Text: Anna Carlsson-Käck
  
Debatten har stundtals gått varm om de allt högre kostnaderna för veterinärvård. Vem är det som driver upp kostnaderna? Måste det verkligen kosta så mycket, varför och vad har vi att vänta i framtiden?
Detta var frågor som ställdes under Hästföretagarforums avslutande debatt under onsdagseftermiddagen. I panelen satt veterinär Pekka Olson, chef för veterinära strategier hos Agria, veterinär Axel Wallman från Mälaren hästklinik samt veterinärerna Karolina Dahlkvist och Flemming Winberg från Evidensia djursjukvård.
  
150 skador per dag
Pekka Olson inledde med att bekräfta att det visst är så att kostnaderna har ökat. Ur ett 20-årsperspektiv har Agrias utbetalningar av veterinärvårdsersättning de facto stegrat brant:
– I snitt får vi in 150 anmälda skador per dag, 365 dagar om året, och vi betalar ut en halv miljon kronor per dag i veterinärvårdsersättning året runt. Det vi ser är att det oftare är fler återbesök på grund av samma skada, även om skadefrekvensen också tycks öka. Å andra sidan ser vi samma trend på hund och katt.
  
Två prislistor?
Av landets cirka 355 000 hästar är 63 procent försäkrade. Det säger att det finns cirka 133 000 oförsäkrade hästar. Vissa hävdar att insatserna blir mer omfattande och därmed mer kostsamma när de handlar om en försäkrad häst kontra en oförsäkrad. Och att det skulle finnas två prislistor på klinikerna, detta avfärdas bestämt av Axel Wallman:
– Absolut inte. Det är vår uppgift som veterinärer att berätta om de olika behandlingsalternativ som finns och djurägaren kan då, tillsammans med mig, välja ett billigare alternativ om den möjligheten finns.
En av anledningarna till att kostnaderna har gått upp menar Flemming Winberg är att det finns en större oro hos djurägarna och att man som veterinär helt enkelt gör mer med hästen i dag än förr. Eftersom djurägaren vill det.
– Vi har dessutom mer kunskap i dag vilket gör att undersökningarna kan bli mer omfattande. Men jag har aldrig hört någon som tyckt att vi har pressat på i onödan, säger han.
Axel fyller i:
– Jag tror också att acceptansnivån för vad som är en frisk häst har förändrats, man har lagt ner den ribban och därmed blir det fler undersökningar.
  
Ser det ur djurskyddssynpunkt
Axel menar också att en noggrann undersökning initialt kan ge ett snabbare behandlingsförlopp i längden. Karolina Dahlkvist är inne på samma linje, men ser det även ur djurskyddssynpunkt:
– Tidigare kanske vi behandlade under en längre period innan vi såg att det inte var behandlingsbart. I dag kan vi med hjälp av ökade kunskaper och genom att man lägger lite mer pengar i början ta det beslutet tidigare.
På frågan om våra hästar överbehandlas, svarar Axel att han snarare tror att vi rent generellt behandlar för lite. Han betonar samtidigt att det alltid måste finnas en diagnos bakom innan behandling.
– Allt annat vore oseriöst. Och ser man på siffrorna så har diagnoserna ökat mer än behandlingarna.
  
Behandla in absurdum?
Med all teknik som finns i dag, och den ökande kunskapen, kan man fråga sig om det finns risk att man går över den etiska gränsen för vad som är okej. Att det behandlas hästar in absurdum? Förs det en etisk diskussion i branschen i frågan liknande den som finns inom humanvården?
– Till skillnad från människa har vi ju möjlighet att avliva när det gäller djur. Men det är viktigt att ha en dialog med djurägaren kring detta. Det är också viktigt att man som djurägare funderar på dessa frågor innan olyckan händer, för i en akut situation är det svårt att ta de besluten. Hur långt vill jag gå och hur mycket pengar är jag beredd att lägga?
  
Fortsatt höga kostnader
Kommer vi även i framtiden att kunna förvänta oss allt högre veterinärräkningar? Det var en fråga som aldrig riktigt fick något svar, men Pekka menar att eftersom andra kostnader för företagen ökar – som exempelvis personalens löner – får vi nog förvänta oss detta. En kvalificerad gissning är att de åtminstone inte kommer att minska. Karolina Dahlkvist tror att djurägarna även i framtiden kommer att vara extremt måna om sina djur och att minsta avvikelse kollas.
– Vi veterinärer kommer även i framtiden att fungera som guider och måste vara tydliga i vår kommunikation, både om vad som är möjligt att göra och vad det kostar.
Axel påpekar att djurägarna ställer allt högre krav på veterinärerna. Men att högsta fokus för yrkesgruppen alltid måste vara hästens välmående, oavsett vad.
Pekka avrundar:
– Vi diskuterar de höga veterinärvårdskostnaderna, men det finns ju fler kostnader i sammanhanget. Min största oro är ändå att det till slut blir för dyrt för folk att ha häst. Vad händer då?