Krönikor
Publicerad: 2023-07-03Foto: Adobe Stock
Kan delat hästägande och betalande medryttare rädda hobbyhästägarna?
Ulrika Fåhraeus funderar över hur vi har häst. Det är en dyr hobby men om man delar på utgifterna blir det ju inte riktigt lika dyrt. Så varför inte äga hästar tillsammans eller faktiskt ta betalt av medryttaren.
När jag var åtta år köpte min mamma en fullblodsvalack från traktens ridskola. Vi stallade upp honom på granngården. Med hästen kom en skötare som var fem år äldre än jag. Alla kallade henne skötare, hon själv också, men i praktiken var hon en medryttare.
Det gick några år, stallet bytte ägare och hyran höjdes kraftigt. Min pappa började tycka att det var fel att någon som red vår häst flera gånger i veckan inte betalade något. Han diskuterade saken med hennes föräldrar och de köpte halva hästen. Detta förändrade inget som jag minns det. Hon hade sina dagar, jag hade mina och det fungerade som det alltid gjort. I ett block skrev vi upp vad vi hade gjort med hästen på våra dagar. Det här upplägget höll i flera år, till hästens död faktiskt. Och efter två decenniers hästägande i vuxen ålder kan jag tycka att pappa gjorde helt rätt när han föreslog att de skulle köpa in sig.
Att hålla häst har alltid kostat, men de senaste tio åren har priserna ökat dramatiskt på precis allt; hovslageri, stallhyror, foder, strö, tävling, träning, veterinärvård, försäkringar. Det vi ser är å ena sidan ringar på vattnet från skeenden i samhället i stort som höjda el- och drivmedelspriser, fördyringar för jordbrukets produktion, kapitalistisk rovdrift inom vissa branscher och så vidare.
Men det är också till viss del resultatet av professionaliseringen av hästyrkena och regleringen av näringen. När alla ska bli företagare eller har en minst tvåårig utbildning har man tvingats vända och vrida på allt för att kunna betala ut vita löner och ta vita priser. Professionaliseringen tycks också ha medfört att så gott som alla som umgås med hästar ser jobb i det. Till och med medryttare tycker att de jobbar, och hävdar att hästägare borde betala dem för att de rider deras hästar. Med det här synsättet hade tjejen som på 1970-talet red vår häst tre dagar i veckan krävt betalt av mina föräldrar.
Jag har haft förmånen att få vara hästägare under en epok i historien då hästar varit tillgängliga för vanligt folk. Men hur länge kommer det vara så? Sommaren 2018 med torka och foderkris var ett förskalv. Nu har vi klimatförändringar, inflation, oberäkneliga priser på el och chockhöjda räntor. Ridskolor och klubbar har det svårt, verksamheter går på knäna. I sådana här tider måste vi hjälpas åt! Alla som vill rida måste fatta att hästar kostar skjortan – och vara villiga att betala för sin ridning. Det är inte ”dyrt” att gå på ridskola, det tas inte ut några överpriser. Har någon nånsin sett en ridskoleägare glassa runt i en Ferrari?
Ett delat hästägande, som mellan mig och vår skötare på 70-talet, kan vara ett alternativ när tiderna blir svåra. Det borde kunna funka bra för ryttare som inte har så stora ambitioner och som inte vill rida varje dag. Men det kräver förstås ömsesidig ödmjukhet och kommunikation.
Betalande medryttare är en annan win-win lösning. Hästägare kan vilja ha någon dag i veckan som inte är uppbokad och alla som vill rida vill inte äga en häst med allt det ansvar det innebär. Lever jag som jag lär och låter andra rida mina hästar kanske någon undrar nu? Ja, det gör jag! En av mina medryttare var hos mig i 17 år. Jag skaffade visserligen inte medryttare av ekonomiska skäl utan för att jag var småbarnsmamma. Samtidigt gör det lilla bidraget jag får att jag inte känner mig utnyttjad. Jag upplever inget som helst skav med de som rider hos mig nu, kanske för att vi kommunicerar bra och har roligt tillsammans och för att deras önskemål matchar med vad jag är villig att ge.
Jag förstår att det inte funkar för tävlingsryttare att dela sina hästar med andra, men för hobbyryttare med lägre ambitionsnivå kan det vara ett alternativ. I dessa tider med stigande priser på precis allt tycker jag att fler hästägare borde våga be om ett ekonomiskt bidrag av de som vill nyttja deras häst för sin egen rekreation. Det här är en laddad fråga, av någon anledning ser vissa rött när frågan om betalning för medrytteri kommer upp. Men ridskola kostar också, och jag har aldrig förstått varför man inte skulle betala för sin hobby eller för något man vill ha.
Fortsätter prisökningarna tror jag att olika former av delat hästägande kommer bli vanligare. Och jag vet av erfarenhet att det går. Om gnissel uppstår pratar man och försöker ta till sig den andras synvinkel för att nå en lösning. Delat hästägande och betalande medryttare kanske inte kan rädda hela hästnäringen, men det kan stötta enskilda hästägare i tuffa tider. Utan ett brett och välmående hästägande, vad är hästnäringen då?
//Ulrika Fåhraeus
(Det här är en krönika, vilket innebär att det är skribentens åsikt och inte en nyhetsartikel)
Journalisten Ulrika Fåhraeus är krönikör på Hippson.se. Hon är välkänd inom ridsporten och även långt utanför den genom sitt engagemang i frågor som rör övergrepp på unga tjejer inom ridsporten. Men hon har även, främst genom bloggen Ponnymamman, lyft andra ämnen – som dyra veterinärvårdskostnader, vilket är ämnet för hennes första krönika.
Ulrika bor på en hästgård utanför Stockholm. Där bedriver hon hästuppfödning i mindre skala och ett katthotell. Hennes dotter Saga Souvanen har tävlat fälttävlan på internationell nivå, bland annat med starter i EM både på ponny och häst. Den här sommaren har Sagas tidigare tävlingshäst Aldrie fått sitt första föl.
Liknande webbartiklar
- Hästfolkets mående och myndighetens resursbrist
- Historiskt val – men kvinnlig ordförande löser inte automatiskt problem
- Sandra Ruuda måste läsa på – idrotten kan visst agera
- Skänk inte bort gamla hästar – ta ditt ansvar in i det sista
- I mina drömmar tar jordbruksministern djurvårdsbranschen i örat
- Ulrika Fåhraeus är en av Årets kvinnor: ”Jag tänker inte ge upp”
- Plats 6 – Ulrika Fåhraeus: "Med sociala medier har en form av utvidgad demokrati skapats"
- Ponnymamman: "Maktmissbruk är ett stort problem"
- SVT:s bildval cementerar bilden av ridsporten som en rikemanssport
- Namninsamling för skärpt fyrverkerilag: ”Står inte ut med att så många djur far illa”
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
Vilka rider i Paris – tippa dina OS-lag
De olympiska spelen närmar sig. Hippsons redaktion är nyfikna: vilka ryttare tror ni läsare kommer att utgöra respektive OS-lag i de tre disciplinerna?
”Man märker att det är mycket nerver”
Semifinalen av elitallsvenskan kommer gå av stapeln på Norrköping Horse Show. Där avgörs vilka lag som går till Falsterbo i sommar.
Se filmerna från uteritten på stranden
I dagens hästonsdag i TV4 får vi följa med ut till Falkenbergs strand där ett gäng ryttare och hästar ansluter sig för att galoppera i vattnet.
Får även en påminnelse om vilka regler som gäller ute i skog och mark
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Förbjuds ha hästar – allvarliga skaderisker
Länsstyrelsen förbjuder en man i Ångermanland att ta hand om hästar. Detta efter att de under kontroller hittat flera allvarliga skaderisker.
”Folk tittar och tänker, oj vad är det där"
Med sin kraftfulla kropp har Klint väckt uppmärksamhet. Jenny berättar om hur de arbetar för att minska slitaget och främja hans hållbarhet.
Femåriga ardennern Klint gör sig igenkänd på tävlingsbanorna
Forskning om lång och låg form
Hästar som tränas i lång och låg form visar minskat smärtbeteende. Linn Therese har forskat om vilken effekt lösgörande arbete har och kan se flera fördelar.
"Vi filmade hästarna i 3D för att observera rörelse och steglängd"
Hästgård på Ekerö med ridhus
På Stall Marieberg finns ridhus, ridbana, stall med nio boxar och ett stort bostadshus. En gård med knappt fyra mil in till Stockholm.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!