Avelsbloggen
AUG
30
2012

Hej!

 

Ibland händer det saker i livet som skakar om allt och man vet liksom inte exakt hur någonting ska kunna fortsätta fungera. Det har inte hänt mig men en nära person och jag blir såklart berörd och inblandad på alla sätt. Därför känner jag helt enkelt inte för att blogga så mycket just nu, men kommer säkert tillbaks om inte så länge!

 

Hos Sigrid Bergåkra var det helt fantastiskt, Loppan har varit hos hovslagaren och skött sig exemplariskt (inga större avvikelser i fötterna heller), och i helgen flyttar hon förmodligen från betet eftersom jag vill ha det klart med nya stället innan Indien. En liten lägesrapport från oss!

 

Både jag och Loppan kommer att sakna den underbara beteshagen, men man kan ju dessvärre inte ha sommar året runt i Sverige :(

 


Läst 26718 ggr Kommentarer Kommentera

Hej!

Idag har jag tömkört Loppan och invigt nya actionkameran. Den var superbra på alla sätt, smidig och relativt grym bildkvalité. Dessvärre hade jag ställt in läget lite fel så genom hela filmen är det enda man får följa Loppans öronpar på tur i skogen :(. Kändes inte så spännande att lägga ut för allmänheten att se, så ni får vänta tills jag hittat det perfekta filmläget!

 

Hur som helst gav dagens övningar blandad utdelning. Det här med att stanna på kommando har Loppan verkligen greppat, jätteduktig. Att starta från halt går också oftast bra, men att öka tempot är lite mer ointressant. Att komma fram i trav på kommando går bra, det är mest att få henne att kliva på i skritten som är problemet. När jag löshoppade Loppan för KG Svensson i våras kommenterade alla medverkande människor att hon inte var särskilt rädd för pisken i alla fall, det stämmer mycket bra! Man vill ju absolut inte att de ska vara rädda för den, men gärna att de reagerar en smula när det "smäller" i luften bakom dem :). Det får vi öva på!

 

Hon är i alla fall modig och vågar ha täten utan stöd av människa i fronten! Hennes stil är att attackera alla eventuella faror, så risken när det t.ex ligger en cykel i diket är inte att hon hoppar till och sticker iväg utan istället att hon springer fram och smakar på den. Undrar hur länge hon hade klarat sig i det vilda? ;)

 

Redan idag var hon mer tillfreds med att jag var en halvmeter längre (stod på pall), även om hon inte helt ännu har fattat vad jag håller på med. Hon tuggar och tuggar på sitt gamla grimskaft och blänger lite surt på mig... Jag låtsas bara som om det regnar och efter ett tag kommer den avslöjande sucken - hon har accepterat sitt öde! Kommer alltid som ett brev på posten.

 

En annan fantastisk nyhet är att hennes unghästvårtor är på tillbakagång, jihu! Hon har fortfarande ett antal kvar i mungiporna men nästan alla andra har försvunnit. Det var på tiden att hennes mule blev lite mer pussvänlig igen!

 

Nu ska jag packa väskan för ett par dagar hos Sigrid med familj på Bergåka Gård, ska bli underbart!

Oslagbart fin natur omger gården, vilket häst- och människoparadis!

http://www.bergakra.se/se


Läst 28934 ggr Kommentarer Kommentera

Hej!

Vad roligt och intressant att läsa om allas era tankar, åsikter och erfarenheter av att hålla unghästar i lösdrift. Det finns lika många sätt att se på saken som det finns hästägare/uppfödare, men en sak som jag tror att vi alla kan vara relativt överens om är att en förutsättning för all typ av (ung-)hästhållning är att hagar, stall och ligghallar håller hög standard samt att ingenting i varken hästens eller anläggningens skötsel lämnas åt slumpen.

 

På Facebook skriver Linda Algotsson såhär som kommentar till debatten:

 

"Lösdrift
i all ära..,men inte hos oss! Det är inget koncept som vi tror på och
passar inte in vår filosofi för uppfödning av världsstjärnor! Det är ju
inte bara Wega som fått en egen box..,även Stand by me, Robin des bois,
My Fair Lady, La
Fair, Judy, Minelli,
Candeloro...och alla kommande mästerskapshästar har egna boxar på
nätterna, där de kan vila, äta och fokusera på nästa medalj;) Det finns
en hel del veterinär studier som visar att lösdrift inte alltid är så
hälsosamt för tillväxten och framtida hållbarhet som ELITtävlingshäst!
Läs dem...sen kan vi diskutera bu och bä!"



Först och främst vill jag tacka dig Linda för att du tog dig tid att ge dig in i debatten och utveckla resonemanget. I ärlighetens namn har jag hittills faktiskt enbart tagit del av studier och rapporter som bevisar att lösdrift har positiv inverkan på hästarnas framtida hållbarhet och mentalitet, men jag läser mer än gärna även de studier som pekar på motsatsen eftersom att jag tycker att det är viktigt att få en nyanserad bild av verkligheten. Som jag ofta vill framhålla när det gäller det mesta så tycker inte jag att det finns särskilt många defintiva sanningar om varken det ena eller det andra. Inte så mycket är svart eller vitt utan det handlar oftast om egna erfarenheter, ens samlade kunskap samt medvetna eller ibland omedvetna val som kan bero på mängder av olika faktorer.

Det skrämmer mig att så många har så otroligt dåliga erfarenheter av lösdrifter och att det finns så många hästar som verkar fara illa av detta uppstallningsalternativ runt om i landet. Självklart har även jag på olika sätt varit i kontakt med anläggningar som inte lever upp till mina krav på god hästhållning, men då har det sällan handlat om seriösa och etablerade uppfödare eller hästägare. En aspekt på att lösdrifterna i de seriösa verksamheterna håller hög standard är sund syn på hästhållning och gedigen kunskap, en annan är den ekonomiska delen som ofta är av stor vikt för uppfödare som lever på sin avel - man skulle helt enkelt inte ha råd att slarva med omvårdnaden av framtida försäljnings- och tävlingshästar.

Min slutsats är helt enkelt att det finns flera olika sätt att föda upp världsstjärnor och det viktigaste är att man gör genomtänkta och medvetna val när hästens välbefinnade är i fokus. Själv såg inte jag något alternativ till att Loppan (som förvisso inte ska bli en världsstjärna i den bemärkelsen) skulle gå i lösdrift när jag köpte henne som 1,5-åring, det valet har jag aldrig ångrat med tanke på hur mycket jag sett henne växa framför allt mentalt och socialt av livet i flocken. Inför hösten har jag dividerat fram och tillbaks angående om hon skulle stallas upp eller få fortsätta gå i lösdrift fram tills våren då hon stallas upp inför treårstest, och valet föll slutligen på det sistnämnda. Dock med sinnet vidöppet för att hennes hovar skulle ta stryk om det blir en blöt höst, då får hon nog flytta in på box under en period.

Så - jag tror att det absolut viktigaste och bästa för hästarna är att hålla alla sinnen öppna, lära känna sin hästs behov och handla därefter! Att känna sig trygg i vad man kan och vad man har i ryggsäcken, men för den sakens skull inte låta det förblinda en för andras kunskap och erfarenhet :)

Loppan i sin härliga lösdriftshage i vintras!



 

 

 


Läst 30696 ggr Kommentarer Kommentera

Loppan är så bra! Igår tömkörde jag henne och hon var superduktig. Började med att ta en promenad ut på grusvägarna och där övade vi start, stopp, fram i trav och tillbaks till skritt. Alltså saker som hon lärde sig i våras, all kunskap satt kvar i ryggmärgen! Förutom att hon var otroligt duktig tyckte hon även att det var väldigt kul, så jag vände innan det slutade vara det - en kort promenad på max 7 (fantastiska) minuter. När vi kom till gårdsplanen provade jag att vända runt henne på en stor volt innan vi gick in, det gick ganska bra och med mycket fantasi och kärlek kan man kalla det hon gjorde en volt :) Inställningen var rätt i alla fall!

 

Tömmarna som hon tyckte var jobbiga sist brydde hon sig inte om alls idag, hon var tillbaks på samma nivå som där vi avslutade i våras.

 

Jag har fått tag i en action-kamera, så hädan efter kommer ni att kunna följa Loppans utbildning precis ur mitt perspektiv i varje steg! Det kan bli spännande.... Jag lovar att publicera både lyckade träningspass och fail-pass under utbildningens gång, för det lär vara lite av båda.

 

Nu till någonting annat:

Alla vet ju vem Wega är, den fantastiska hästen som tillsammans med Sara Algotsson Ostholt tog silvermedalj i OS för några veckor sedan! Wega är som bekant familjens egen uppfödning i tredje (?) generation. Jag snubblade över en artikel där Margareta Algotsson intervjuas om hur Wega var som unghäst och hur hon växt upp. Jag fastnade i det här citatet:


"- Mina hästar har alltid fått gå ute i hagarna med kompisar många
timmar om dygnet men lösdrift tycker jag inte om. Jag tycker de flesta
svenska lösdrifter är för dåliga och ofta bara en ursäkt för att ägaren
ska slippa mocka. Vill man slippa mocka ska man inte ha några hästar.

Det är främst underlaget, leriga och blöta hagar, som Margareta är
emot. Men hon tycker inte heller att man i en lösdrift har tillräckligt
bra koll på hästarna.

- Det blir lätt så att den största får mat. Jag vill veta om de har
ätit, vad de har ätit och om de har druckit, det kan man aldrig exakt
veta i en lösdrift. Ska hästen bli en stjärna ska den inte behandlas på
det viset och blir det ingen stjärna så ska den inte behandlas så ändå."

 

Hela artikeln: http://www.agria.se/hast/artikel/en-falttavlansstjarnas-uppvaxt

 

Jag vill börja med att säga att det kan ju hända att Margareta blivit felciterad och att hon inte sa ordagrant just så, men jag tycker faktiskt att det är ganska arrogant att säga att "de flesta" lösdrifter är dåliga när många (majoriteten av?) svenska, etablerade, uppfödare faktiskt håller många av sina unghästar på lösdrift.

 

För övrigt tycker jag att det är en knasig generallisering. Jag skulle aldrig i hela mitt liv ställa en häst i en sådan lösdrift som Margareta beskriver, men å andra sidan skulle jag heller aldrig någonsin välja ett uppstallningsalternativ där hagarna var leriga upp till knäna och fulla med träck därför att de inte mockades. Det finns för mig ingen logik i att det automatiskt blir så bara för att hästarna går ute. Sedan finns det enligt mig ingen glasklar mall, vissa hästar går bra att ha ute (i en välordnad lösdrift) och andra mår bättre inne därför att man kan hålla milimeter-koll på vad de äter etc. I min värld blir de dock inte lämnade vind för våg ute på en lösdrift utan man håller koll på att alla får komma fram till maten (man kanske har två eller fler utfodringsplatser) och omplacerar hackkycklingar eller andra som inte funkar i flocken.

 

Vad tycker ni? Lösdrift bu eller bä? Uppstallade unghästar bra eller dåligt? Skiljer det på hur du håller en unghäst som du tror kommer bli en stjärna jämfört med en medelmåttig?


Obs! Menar inte på något sätt med detta inlägg att kritisera Margareta Algotssons uppfödarfilosofi, jag tycker definitivt att det finns flera sanningar och i t.ex Wegas fall har de ju verkligen lyckats!


Läst 29650 ggr Kommentarer Kommentera

Oj oj, i vilket tempo jag bloggar nu! Det måste vara min (förvisso korta) semester som är orsaken till all min nyvunna energi :)

 

Hittade en studie med fokus på hur unga hästar, utan tidigare erfarenhet av träns/bett, upplever tygeltryck och i vilket läge det upplevs så obehagligt att de backar undan för att slippa trycket - trots att de erbjuds godis om de "jobbar mot trycket". Ingen jätteomfattande studie, men ändå intressant och alltid lika aktuellt. Vi kan alltid bli bättre på att göra det bekvämare för hästen, bara vi är medvetna och öppensinnade :) Man kanske inte behöver forskning i ryggen för att förstå att det inte är så skönt för hästar att bli dragna i munnen, men ibland kanske sånt leder till "Aha" eller "Ja just det" eller "Oj, är det därför...".

 

Här hittar du studien:

http://www.horseconnexion.org/?subpage=http://www.horseconnexion.org/webmotor/nyhetsfunktioner/Unga-haestar-uppfattar-tygeltryck-som-obehagligt-0843.htm


Läst 27113 ggr Kommentarer Kommentera

Hej!

 

Undrar ni vad som hänt med min unghästprodukt? Det har inte bara gått som på räls här. Vid det senaste mötet med Perfect Sit visade det sig att processen avstannat lite hos leverantörerna i Indien, antagligen har de lite svårt att förstå mina ritningar (fattar ingenting, jag är en stjärna på att rita ju ;) ). Därför bestämde vi kort och gott att boka en resa till Indien för att designa klart min och lite fler nya, spännande produkter på plats. Perfect Sits VD, Karin, är inte den som bara snackar utan att det blir någon verkstad precis, redan när jag satt i bilen hem från mötet fick jag besked om att biljetterna var bokade!

 

SPÄNNANDE!

 

Jag är själv en relativt medveten konsument, men det är faktiskt rätt svårt att vara det inom ridsportvärlden. Var kommer egentligen lädret ifrån och vem är det som syr alla billiga benskydd? Därför känns det fantastiskt bra att få mer inblick i verksamheten och direktkontakt med leverantörerna. För oss alla inblandade är det superviktigt med schyssta villkor och vi satsar bland annat också på helt ekologisk tillverkning. Jag kan sträcka mig så långt att berätta att min produkt är läderbaserad, då känns det t.ex viktigt att vara insatt i garvningsprocessen med tanke på både världsmiljö och arbetsmiljö....!

 

Har aldrig varit i Indien och nojjar lite över maten/magsjukan! Dock så ser jag ändå fram emot att äta riktig Palak Panir som är min absoluta favorita indiska mat :)

 

Jag kommer förhoppningsvis att kunna berätta mer snart efter Indien-resan. Anledningen att jag fortfarande är lite hemlig har helt enkelt med designskydd och sådant att göra ;)

 

Är så taggad inför det här! Vill helst att produkten skulle varit klar igår och ute i butik idag!

------------------------------

 

Nu ska jag plugga stenhårt i ett par timmar, senare är det dags för Loppan att bli tömkörd en sväng igen! Får se om hon har landat i att hon är tillbaks i skolbänken idag :)


Läst 30693 ggr Kommentarer Kommentera
AUG
21
2012

Tänkte svara på ett gäng frågor som trillat in i inboxen under tiden jag varit lite frånvarande!

 

Vad har du och Loppan för utrustning, vad tycker du man "måste" ha när man ska rida in en unghäst?

Loppan har i dagsläget en tömkörningsgjord + tömmar, benskydd runt om och en kapson. Jag har enormt mycket hästutrustning så när det blir dags för träns hittar jag nog något i gömmorna, en första sadel som ska på innan jag sitter upp har jag också, sen funderar jag fortfarande på vad jag ska lägga på henne när det blir dags för uppsittning. En longerlina tillkommer, liksom långpisk.

 

Loppan dressad för tömkörning!

 

Jag har en ridhjälm (såklart) och även en smidig väst som åker på när hon rids in. Stålhätteskor för det mesta (ok, kanske inte mitt i stekheta sommaren - då slarvar jag med ursäkten att hon i alla fall inte är skodd), handskar.

 

Vad man ska ha för utrustning beror ju på upplägg. Vissa tömkör eller longerar alls inte innan de sitter upp, då behöver man ju i princip bara sadel och träns (eller bettlöst alternativ om man vill). Benskydd är ju också individuellt om man vill ha eller behöver. Innan någonting annat hamnade på Loppans rygg hade jag ett schabrak och en elastisk gjord, det kan också vara bra att ha i sin unghästgarderob!

 

Var har du Loppan på lösdrift? Skulle vara intressant att jämföra uppstallning/lösdrift och pris/upplägg m.m.

Just nu går hon på sommarbete utanför Södertälje, men när jag flyttar henne till lösdriften kommer hon att få gå på gården där jag rider Greta. Det ligger mer mot Nyköping och har egentligen inga av de bekvämligheter jag önskar mig (ridhus etc), men det är smidigt att ha båda hästarna på samma ställe + att jag ääälskar gården som drivs av så kunniga och ödmjuka hästmänniskor att jag skulle kunna lämna Loppan där och komma och hälsa på om fem år igen utan att blinka (om jag inte fick sån abstinens). Förut gick hon på lösdrift på Runsten, också väldigt bra.

 

Upplägget på hennes nya ställe är helt enkelt att allt ingår i foder- och ströväg. De visiterar och kollar dagligen, lösdriftshuset ligger mittemot stallet på gårdsplan så de är nära hela tiden. Vad det kostar vet jag faktiskt inte än, jag har inte frågat! På Runsten betalade jag drygt 3000:- för samma upplägg.

 

Är du med i några föreningar/organisationer eller har utbildat dig inom unghäst eller tar hjälp av sådan?


I år är jag faktiskt inte ens med i en ridklubb, så nej inga föreningar. :) Jag har ingen formell utbildning inom unghäst men har både praktiserat och arbetat professionellt med unghästutbildning och hade en plan om att komplettera med yreksutbildningen på Flyinge. Fick innan dess dessvärre en häst över mig och krossade axeln vilket ledde till sjukskrivning från hästeriet och ny inriktning på pluggandet, sen dess har jag i princip enbart haft ridning som hobby vilket jag är jättenöjd med. Jag har dessutom turen att ha väldigt nära kontakt med min unghästmentor och -idol som fortfarande arbetar på Flyinge och äger Greta + gården som Loppan ska bo på i höst, med henne kan jag bolla alla eventuella funderingar kring utbildning och dylikt! Lyxigt!

 

När tycker du det är ok att börja rida in hästen? Ska man börja när den är 2,5 eller till och med tidigare, eller senare?

Det här går inte att svara på mer än rent generellt. Massor av olika faktorer spelar in; Ras, mental mognad, fysisk utveckling, utbildarens kunskapsnivå och andra förutsättningar.

 

Hur som helst tycker jag, rent generellt, att det är förkastligt att börja rida in hästar yngre än ca. 2,5 år. Däremot finns det otroligt mycket annat man kan göra i hanteringsväg för att förbereda dem på olika sätt, hanteringen tycker jag är viktig även om jag inte heller är för s.k överhantering. Nu för tiden tycker jag att det nästan är vanligt att se människor som sadlar, verkligen arbetar/tränar (longering, hantering, tömkörning) på ridbanan och slutligen sitter på unghästar som är ca. 1 år och enligt min filosofi är det inte bara vansinnigt utan även helt oförståeligt onödigt. Att börja senare är jag däremot inte främmande för, jag har varit med om att vi haft hästar som inte varit färdiga i varken huvudet eller i kroppen och då gör man bäst i att vänta. 3-årstest och övriga årgångsbedömningar är inte det slutgiltiga målet, det är viktigt att komma ihåg. Det är inte hela världen om man missar det :)

 

Att däremot vänta för länge och rida in hästarna när de knappt är unghästar längre (om de inte blivit t.ex körda eller tränade/belastade på annat vis) tror jag inte heller direkt bärgar för hållbara individer. Det är en fingertoppskänsla det där!

 

OBS! Tillägg: Jag pratar naturligtvis enbart om inridning av hästar som ska användas som rid-/sporthästar inom de grenar som jag känner till; Dressyr, hoppning och fälttävlan. Inom t.ex galopp- och travvärlden är ju både avelsarbetet och utbildningsupplägget helt annorlunda och inom western, islandshästsporten m.m är jag tyvärr inte det minsta bevandrad! Om jag har någon läsare som sysslar med unghästutbildning inom någon annan kategori än de jag är insatt i får ni mer än gärna höra av er och berätta om skillnader mellan/likheter med "halvblods-systemet" - Intressant att jämföra!

 

Ska du rida in Loppan själv eller tar du hjälp?

Jag rider in henne själv :) Dock aldrig helt själv i den bemärkelsen, om det var det som var frågan. Jag har alltid någon som kan hjälpa mig på marken eftersom att jag tycker det är dumt att vara ensam!

 

Vad tycker du att man ska ge unghästar för foder?

Det beror helt på vad du har för grovfoderanalys, utan en sån kan man absolut inte veta hur man ska utfodra för övrigt. Dessutom beror det självklart på vilken häst det gäller (ras, hull, kondition, m.m)! Helst har jag ett tillräckligt bra grovfoder för att slippa utfodra med kraft, men det är kanske inte alltid sanningen. Då får man leta efter det som kompletterar det saknade i analysen helt enkelt :)

 

Vad fick dig att köpa Loppan?

Det var en kombination av kärlek vid första ögonkastet, spännande stam och uttryck/inställning. Hon travade helt enkelt rakt in i hjärtat och hade jag kunnat stuva in henne i bakluckan redan när jag var och tittade på henne hade jag gjort det. :)


Läst 26327 ggr Kommentarer Kommentera

En sak som jag har börjat med redan, trots att jag inte komma att börja hänga på Loppan än på ett tag, är att vänja henne vid att jag är ovan henne vid sadelläget. Alltså har jag för det mesta en pall när jag fixar med henne, helt enkelt för att det ska bli normalt att jag är där.

 

Jag har skrivit innan att Loppan behöver lite extra lång invänjningstid för en del nya saker, hon kan bli väldigt obekväm när saker inte är som de brukar. Detta är inget undantag utan hon funderar så det knakar på varför jag helt plötsligt är en halvmeter längre. Då åker grimskaftet in i munnen och så blänger hon lite på mig, undrar vad tusan jag pysslar med och varför :). Nu ska jag trappa upp intensiteten tills mitt ryttarpespektiv blir vardagsmat för Loppan!

 

Ett hett tips för alla som gör likadant är att se över vad man har för pall när man börjar med detta på sin unga häst (eller vilken häst som helst egentligen, men jag tycker alltid att det är extra säkerhetsfokus vid unghästhantering). Jag har hört talas om fler än en otäck olycka för både häst och ryttare, där en pall av t.ex den populära modellen från Ikea varit inblandad:

 

 

Det är ganska lätt att första hur snabbt ett hästben kan komma emellan pallplanen/-benen och orsaka en otrevlig olycka eftersom pallen är gjord av massivt trä. Unghästar kan ju, dels som Loppan igår gå från 1000 till 0 på en sekund - men i allra högsta grad även tvärtom, så man kan aldrig veta hur snabbt de kan hoppa ett steg åt sidan i vilken situation som helst. Jag skulle i alla fall aldrig våga ha en sån pall i närheten av en unghäst.

 

Det finns också den här typen av pall som har lite samma typ av problem, enligt mig. Denna är dock mjukare och kanske inte lika "farlig" eftersom att den är i plast, jag vet inte exakt hur denna modell ser ut i verkligheten men på bild kan jag lätt se hur snabbt ett hästben kan fastna i håligheten. Jag har sett ännu värre exempel ute i stall på liknande modeller fast i stål/järn - läskigt!

 

 

Jag föredrar istället antingen en rejäl platsbyggd uppsittnings"låda" utanför stallet, eller i stallet en enkel typ av pall, något i stil med någon av dessa:

 

(fast i plast då, denna ser ut att vara i trä). Alla bilder är lånade från Googles bildsök, jag brukar vanligtvis inte använda andras bilder utan att fråga men jag kände att det var ganska relevant för att visa skillnaderna som jag försökte beskriva.

 

För mig är ju säkerhet verkligen en av de viktigaste utgångspunkterna i all unghästhantering, det kan hända att just val av pall kan kännas som en bagatell och en töntig sak att fundera så mycket över, för mig är det dock högt prioriterat att allt görs så säkert som det bara går för alla inblandade - hela tiden.

 

Ibland är det detaljerna som avgör :)

 

 

 

 


Läst 36429 ggr Kommentarer Kommentera
AUG
19
2012

Hej på er!

 

Har haft fantastiskt lärorika introduktionsdagar på Equiopatutbildningen och även firat min 25-årsdag i magiska Berlin. Nästan direkt från flygplatsen åkte jag idag till Loppan och tog en tömkörningspromenad. Hon var lite fundersam över tömmarna idag, plus att hon var lite extra prillig i allmänhet. Då tycker jag det är otroligt skönt att ha en person som håller i grimskaftet i fronten, så att jag till 100% kan fokusera på var tömmarna är i förhållande till sprättig unghästrumpa istället för att också behöva styra och manöverera resten av hästen. :)

 

Som jag tidigare skrivit är det bästa med Loppan att hon går från 1000 till noll på en milisekund, lika snabbt som hon "exploderar" kommer hon tillbaks ner på jorden och söker kontakt med människan igen. Sedan är det liksom som om inget hade hänt, hon går inte och skärrar upp sig själv precis! Väldigt lätthanterat med andra ord.. Eller kanske ganska normalt unghästbeteende (känner ni igen er i att man ofta blir lite oproportionerligt mallig över sin unghästs faaaantastiska temperament, fast än de allra flesta som inte blir otrevligt/inkonsekvent/helt uppåt väggarna behandlade faktiskt egentligen är ganska okomplicerade i vanliga situationer?) ;). Även om jag vet att Loppan egentligen inte är något extremt underbarn så kan jag inte låta bli att tycka att hon är bäst och "smartast i klassen" i alla fall, det är väl ändå lite halva grejen med att ha en häst?

 

Hon är hur som helst inne i en ganska ful period just nu, hon har växt massor på bredden men inte så mycket på höjden (med ögonmått mätt). Därför ser hon ganska stabbig och krallig ut, skulle vilja att hela hon strechades ut lite! Söt är hon dock ändå, som vanligt:

 

 

Är väldigt glad över att de haft så bra bete hela sommaren, verkligen alla i Loppans hage håller gott hull! Har sett flera superbeniga unghästar i hagar runt om i landet, det verkar vara ett dåligt betesår och det kan ju gå otroligt snabbt när det väl går utför. Själv har jag inte inte behövt fundera en sekund på om det kan vara dags att stödutfodra eller ta in (av den anledningen alltså).

 

Har fått en del frågor på mailen, ska försöka hinna svara på dem i ett inlägg under veckan!!

 

Nu är det dags för nästa stall innan väskor ska packas upp och nästa vecka förberedas. Det ska, bland mycket annat, pluggas massor av latinska lägesbeskrivningar + hästkroppsdelar! Ett helt nytt språk liksom, bye bye bogblad och bärbensknölar - från och med nu ska jag enbart kalla er vid era latinska namn (i alla fall tills de sitter så att jag kan rabbla dem i sömnen, sen kanske jag återgår till de mer användarvänliga termerna)!

 

 


Läst 30134 ggr Kommentarer Kommentera

Ja, det trodde jag nästan idag när jag tagit in henne i stallet för ge henne lite pedikyr och hårvård. Var tvungen att gå fram och kolla flera gånger att jag verkligen tagit in rätt häst! ;) Sanningen är förvisso att hon alltid är väldigt odramatisk och lätthanterad, men dagens uppförande tog verkligen priset!

 

 

Som ni vet har hon ju tveksam kvalité på hovarna vilket innebär att jag tar in henne några gånger i veckan för att göra rent och hålla koll på hur de utvecklas. Numer är hon så van vid detta att hon självmant lyfter hovarna när jag intar position och sedan står med dem blickstilla medan jag kratsar, borstar ur, sprayar desinfektionsmedel och skrubbar in det med en hundtandborste (bra tips för andra vars hästar har hovar som måste vårdas ömt, hundtandborsten har perfekt hårdhet och form för att göra rent i eventuella sprickor och liknande).

 

Ni som har följt bloggen ett tag kanske minns att Loppan fram tills för några månader sedan inte var helt nöjd med att lyfta och hålla stilla sina bakhovar, hon vevade med dem och hoppades att man skulle tappa taget - vilket jag också gjorde, eftersom att jag har en skadad och orkeslös vänsterarm. Då fick jag helt enkelt backa för uppgiften att lyfta bakhovar ett tag och istället lät jag min sidekick a.k.a min mamma göra det tills Loppan kände sig mer bekväm med att ha en bakfot i luften. Nu för tiden lyfter hon som sagt hoven själv när jag ställer mig vid bakbenet och sedan håller hon den uppe och absolut helt still tills man är klar, vilket framsteg! Framgångskonceptet är helt enkelt att aldrig släppa hoven när hon vevar, dock utan att hålla i för hårt så att hon känner sig låst. En fråga om balans och fingertoppskänsla liksom det mesta inom unghästhantering!

 

Sedan bestämde jag mig för att försöka snygga till manen som jag dissekerade i början av veckan. Det tyckte Loppan var så mysigt att hon somnade på gången! Nu ser det lite bättre ut, har dessvärre inget bildbevis men det kanske kommer. Trodde jag skulle få muta och övertala henne + ta det jättelångsamt i flera omgångar, men uppenbarligen var detta en av Loppans absoluta favoritbehandlingar. Höll ändå inte på så hemskt länge, risken är ju att man gör det när ens unga häst är tillfreds och nöjd med något och då kliver man ofta in i fällan. Det gäller att alltid, utan undantag, sluta när man är på topp tycker jag!

 

Nu till nånting helt annat:

Får jättemånga mail från er läsare och det är så klart sjukt KUL! Så mycket roligare med dialog än monolog :) Många frågor är på samma tema så jag tänkte dra igång en mini-frågestund nu när jag kommer vara lite frånvarande på bloggen under en period. Maila in alla frågor ni kan komma på så svarar jag på alla direkt här i bloggen när jag kommit hem från skola, Berlin och allt vad det är!

unghastbloggen@gmail.com

 

Har du en fråga som du inte vill få publicerad är du självklart välkommen att maila ändå, alltid!

 

So long!


Läst 28832 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 nästa » sista » 

Vi har tidigare bekantat oss med Li Åsebring och Loppan via Unghästbloggen. Nu är de tillbaka i Avelsbloggen, där vi får följa med på resan det innebär att ta föl på sitt sto.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.