i änden på balsnöret som kommer ut genom ringen, förklarar han.
Det första Angelo visar hästen, genom tryck, är vad som är framåt och bakåt. När hästen gör rätt släpper han trycket direkt, så att den belönas i rätt ögonblick.
Efter att hästen har lärt sig detta använder han en längre pinne eller ett dressyrspö och "duttar" (utsätter hästen för tryck) på den tills den utför rätt sak. Det kan vara att gå undan åt sidan vid tryck på halsen eller att "dutta" med spöet på bakdelen och att därmed lära hästen att gå framåt.
– Genom att lära en häst att den typen av tryck betyder framåt kan jag så småningom skicka in den i hästtransporten, utan att själv gå före.
Hjälper en svårlastad häst
Angelo utför sina grundläggande övningar på en svårlastad häst, han ger den godis då och då så att hästen ska associera träningen med något positivt.
– Det är grundträningen du gör varje dag, när du leder och hanterar hästen, som hjälper dig att få en häst som är lättare att hantera.
Den aktuella hästen får lukta på transportluckan först, Angelo är noga med att inte ge den något tryck på nacken. Det har hästen nämligen upplevt tidigare av repgrimma. Efter bara en kort stund följer denna häst med Angelo in i transporten. Strax därefter har han även lärt den att gå själv in i släpet genom "duttning" med spö på bakdelen.
Angelo stänger av klippmaskinen först när hästen står stilla.
Rädd för att bli klippt
En häst som är rädd för klippmaskinen och för att bli klippt kommer in i ridhuset.
– Det som blir fel när man ger hästen en spruta, vid klippning eller när man sprejar flugsprej på hästar som inte gillar det – det är nästan alltid att man tar bort det obehagliga när hästen hoppar undan. Hästen lär sig då det beteendet, säger Angelo och fortsätter:
– Om man i stället håller kvar det obehagliga tills hästen står stilla och då tar bort obehaget lär den sig att acceptera sprutan, klippmaskinen eller flugsprejen.
Angelo startar klippmaskinen, han håller fram den och hästen hoppar undan. Men han väntar tills den stannar till innan han stänger av sin klippmaskin. Efter en stund vågar hästen gå närmare maskinen, när den är nära får den godis och Angelo stänger av.
Efter en stund kan Telatin närma sig hästen från sidan och klappar den med sin fria hand. Klippmaskinen är fortfarande på och hålls i andra handen. När hästen accepterar detta tar han maskinen och lägger mot hästens hals. Han stänger av när den står stilla och låter den vara på när hästen går undan. Slutligen klipper han denna häst, detta efter bara några minuters träning.
– Det viktiga är att ta bort trycket eller det obehagliga i rätt tid, så att man lär hästen rätt sak och inte får oönskade beteenden. Korrekt tajming och att man slipper bråk är avgörande. Genom att träna hästen på rätt sätt kan vi få säkrare hästhantering och förebygger skador som den kan orsaka exempelvis veterinären, hovslagaren eller andra människor som måste hantera din häst, menar Angelo.
Vilda hästar äter 60 procent av tiden
Hur ser hästens miljö ut? Försöker vi på allvar tillfredsställa dess beteendebehov? Det frågar sig hästforskaren Elke Hartmann i inledningen av sin Wången-föreläsning.
Forskning gjord på Camargue-hästar i vilt tillstånd visade att de åt 60 procent av tiden, stod stilla 20 procent av sin tid och vilade eller sov 10 procent av dygnets 24 timmar. I dag räknar man med att hästar som är uppstallade står stilla cirka 65 procent av tiden, äter 15 procent av sin tid och vilar/sover 15 procent av dygnet.
– Det finns en hel del faktorer som kan stressa en häst så att den blir svårare att hantera. Till exempel att hästen inte kan utföra sina naturliga beteenden från stäppen såsom att röra sig mycket, leta mat och att äta ofta. Det kan också handla om att man begränsar hästens sociala umgänge med andra hästar. Eller att tränaren ger motstridiga signaler under träningen som hästen inte förstår, säger Elke.
Hästar vill ha social kontakt
I djurskyddslagen (1988:534) 4 § står det att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö, och på ett sådant sätt som främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
– Men får hästarna leva och bete sig lika naturligt som hästar gjorde under evolutionen? Även om vi har tagit bort möjligheten att utföra vissa beteenden hos hästarna kan vi underlätta för dem att leva i en så god miljö som möjligt, menar hästforskaren.
En studie gjord på 18 tvååriga varmblod visade att 67 procent av hästarna uppvisade oönskade beteenden såsom krubbitning, vävning och boxvandring när de flyttades från en grupp hästar till enskild uppstallning. Flera andra studier visar också att hästar vill ha social kontakt.
Blir lugnare och lättare att hantera
Det finns förstås både för- och nackdelar med att hålla hästar i grupp.
– Fördelarna är bland annat att de får ha social kontakt med sina artfränder, det förhindrar oönskade beteenden och ger förbättrad social kompetens. Hästarna rör sig mer och dessa faktorer leder till att de blir lättare att hantera och träna. Hästarna blir helt enkelt lugnare, förklarar Elke, som även är engagerad i organisationen The International Society for Equitation Science (ISES).
I en studie visade en grupp uppstallade hingstar var för sig mer oönskade beteenden, såsom aggressivitet med mer sparkande och bitande, än hingstar som gick i grupp.
– Visst finns det risker med att ha hästar tillsammans. De kan skada varandra, det är farligare för oss att mata hästar i grupp och hästarna får separationsångest när de lämnar flocken. Men det går att göra grupperna mer säkra, säger Elke.
Att tänka på säkerheten är A och O
Till exempel kan man låta hästarna bekanta sig med varandra innan de släpps ihop, då minskar risken för skador. Dessutom bör man undvika att ställa sig mitt i en grupp med hästar och mata dem, försök alltid att fodra så säkert som möjligt.
– I dag görs det kontroller av stall, hur hästen ser ut i hullet och om maten är bra. Men kontrollerar man hästens beteende? Är framgång och prestationer ett bevis för god hästvälfärd? Nej, säger Elke bestämt.
- Regard for human and horse safety.
- Regard for the nature of horses.
- Regard for horses' mental and sensory abilities.
- Regard for emotional states.
- Correct use of desensitisation methods.
- Correct use of operant conditioning.
- Correct use of classical conditioning.
- Correct use of shaping.
- Correct use of signals or cues.
- Regard for self-carriage.
ISES (The International Society for Equitation Science) har i uppdrag att främja och uppmuntra tillämpningen av objektiv forskning och avancerad praxis, som ska förbättra hästens välfärd i relation till människor.
Mer att läsa finns på sidan www.equitationscience.com (om ISES) och www.angelotelatin.com (om Angelo Telatin).
taggar
Liknande webbartiklar
- Angelo Telatin visar: Så tränar du din häst enligt forskning och inlärningsteori
- Inlärningsprinciper ger förståelse för hästens lärande: "Tillämpas oavsett disciplin"
- Så tränar du din hjälpgivining – med vetenskaplig tydlighet och konsekvens
- Så tränar du med hästens inlärning och välfärd i fokus: "Effektivare och säkrare"
- Forskningskollen: Vad betyder det egentligen när hästen tuggar under träning?
- John Ricketts: ”Skapa en gemenskap – där du är läraren och hästen eleven”
- Forskningskollen: Vad är mest effektivt – morot, piska eller klapp?
- Forskningskollen: Lika effektivt att träna hästen var tredje som varje dag
- Hästens önskelista för 2020 – fem punkter som ger ökad välfärd
- Rön om stress, kavaletti och sommartäcken på internationell forskarkonferens
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
Vilka rider i Paris – tippa dina OS-lag
De olympiska spelen närmar sig. Hippsons redaktion är nyfikna: vilka ryttare tror ni läsare kommer att utgöra respektive OS-lag i de tre disciplinerna?
”Man märker att det är mycket nerver”
Semifinalen av elitallsvenskan kommer gå av stapeln på Norrköping Horse Show. Där avgörs vilka lag som går till Falsterbo i sommar.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Se filmerna från uteritten på stranden
I dagens hästonsdag i TV4 får vi följa med ut till Falkenbergs strand där ett gäng ryttare och hästar ansluter sig för att galoppera i vattnet.
Får även en påminnelse om vilka regler som gäller ute i skog och mark
Förbjuds ha hästar – allvarliga skaderisker
Länsstyrelsen förbjuder en man i Ångermanland att ta hand om hästar. Detta efter att de under kontroller hittat flera allvarliga skaderisker.
”Folk tittar och tänker, oj vad är det där"
Med sin kraftfulla kropp har Klint väckt uppmärksamhet. Jenny berättar om hur de arbetar för att minska slitaget och främja hans hållbarhet.
Femåriga ardennern Klint gör sig igenkänd på tävlingsbanorna
Forskning om lång och låg form
Hästar som tränas i lång och låg form visar minskat smärtbeteende. Linn Therese har forskat om vilken effekt lösgörande arbete har och kan se flera fördelar.
"Vi filmade hästarna i 3D för att observera rörelse och steglängd"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!