Paradressyr
Publicerad: 2024-03-11Foto: Ida Lindemann
Livskrisen blev till en OS-dröm
Malin Lindeman har ända sedan hon var barn vetat att hon långsamt förlorar synen. Hur illa det verkligen var dolde hon för alla tills hon gick igenom en personlig kris. Krisen slutade med att hon satte ett nytt mål för sig själv; hon skulle rida Paralympics i Paris 2024.
Text: Anna Nyström
– Leta upp mig, jag står här vid Espressoskylten, säger Malin Lindeman när vi ska träffas inför intervjun och åka vidare till stallet.
Att hon knappt ser något längre har hon slutat hålla hemligt. Annat var det förr.
– När jag gick i skolan ville jag absolut inte att någon skulle veta om det och gjorde allt för att dölja mitt handikapp. Jag memorerade texter eftersom jag inte kunde läsa på avstånd. Efter skoldagen fick jag lära mig att skriva på skrivmaskin, man visste ju inte om jag skulle bli blind, berättar Malin.
Det var Malins mamma som upptäckte att de båda döttrarna, Jenny, och den ett år yngre Malin, hade dålig syn, liksom hon själv. De satt för nära tv:n.
– Synnerven förtvinas långsamt så det finns inget att göra, berättar Malin. Det finns inga glasögon eller linser som hjälper, går heller inte att operera.
Arbetade som OS-hästskötare
Jennys syn var inte fullt så påverkad, hon kunde ha körkort ett par år. Malin såg aldrig tillräckligt bra för att få godkänt syntest till körkortet.
– Det var såklart oerhört frustrerande. Jag har alltid hållit på med hästar och att kunna ta sig fram med bil är en förutsättning för att kunna ta sig till stallet och träna och tävla.
Hästar var en stor del av Malins liv och hon hängde alltid i stallet. Så småningom utbildade hon sig till ridlärare och tränare på Strömsholm. Hon arbetade som beridare och hästskötare hos Paula Törnquist som då var med i landslaget i fälttävlan. Vid OS 2000 i Sydney var Malin med som hästskötare.
– Det var ju ingen som riktigt visste hur illa det var. Jag red fälttävlan och fick alltid gå banan flera gånger för att memorera vägen, svängar och hinder. Jag kunde inte se så mycket men det kunde ju hästen. Så länge man kan rida hästen på ett balanserat sätt kommer man långt.
Utbildade sig till marknadskommunkatör
Malin som är liten, lätt och gillar fart arbetade också på Täby Galopp ett tag men när ett syntest krävdes för att få ta jockeylicens tog karriären slut. Fick hon inte tävla tappade hon lusten.
Till slut blev Malins seende så illa att hon inte längre kunde hålla träningar och det blev svårt att se en framtid i hästbranschen. Hon omskolade sig till marknadskommunikatör och fick anställning på Ridskolan Strömsholm där hon arbetade först med tränarutbildningarna och senare som projektledare och webbredaktör. Från Strömsholm blev hon mer eller mindre headhuntad till ett djurförsäkringsbolag i Stockholm. Vid det laget hade Malin slutat helt med hästar och gick helt in för att leva cityliv i huvudstaden. All tid kretsade kring jobb och sällskapsliv
– Jag var högpresterare, det är något som jag verkligen fått ut av sjukdomen. Jag vill alltid vara bäst och inte prestera sämre än någon annan. Då arbetade jag större delen av dygnets timmar och gick från klarhet till klarhet. Ett år blev jag nominerad till årets eventchef.
Hösten 2017, när Malin var 42 år, tog allt stopp. Malins mamma diagnostiserades med cancer och gick bort inom loppet av fem veckor. Det tog hårt på Malin som aldrig haft någon mer familj än mamma och syster.
– Jag fick hjälp av en psykolog och började fundera på vad som egentligen är viktigt i livet. Det jag kom fram till var att jag verkligen saknade hästarna.
Köpte ett avelssto
Som ett första steg, ett par år senare, köpte Malin ett avelssto som betäcktes. Men Malin bodde i Stockholm och hästen i Skåne. Malin ville rida igen och hon uttalade snabbt ett mål: Paralympics i Paris 2024.
– En häst som ska gå paralympics behöver nästan röra sig och se ut som en Grand Prix häst för att vara konkurrenskraftig. Vi tävlar i egna paraprogram och man kan väl inte direkt översätta dem till traditionella dressyrklasser, men mästerskapsprogrammen är i nivå med Medelsvår B och i kuren där seriebyten och halvpiruetter tillåts är mer mot Medelsvår A nivå skulle jag säga.
Att hitta en häst som levde upp till önskemålen var inte lätt. Malin hittade till slut ett sto i Tyskland och med alla sina sparpengar köpte hon henne. På grund av pandemin så kunde hon inte åka och provrida så Fandage skickades med lastbil till Sverige.
– Hon var vacker som en dag och hade väldigt fina gångarter. Sakta men säkert lärde vi känna varandra.
Men Fandage talade snart om att hon inte ville. Hon stod på bakbenen och vägrade gå framåt. Efter många undersökningar hittade man en skadad ländkota. Malin hade nu två avelsston, varav ett med föl, men inga pengar och ingen häst som kunde bli aktuell för Paralympics.
– Som ett under hittade jag Felissimo strax utanför Stockholm. Han var egentligen för stor för mig men mycket lovande och hans ägare kunde tänka sig att byta ut honom mot mitt föl, och på så sätt hjälpa mig i min satsning.
Blev tvåa på SM
Malin och ”Fille” mönstrade till landslaget och plötsligt kändes Paralympics möjligt igen. Det ända till att Fille drog av sig halva hoven i hagen. Läkningsprocessen skulle ta ungefär ett år.
– Med ett första para-SM i antågande som jag sett väldigt mycket fram emot lånade jag till slut en hoppstammad dressyrhäst av min svägerska Karin Björk. Jag hann rida hästen Bookmaker fem gånger varav en gång på en kvaltävling innan SM. Vi blev tvåa vilket kändes som en enorm bragd.
Året därpå blev Malin och Bookmaker trea på SM och de var uttagna till att representera Sverige på Nordiska Mästerskapet i Norge. Då hittades en tumör på Bookmaker och drömmen sprack.
Med bara drygt ett år kvar till Paralympics stod Malin åter igen utan häst och utan pengar.
– Min uppväxt och min sjukdom har gjort mig envis, konstaterar Malin och klappar den fuxfärgade valacken Breakdance på halsen.
Hittade drömhästen
I ett sista desperat försök att stå redo inför Paris tog Malin banklån. Hon fick med sig tre personer från sin bekantskapskrets att investera och började söka ny häst igen.
– En sådan häst jag letade efter kostar vanligtvis miljoner kronor, det kändes näst intill omöjligt.
Danske Breakdance hittade hon på egen hand, utan förmedlare eller agenter.
– Jag hittade annonsen sent en fredagskväll, skickade SMS på natten, och ringde tidigt nästa morgon. Jag var först ut med att prova honom. Han var perfekt!
Valacken är relativt liten för att vara dressyrhäst. Han är högkänslig och reagerar på minsta ljud och rörelse. Det är inte vem som helst som släpps upp på hans rygg.
– Han har ett par anmärkningar från tidigare veterinärbesiktning och efter en hel del prisdiskussioner och lite god vilja från säljarna fick vi köpa honom för mindre än marknadsvärdet. Det är känsligt att prata pris på hästar, säger Malin. Men nej, han kostade inte över en halv miljon, en bra bit under faktiskt.
"Helt fantastiska vänner"
Ekipaget har haft en intensiv period där de börjat lära känna varandra.
– Vi är ganska lika. Min nedsatta syn har gjort mig väldigt känslig för ljud. Som ryttare så är jag lugn. Eftersom jag inte ser det som hästar kan uppfatta som farligt så sitter jag inte och spänner mig – det gör att hästen också slappnar av.
Malin tar fram en borste och ryktar Breakdance – eller Dansken som han kallas, längst med sidan. Sedan ett par år har hon hästarna i Dalarna där hon bor deltid. Att ha dem i centrala Stockholm höll inte, varken ekonomiskt eller tidsmässigt.
– Jag har helt fantastiska vänner som stöttar mig i det här. De kör land och rike runt med mig och hjälper mig med hästarna på olika sätt.
Malin jobbar numera halvtid för att orka med allt vad livet innebär och för att kunna göra denna sportsliga satsning.
– Det går såklart inte ihop ekonomiskt. Jag är beroende av banken och fick ett stipendium av synskadades riksförbund. Jag klarar mig året ut sedan vet jag inte… En väns företag sponsrar en internationell tävling det här året, så tack vare det är det möjligt. Om jag kan komma till Paris och göra bra ifrån mig där kanske jag kan få en sponsor. Ekonomin är såklart ett enormt stressmoment men jag vet också att jag bara har begränsat med tid på mig. 2028 är jag kanske helt blind. Jag försöker leva livet fullt ut nu.
En progressiv sjukdom
Vad Malins synskada beror på uppdagades när storasyster Jenny fick barn. Jenny upptäckte att dottern inte heller såg och valde att göra en ordentlig utredning. Det blev flera år lång process med många provtagningar och DNA tester. Till slut kunde läkarna konstatera att Malin, Jenny, Jennys dotter Lia och systrarnas mamma Maj-Britt var drabbade av OPA 1 som är en mitokondriell sjukdom och nedärvs via x-kromosomen. Det innebär att en dotter till en mamma med OPA 1 till 100% kommer få sjukdomen. En son har 50% risk.
Sjukdomen gör att cellerna inte kan producera energi som hos en frisk person, vilket leder till trötthet och smärta. Symptomen kan vara en mängd olika men framförallt drabbas de vävnader och organ som kräver mycket energi. Synnedsättning och blindhet är bara ett av symtomen.
– Sjukdomen är progressiv. För tre år sen när jag först blev klassificerad för att bli paraatlet så fastställdes min syn till nio procent. Vid den senaste mätningen konstaterades fyra procent på ena ögat och fem procent på det andra. Jag hoppas, hoppas verkligen att det stannar där.
Hittade lugnet i Dalarna
I Hedemora, i tystnaden tillsammans med Daniel och hunden Olivia känner hon sig lugn.
– Eftersom jag blivit så ljud och intryckskänslig så stressar Stockholm mig, min hjärna går på högvarv för att bearbeta alla intryck när jag är där. Nu är jag där för att arbeta två till tre dagar i veckan. Då tar Karin och stallkompisen Monica hand om hästarna.
Efter att hon börjat berätta om sin sjukdom för människor i sin närhet tycker Malin att livet har blivit lite enklare att leva.
– Jag upplever att de flesta är väldigt förstående och mina vänner är helt otroligt hjälpsamma. Men det är ju ett dolt handikapp, det syns ju inte på mig vid första anblicken så visst blir det jobbigt ibland. Tiderna är helt andra nu än när jag var barn. Det finns hjälpmedel och människor med diagnoser talar om dem som att de snarare är tillgångar.
Att umgås med högkänsliga hästar med väldigt lite synkapacitet kan tyckas farligt. Malin tycker annorlunda.
– Min synnedsättning har gjort att kroppen utvecklat mina andra sinnen mer och hästar ger så mycket nyanserade signaler. De är tydliga och lätta att förstå. Jag har ju naturligt en utvecklad känsla i mina händer och det är både på gott och ont, jag känner minsta spänning eller värme.
"Är rookien i gänget"
Under våren kommer Malin att rida flera nationella och internationella tävlingar för att försöka bli en av dem som får åka till Paris. Att det blir allt annat än lätt är hon fullt medveten om. Det är tre ekipage som kommer bli uttagna. Laget måste bestå av minst en ryttare från grad 1, 2 eller 3. Så det återstår två platser till oss som rider i grad 4 eller 5. Graden är den svårighet du rider i, där grad 1 är enbart skritt och grad 5 är den svåraste.
– Vi är fem ryttare från grad 4 och 5 som alla har samma mål. Mina lagkamrater tillika konkurrenter är mycket skickliga och har lång erfarenhet. Jag är rookien i gänget men jag har varit delaktig i en OS-satsning på nära håll förr och jag vet att det krävs en otrolig disciplin och hårt arbete. Allt kan hända under vägen, hästen måste vara frisk och vi måste prestera på topp. För mig är det nu det gäller och jag kommer att satsa.
Fotnot: Paralympics i ridsport har sin första dag den tredje september 2024.
taggar
Liknande webbartiklar
- Mattias satsar på Paralympics efter olyckan: "Jag måste ha ett mål och någonting att kämpa för"
- Landslaget till paradressyr är uttaget
- Tilda Schönbeck kämpar vidare efter olyckan: "Skitjobbigt att slåss så här mycket"
- Emilia Dexhav satsar mot Paralympics 2024: "Hästarna är den bästa medicinen för mig"
- Louise Etzner Jacobssons silver hyllades
- Två svenska ekipage uttagna till Paralympics
- Louise Etzner Jakobsson satsar mot Paralympics med nya hästen: ”Kände det här är min häst”
- ”Vore stort att få rida fram med Patrik Kittel”
- Zernard pensioneras och lämnar paralandslaget
- Svenskt lag i paradressyr uttaget till Tokyo: ”Har presterat på nya höjder”
Se klippet med King Edwards hästskötare
King Edwards hästskötare Louise Barraud vann Årets hästskötare förra året. I ett klipp hos Svenska ridsportförbundet berättar hon om jobbet.
Så hjälper du din häst under pollensäsongen
Hästar likt människor kan drabbas av pollenallergi och vissa hästar är mer känsliga för pollen än andra. Här är symtomen du ska ha koll på.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Stärk sits och framåtbjudning
Pararyttaren Sandra Karlsson berättar hur hon lägger upp träningspassen och tipsar om sin allra viktigaste övning, kvartsvändningarna.
Hett under täcket när vårsolen värmer
För flera år sedan mätte Cerrie Hedin temperaturen på sina hästar, för att se hur varmt det blev under täckena när vårsolen värmde.
Ta del av resultatet i en läsarfavorit: "Koka inte hästarna"
Lyckad insamling för ridskolehästen Paddy
Ridskolehästen Paddy är populär på Bollnäs ridsällskap. När han fick en senskada startades en insamling som fick ihop över 30 000 kronor.
Smart tröja mäter rörelser i stallet
Axevalla hästcentrum utanför Skara bygger en modern anläggning. I en ny studie kan en smart tröja mäta rörelser och belastning.
Studien ska mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö
Flera brister i djurhållning på gård i Heby
Länsstyrelsen i Uppsala län har uppmärksammat flera brister i djurhållning på en gård i Heby med magra och sjuka djur.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Bruksprovsvinnare stannar i Sverige
Devin Franco GJ från Tollsbo gård korades till bruksprovsvinnare. Nu har hingsten sålts till Lövsta Stuteri, trots flera internationella bud.
Planera för sommarbetet
Sommaren står för dörren och så även det stundade sommarbetet. Cecilia Müller ger tänkvärda tips utifrån hästens behov och hullstatus.
Handlar om att lyckas bryta en hulluppgång efter betesperioden
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!