Nyheter
Publicerad: 2012-09-15Mer teknik önskas till hästvärlden
Den senaste tekniska innovationen i ett stall var elektrisk belysning, sa Per Michanek, veterinär och lärare på Flyinge. Kanske en aning överdrivet och självklart skämtsamt, men samtidigt pekade han på något viktigt - nämligen det hårda arbetet i stall som framstår som alltmer gammalmodigt. Visst är det underligt att vi, år 2012, inte kan få tag på en grep som både är hållbar och bekväm att använda?
Text: Petra Andersson
Foto: Christoph Elehn/Chalmers
Funderingarna kom upp på en workshop som nyligen ägde rum på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. 282 personer från Hästsveriges alla hörn ägnade en hel dag åt att höra föredrag och åt att fundera på och prata om vilken teknikforskning som skulle kunna utveckla hästsporterna och hästhållningen.
Teknikforskningen måste komma ifatt
Det är egentligen bara den tekniska forskningen som verkar ha missat hästvärlden. När det gäller andra vetenskapliga fält ligger hästforskningen väl framme. Till exempel har man nyligen hittat den genuppsättning som gör travare travsäkra och som gör att islandshästar kan flygande pass. När det gäller betäckningar, har man under de senaste decennierna gått från naturlig betäckning till insemination som vanligaste metod. Det gör att alla stoägare kan välja den hingst de vill, oavsett var i landet den står.
Nu är det dags för teknikforskningen att komma ifatt. Det finns mycket att önska sig från teknikforskarnas sida. Och önskade sig, det gjorde talarna. Chalmers kommer att ha fullt upp framöver.
Svenska mästaren i fälttävlan, Viktoria Carlerbäck, önskar sig teknik som underlättar när man ska välja häst. Teknik som gör att man tidigt kan se om hästen har det lilla extra. Tänk om man kunde mäta hästens lungvolym vid besiktning, tänk om man kunde forska fram vilka andra viktiga parametrar som kännetecknar en riktigt bra blivande fälttävlanshäst - och teknik för att mäta dem? Eller om vi kunde utveckla bättre metoder för att värdera röntgenfynd?
Många hästar presterar bevisligen trots avvikelser vid röntgen, skulle man kunna utveckla ett toleranssystem där man mäter graden av avvikelse och kan se vilka förändringar som har betydelse och vilka som inte har det? Det skulle högst troligt kunna rädda många hästar från tidig utslagning.
Vi undersöker hästen och tar blodprov vid negativa avvikelser, tänk om vi skulle göra det även vid positiva avvikelser? Hurdana är hästens värden en riktigt, riktigt bra dag? Kanske skulle det kunna bidra till att vi kan utveckla hästens foderstat för högre energiuttag och maximal prestation?
Gps-historia underlättar bangång
Fälttävlansgiganten Jan Jönsson berättade om hur det är att gå terrängbanan tillsammans med ryttarna och mäta de olika delsträckorna med sitt mäthjul. Nog borde forskare på Chalmers kunna ta fram någon mer uppdaterad teknikprodukt för detta? Varför inte någon form av "gps-historia", som Jönsson sa, som mäter höjdskillnader, avstånd och andra intressanta faktorer. Om gps-historian kombineras med en apparat som kan mäta banans ytfasthet, dämpning, elasticitet, vilket grepp hoven kan få i underlaget, banans jämnhet och dess enhetlighet, skulle ryttaren kunna få mycket värdefull information och kunna rida både säkrare och prestera bättre. En sådan mätare skulle också komma till stor användning i andra grenar, trav och galopp inte minst.
Idén om att kunna mäta banan utifrån de fem olika parametrarna ovan kom från veterinär Lars Roepstorff, och hans idé visar tydligt hur olika vetenskapliga inriktningar och hästsportens olika grenar kan samverka. Här behövs teknikforskning, och just teknikforskning finns det än så länge ganska lite av inom hästforskningen.
Det var därför workshopen arrangerades på Chalmers. Förhoppningsvis kan man gå vidare och skapa forskargrupper med häst, idrottsforskning och teknikforskning som gemensam nämnare. På sikt vore det något av en dröm om Chalmers kunder erbjuda en civilingenjörsutbildning med inriktning mot hästsportteknologi.
Som en av initiativtagarna till workshopen, fysikern Maria Sundin sa, "Hade det funnits en bild på en häst i någon enda universitetskatalog när jag skulle välja utbildning, så hade jag valt den!". Det finns ingen anledning att tro att Sundin är ensam om att tänka så. Det stod helt klart för Johan Carlsten också, vicerektor på Chalmers. Han tittade ut över publiken och sa "Det är inte teknikintresset som driver er, utan kontakten med hästen och med naturen. Det är en helt annorlunda drivkraft än forskningens vanliga. Tillsammans kan vi skapa en fruktbar mötesplats, förutsatt att vi fortsätter att arbeta tillsammans efter workshopen."
Där har han rätt. Man har nog aldrig sett en så engagerad publik, aldrig varit med om att nära 300 personer är så tysta och koncentrerade så länge. Chalmers och Hästsverige har mycket mer gemensamt än man kanske hade vågat tro.
Tåligare utrustning krävs
Hästforskare från andra ämnen än teknik, gav också Chalmers forskare ett antal utmaningar. Eller vad sägs om att be Chalmers utveckla metoder för att mäta hästens välfärd?
Sofi Viksten, doktorand på SLU, vill ha mätutrustning som är tålig nog för att fungera i ett stall i alla väder. Utrustning som inte fungerar om det är lite blött kommer ju i praktiken ofta att sluta fungera. Viksten forskar om att mäta hästvälfärd och är ofta ute i stall i sitt fältarbete. Där önskar hon sig kameraglasögon så att hon kan palpera hästen och samtidigt fotografera det hon ser, istället för att behöva hålla kameran i händerna.
När hon känner och klämmer på hästarna, önskar hon sig också ett par trycksensorhandskar. Då skulle hon kunna veta hur hårt hon trycker på hästen och hon skulle kunna upprepa samma tryck flera gånger på ett mycket säkrare vis än bara genom att försöka minnas hur hårt hon tryckte.
En lättanvänd apparat som mäter hälta och som håller för kontinuerlig användning i stall, är också något att önska sig. Den skulle kunna hjälpa många osäkra och oroliga hästägare.
Med tanke på att hästar är djur som bits fram, sparkar bak och dessutom sparkar åt sidorna - gärna medan deras ägare säger att hästen är jättesnäll - önskar sig Viksten också en smidig säkerhetsväst för forskare som är ute i stall och hanterar många okända hästar. En sådan väst skulle även kunna användas när man hanterar unghästar, och varför inte av barn som vistas i stallet?
Vill mäta samspelet
Vikstens kollega Malin Axel-Nilsson tog upp bollen och fortsatte att utmana Chalmers forskare med en lång önskelista. Axel-Nilsson forskar om möjligheten att kunna mäta samspelet mellan häst och ryttare. Tänk om vi kunde mäta vad hästen tittar på! Så mycket det skulle kunna lära oss alla om våra hästar!
I själva verket är redan en sådan sak som att mäta hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariabilitet hos hästen svårt därför att tekniken är utvecklad för människor. Hästar har mycket större hjärtan och dessutom päls, vilket ställer andra krav på mätaren och på det material den är gjord av.
Smarta material och smarta textilier var ett återkommande tema under dagen. Axel-Nilsson önskar sig till exempel en helkroppsstrumpa för hästar med mätsensorer integrerade i textilmaterialet, som mäter hästens muskelspänning. Hon önskar sig också goggles med riktigt bra värmekameror så att man kan se om det finns värme eller puls som indikerar skada på hästen. Detta existerar på klinik, men inte i fält.
Just där sätter Axel-Nilsson fingret på en viktig punkt. En hel del intressant teknik finns på hästkliniker. Det är förstås bra, men den tekniken är ofta så dyr och ömtålig att den är svår att använda utanför klinikerna. Där har Chalmers materialforskare en rejäl utmaning att ta tag i!
Liknande webbartiklar
- Rutinerade ekipage har jämnare tempo på hoppbanan
- Enkät: Hoppet om det ideala avstampet
- Samarbete kring teknik för mer hållbara hopphästar – vill bidra till färre skador
- 3D-skanning av hästar skapar mängder av möjligheter
- Interaktiv riddräkt hjälper dig till korrekt sits
- Tyvärr, Baryard-hindret var ett aprilskämt
- Så högt över hindret hoppar hästen – på riktigt
- Himlakroppar och hältor kan studeras med samma metod
- Astrofysiker + hovslagare ska möjliggöra säkrare diagnoser
- Workshop: Chalmers + ridutrustning = sant?
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!