Hippson Lifestyle
Publicerad: 2014-11-02Fartfylld jakt till Hubertus ära
Veronica Duvebrink är en av dem som flera gånger ridit den traditionsenliga Hubertusjakten på Gärdet i Stockholm. Under lördagen gick 2014 års jakt av stapeln. Missa inte hennes härliga berättelse i både text och bild om förberedelserna, det fartfyllda genomförandet – och kampen om rävsvansen!
”I vår vackra huvudstad, på Gärdet och i dess omgivningar närmare bestämt, rids varje höst en jaktsäsong bestående av fem så kallade förjakter och en stor avslutande Hubertusjakt. Dessa jaktritter anordnas av Stockholms Fältrittklubb i samarbete med Livdragonerna på K1 i Stockholm.
Först lite historia: Hubertusjakten rids till minne av Den Helige Hubertus, som är jägarnas skyddshelgon. Enligt sägnen var Hubert ute och jagade medan de troende deltog i gudstjänst. Då fick Hubert en uppenbarelse som gjorde gällande att om han inte slutade jaga och ivstället vände sig till Herren skulle det gå illa för honom. Hubert började då ägna sig åt kristendomen och blev utnämnd till biskop av Maastricht. Den 3:e november år 743 helgonförklarades han och blev St. Hubertus.
Så går det till
Stockholms Fältrittklubbs jakter leds av en ”master” som bestämmer var jaktspåret går. Efter mastern rider två ”pikörer” som visar hur brett jaktfältet får vara beroende på hur terrängen ser ut. Efter pikörerna och främst i jaktfältet rider ”master i fältet”.
Som ryttare i fältet får man inte rida förbi ”Master i fältet”. Jaktridning i detta sammanhang innebär inte att man har en flock skenande hästar i terrängen, utan det hålls ett värdigt och kontrollerat tempo om cirka 300–350 meter per minut.
Kapplöpningen om rävsvansen är ett upplopp på cirka 300 meter och är det enda tillfället då det tillåts att rida fullt ut. Det sker som avslutning på den stora Hubertusjakten och är frivilligt.
Rävsvansen har detta år skänkts av hustrun till vår bortgångne jaktkamrat, allas vår Hasse Wallman. Hasse var en god och återkommande jaktryttare som vunnit hela nio rävsvansar genom åren. Vilken ära det vore att lyckas vinna just den svansen.
Jaktridning för mig
För mig innebär höstens återkommande jaktritter inte bara tradition och nöjet att rida i terrängen, utan även fantastisk kamratskap och glädje. Vi är ett härligt gäng som varje år, när sommaren lider mot sitt slut, gläds åt att återförenas och rida jakt tillsammans. Och nya jaktkamrater välkomnas alltid.
Om man har genomfört en hel jaktsäsong (det vill säga minst två förjakter plus den stora Hubertusjakten), erhåller man också en vacker silvermedalj, Prins Carl-medaljen, till minne av Stockholms Fältrittklubbs stiftare. I år delas den ut för 100:e året. En fin jaktplakett delas också ut till de som deltagit under flera jaktsäsonger (brons 5 och 10 år, silver 15 och 20 år samt guld 25 år). Utdelningen av medaljer, plaketter etcetera sker under kvällens festligheter, Hubertusbalen, som hålls efter Hubertusjakten varje år.
Jag har genomfört tre jaktsäsonger tillsammans med min trogne fullblodsvalack Oghill. Det här året skulle ”lillebror” Jerrys Paint få bekänna färg. Jerry är också en fullblodsvalack. Han är sju år och inte lika trafiksäker och stabil som Oghill. Jerry kan även ha lite egna åsikter om hur saker och ting ska vara.
Årets jaktsäsong innebär därför även mycket miljöträning för honom…och ledarskapsträning för mig (!). Att rida jakt kan ge en annars osäker häst en naturlig bjudning i terrängen och på hinder. Vilken häst tycker inte att det är roligt att springa i flock, liksom?!
Mina förberedelser
I mina förberedelser inför den stora Hubertusjakten har jag först och främst sett till så att inte bara hästen, utan även jag själv (såklart), är i god kondition. Förutom dressyr- och hoppträning har även Jerry tränats många kilometer ute i skog och mark. Jerry har bland annat fått starta två distanstävlingar på 50 kilometer det här året. En 1:a placering blev det också, så jag känner mig säker på hans goda form.
Inför Hubertus har vi även ridit tre av de fem förjakterna. Den första gick helt problemfritt och Jerry visade en mycket stabil och trevlig sida. Vid den andra hade vi lite svårt att samarbeta, men mest i början. Då var han taggad och lite frustrerad och tyckte nog att det gick alldeles för sakta. Vid ett tillfälle vek han plötsligt av ifrån hela jaktfältet och ställde sig att sura en liten stund. Eller hade han kanske överlistat den smarta ”räven” och sett att den sprang ditåt i stället?
Efter denna halvflopp ville jag rida ytterligare en förjakt med honom. Den gick lite bättre, men även här studsade han lite hit och dit i början. När den värsta frustrationen och överskottsenergin har lagt sig, är han en superhärlig häst att rida!
Dags för Hubertusjakt
Dagen började tidigt, men för vilken ryttare är inte det en vana? Vi ryttare vet ju också att allt kan hända när som helst med våra vackra djur. Dagen innan jakten kunde jag konstatera att Jerry inte var helt fräsch. Det blev därför ingen debut på Hubertus för honom i år. Men som den trogne jaktryttare jag ändå är, bistod jag i stället mina kamrater från marken.
Det ligger mycket arbete bakom genomförandet av dessa jaktritter. Inte bara administration och iordningsställande av alla hinder – utan det kokas även ärtsoppa, kaffe och bakas kakor.
Prick klockan 10.00 samlades hela jaktfältet på rad framför mastern och pikörerna. På en vagn dragen av två vita hästar stod en präst som läste en bön för jaktlyckan och därefter sjöngs en psalm.
När det var gjort kallade Mastern till ”jaktformering” och red iväg tätt följd av pikörerna och master i fältet. Inte mindre än 48 ekipage deltog i årets Hubertusjakt. Hästarna i jaktfältet är av olika ursprung, ålder och ras. Även jaktryttarna har olika bakgrund och erfarenhet. Ungefär en fjärdedel av fältet bestod av Livdragoner ifrån K1. Sedan var det både dressyrryttare, hobbyryttare och fälttävlansryttare. Med i fältet fanns även vår egen ridande sjuksköterska. Det kändes tryggt!
Jaktritten bar iväg, först i skritt och därefter, när räven skymtats, i galopp. I lugn och fin galopp bar det av över ängar och stockar, upp och nerför backar. På ett fält stod även vackra gammaldags parkbänkar uppradade som ett hinder. Några trogna jaktryttare hade även byggt hinder i form av häckar och staket.
Vid Ryttarstadion hölls en paus med fika och mingel. Här visiterade samtliga ryttare sina hästar för att kontrollera att de inte tappat någon sko eller ådragit sig någon skada.
När det åter var dags för uppsittning tog sig jaktfältet vidare genom Stockholm i skritt och trav. Väl ute på Gärdet återgick fältet till galopp och cirka 5-6 terränghinder hoppades. Här hade det samlats lite publik också.
Därefter bar det av vidare över grusade stigar och gator, över fält, diken och genom skog, fram till nästa paus. Utefter den här sträckan kan det ha varit cirka 5 hinder totalt, som även hoppades på tillbakavägen.
Jaktfältet äntrade åter Gärdet vid 13-tiden och hoppade de hinder som fanns uppställda där. Nu hade det samlats ännu mer publik och alla väntade med spänning på den avslutande tävlingen om rävsvansen.
Frivillig jakt om svansen
I år hade vi flera jaktryttare med i fältet som tidigare har plockat hem rävsvansen. Det är dock helt frivilligt att delta i den sista avslutande spurten. Dessutom ska man ha hoppat samtliga hinder och deltagit i minst två förjakter för att få lov att tävla om den.
De ryttare som uppfyllt dessa krav radade upp sig på en linje enligt Masterns instruktioner. Jag har tidigare år deltagit i den avslutande spurten med min andra häst. Jag kunde därför även nu känna den stegrande pulsen och såg hur de tävlande laddade i spänd väntan på Masterns kommando.
När så slutligen Mastern ropade ”rid”, så bar det av i full galopp på upploppsträckan. Här stod två hinder uppradade på sträckan som även de skulle hoppas. Rävsvansen var upphängd vid slutet av upploppssträckan och fångades in av en mycket etablerad och duktig ryttare. Kapten Victor A. Victor, som är ställföreträdande chef på Livgardets musikkår, fångade här in sin 10:e rävsvans. Han får således behålla den rävsvans som också Hasse Wallman vunnit en gång.
Kaptenens fantastiska hästen Mälarprinsen erhöll ett segertäcke som delades ut av Stockholms Fältrittklubbs Marianne Loodin, som också håller i alla trådar kring arrangemanget. Hasse Wallmans barnbarn Vendela Wallman delade ut järnekskvistar till de ryttare som genomfört Hubertusjakten.
Defilering
Efter att vinnaren av årets Hubertusjakt (som också varit en av pikörerna), defilerat tillsammans med Mastern, den andra pikören och mastern i fältet, var jaktfältet upplöst. Men Hubertus var inte slut där. Hästarna togs omhand och den leriga och smutsiga ridmunderingen byttes ut mot uniform, kostym och balklänning – det var dags för bal!”
Vid tangenterna
Veronica Duvebrink, stolt jaktryttare
Här kan du se en härlig film från årets jakt, ser inte helt fel ut va?!
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!