Avelsbloggen

Det här året har varit väldigt händelserikt för mig och Loppan. I februari flyttade hon hem till Ekerö från lösdriften där hon haft en skön vintervila. Hon klipptes för första gången och var finare än någonsin - så redo inför träningssäsongen.

Hon sattes igång och kändes så himla fin, glad och arbetsvillig.

Efter några veckor började hon protestera lite diffust och utan konsekvens vid träning. Hon såg dock fräschare ut än någonsin, var superfin muskulärt och visade inga symptom på smärta någonstans vid palpation. Hon har ju alltid haft lite kryddigt temperament och alla tränare jag rådfrågade trodde att det bara var lite tonårs-trots, ingenting tydde på att det kunde vara något annat. Vissa dagar gick hon som tåget och andra dagar kom protesten som en blixt från klar himmel när som helst under passet.

Jag bestämde mig för att göra en grundlig utredning med röntgen på klinik innan jag ville fortsätta träningen. Vi åkte dit med hjärtat i halsgropen, men de hade sällan skådat en så fräsch häst. Fin och avspänd i muskulaturen, noll reaktion på böjprov och longering samt, enligt dem, helt rena plåtar från topp till tå.

Jag åkte där ifrån ganska mycket fattigare än innan, men så himla glad och lättad över att Loppan var fräsch. Nu var det bara att "ta itu" med hennes kryddiga humör på ett bra sätt. Jag ringde min gamla tränare och frågade om vi fick flytta dit en stund för att få intensiv och bra hjälp för att komma på rätt kurs igen. Även om jag har ganska stor erfarenhet av unghästutbildning och olika typer av problemlösning sedan innan kände jag att jag behövde ny input inför denna speciella häst.

Sagt och gjort, vi flyttade dit och jag var mer taggad än någonsin. Loppan var fantastisk i all hantering, så glad och god, började bli fin i kroppen och tappade sin vinterpäls. Hon såg ut som 1 miljon dollar!

Vi gick back to basics och la träningen på en väldigt låg nivå. Målet var att låta både Loppan och mig få tillbaks självförtroendet och tycka att det var roligt att träna igen. Stundtals var hon bara sååå himla fin och protesterna uteblev till en början, men så spände vi bågen liiiite och då började hon resa sig igen. Trots att vi nyligen fått mer än grönt från en klinik så tyckte både jag och min tränare att det var något som inte stämde. Något konstigt var det som fick Loppan att reagera så, man kunde inte bara skylla på temperamentet. Vi bokade en ny tid för grundlig utredning på en annan klinik.

Medan jag åkte ner till Halland för att ta min examen som Equiopat åkte min mamma och min tränare till kliniken med Loppan i släpet. Jag satt med tentor upp över öronen och kunde inte riktigt slappna av, vad skulle domen bli? Skulle något opereras? Skulle hon få stå på rehab hela sommaren och inte kunna njuta av sommarbete? Trots min oro kunde jag inte ens föreställa mig hur allvarligt det faktiskt skulle vara.

När jag fick samtalet från min mamma var jag på väg med mina klasskompisar för att grilla och dricka champagne kvällen innan den absolut sista tentan för vår utbildning. Alla såg fram emot en trevlig kväll med mycket skratt och glädje! Jag hörde direkt på mammas röst att det var kört. Efter en hel dags utredning och nya röntgenplåtar på hela hästen hade veterinären till slut hittat kross-skador i tornutskotten kring manken och skador på kringliggande ligament, en skada orsakat av yttre trauma, förmodligen när hon riktigt liten. Skadorna hade orsakat nervklämningar som fick de plötsliga och inkonskventa prostesterna att falla på plats. Domen var direkt och självklar - hon fick aldrig mer ridas.

I mitt huvud blev allting blurrigt och min irrationella tanke var att Loppan skulle avlivas omgående för att slippa lida. Om man inte har varit med om något liknande går det inte att beskriva. Jag kände mig tom, så ofattbart ledsen men också så sjukt förbannad. På mig själv som inte vetat om det innan, på veterinärerna på förra kliniken som missat allt, på tidigare tränare som avfärdat Loppans beteende som dumt och faktiskt på hela världen för att allt kändes så jävla orättvist.

När jag kom hem igen ville jag inte ens träffa Loppan. Det kändes för jobbigt. Efter ett par dagar började jag ändå få perspektiv på saker och ting, funderade kring framtiden. Jag rådfrågade veterinärer, min tränare och andra hästmänniskor kring Loppans framtid. Gick det att avla på henne? Den största frågan var förstås om hon hade ont i sin vardag, eller om det var direkt relaterat till träning och utrustning som klämde direkt på det skadade området. När den saken var utredd gick jag vidare och funderade på Loppan för- och nackdelar som avelssto, men det har jag ju redan skrivit en inlägg om tidigare.

Till sist bestämde jag mig för att prova, med full medvetenhet om att hela grejen var ett test. Om Loppan var lätt att få dräktig, klarade livet på lösdriften bra, trivdes med att vara havande, fixade fölningen bra, blev en fin och klok mamma samt lämnade en avkomma som stämde överens med mina avelsmål - då fick detta bli hennes nya vardag så länge hon lever.



Jag har redan bloggat om resten.

Hur fantastisk hon var på seminstationen och hur de lovordade henne där, de tyckte att hon betedde sig som en gammal avelsmärr som aldrig gjort annat än att stå i seminspiltan.

Jag har berättat om vilken underbar sommar hon hade, men hur hon avslutade den med att göra sig så illa i hagen att hon fick åka akut till Ultuna, sövas och sys, samt stå med bandage upp till magen i veckor efter. Allt detta med en liten fölis i magen!

Jag har berättat om hur hon, trots detta, fortfarande är dräktig och hur man kunde se hjärtslagen på den lilla vid ultraljudsundersökningen på dygn 30.

Hon har nog aldrig mått så bra som nu. Hon är en helt annan häst när hon får gå ute dygnet runt och slippa bli riden. Man blir lycklig in i själen av att se hur gott hon har det! Nu håller vi tummarna för att 2015 inte blir lika dramatiskt, utan bjuder på lite mer av det roliga och underbara med hästeriet.

GOTT NYTT HÄSTÅR TILL ALLA ER!


Läst 16905 ggr Kommentarer Kommentera
DEC
25
2014

Hoppas ni har haft lugna och sköna, stressfria dagar! Själv har jag haft en fantastiskt skön och avslappnad jul på landet, utan måsten eller massa julklappar! Så underbart!

På julaftonmorgon var jag i stallet och utfodrade människor, hundar och hästar med godis! Alla ska ha sitt :)

Idag var det kallaste dagen hittills på året, i alla fall i mina trakter. Typ -10°, pyttelite pudersnö och strålande solsken - alltså som gjort för en juldagspromenad i skogen. Släpade med mig lilla Loppan som var måttligt road av mina upptåg, men dock lydig och snäll! Finast i världen också, såklart!

Kolla magen! :) Snart bara halva tiden kvar...


Läst 16349 ggr Kommentarer Kommentera
DEC
20
2014

Hej!


Det var flera veckor sedan jag bloggade, tiden bara rinner iväg. Det har varit fullt ös hos mig hela månaden och det är fortfarande några dagar kvar innan jag tar helt julledigt för att umgås med familjen och Loppan!

Jag har jobbat på en ny, spännande "följetong" här på bloggen. Tanken var att presentera den i december, men det får bli nästa år istället. Jag har värvat tre fantastiskt duktiga SWB-människor som ska agera experter i serien. Mer om det senare :)

Ni som är avelsnördar har väl inte missat att det har kommit ut nya avelsindex? Så intressant att kolla på dessa siffror tycker jag! Om man är lite osäker på hur man ska utläsa alla siffror kan man läsa om hur man gör här.

Även om jag har haft fullt upp har jag hunnit hälsa på Loppan några gånger! Hon mår så fantastiskt bra, hon är tjock och lycklig! Extra glad blev hon när hon fick ett julkort från fina Highcruiser, pappan till den så efterlängtade bebisen.


Läst 15179 ggr Kommentarer Kommentera
DEC
06
2014

Efter en lång arbetsvecka (som förvisso inte slutar förrän imorgon) behövde jag verkligen lite Loppan-energi!

Vi myste lite i stallet och tog sen en härlig promenad i skogarna kring gården. Loppan briljerar verkligen med sin trygga och kloka person, för trots att det var jakt i skogen och skotten avlöste varandra samt att hennes bästisar stod och gnäggade hjärtskärande efter henne i hagen (plus att hon faktiskt inte varit på någon speciellt lång skogstur sedan i våras) så knatade hon på som en knähund bredvid mig på stigarna. Älskade häst!

Lite tufsig och långhårig, men annars i så himla fint skick nu! Så skönt att deras hage är helt lerfri och så bra fixad av Per och Birgitta på de ställen där det annars blir geggigt, typ kring maten och utanför ligghallen. Hästarna är inte ens leriga ovanför hovarna!

Loppan kom naturligtvis också i full galopp när jag ropade, trots att de stod längst bort i hagen! En liten filmsnutt på detta finns på min instagram: Flowequestrian

Hon gör mig lycklig i själen, denna underbara häst!


Läst 18893 ggr Kommentarer Kommentera
DEC
05
2014

Hej!

Tack för alla tips på hästnamn som börjar på F! Nu kan jag döpa alla Loppans framtida föl utan problem ;) Just till den som kommer har jag redan valt ut 2-3 stycken som jag står och väljer mellan, jag tror att jag inte kan bestämma mig helt därför att det känns lite som att ta ut segern i förskott. Med min och Loppans "oturs-statistik" vågar jag inte riktigt ropa hej innan vi är på andra sidan bäcken....!

Istället ska jag teasa er lite med att det kommer hända roliga grejer här i bloggen snart! Jag har fått med ett gäng riktiga veteraner på det här med SWB-avel och det ska bli såå kul att få presentera vad de ska syssla med här i bloggen i början av nästa år. Tror att ingen kommer att bli besviken, i alla fall är jag sjukt peppad! Mer information om detta kommer inom väldigt kort...

Nej, nu ska jag sätta igång min fredag på riktigt. Inte för att jag snart ska "ta helg", tvärtom jobbar jag oftast ännu mer på lördagar och söndagar. Tur att jag har ett härligt jobb som innebär att jag får hänga i stall, mysa med hästar och inte sällan bli bjuden på fika av mina fina kunder (en liten hint till de som inte ännu har kommit på detta briljanta sätt att hålla mig på gott humör ;)). Dessutom ska jag till världens bästa häst Loppan imorgon. Vi ska nog ta en liten skogspromenad, ta med lite hö och kaffe och sätta oss på en stubbe i skogen och fundera över livet. Eller ja, Loppan kanske faktiskt får stå upp även om hon nog allra helst skulle sitta i mitt knä och bli matad med hö i lagom stora ransoner.

När Loppan är på bra humör vill hon gärna vara så nära som möjligt.

Trevlig helg!



Läst 16492 ggr Kommentarer Kommentera
DEC
03
2014

...Typ roligast efter att välja hingst :)

Jag har inte helt bestämt mig för vad Loppans första fölis ska heta, men däremot har jag sedan länge bestämt att alla hennes avkommor ska ha namn som börjar på F (Loppan heter ju egentligen Florentina) och vara musikrelaterade eftersom att jag, näst efter hästar, har musik som kanske största intresse i livet.

Birgitta, som har gården där Loppan står, döper nästan alltid sina hästar till franska namn. "Svarta Faran" som ni har läst om i bloggen (Loppans bästis) heter till exempel egentligen något så vackert som Etoile Noir VR.

Om man ska fortsätta med, och kanske rentav utveckla avelsverksamheten kanske det är lika bra att ha ett pre- eller suffix redan från början. Vissa har ju sina initialer, men jag tycker inte att LÅ är jättesnyggt i hästnamnssammanhang... ;)



Har ni något system för när ni döper era fölisar? Ska alla börja på någon speciell bokstav? Har ni något speciellt tema? Eller beror det kanske på hingstens namn?


Läst 15390 ggr Kommentarer Kommentera

Hej!

Nu vill jag höra om era erfarenheter av att använda spermaimporthingstar!

Jag är verkligen pro SWB och stödjer gärna svensk uppfödning/hästhållning, men det är såklart spännande att utforska alla möjligheter i jakten på den perfekta matchningen mellan sto och hingst. Jag vet att vissa åker med sina ston till seminstation i t.ex Tyskland, men det är inte aktuellt för min del utan om jag väljer en utländsk hingst så kommer jag att prova inseminera Loppan på skick.

Jag undrar dock lite om detta och vill höra från er som vet;

Hur stor chansning är det att använda importsperma? Hur mycket minskar chansen att få dräktigt? Om den ens minskar (jag bara föreställer mig det kanske)? Finns andra nackdelar? Andra saker man behöver tänka på om man överväger detta?

Hojta till om ni har erfarenheter, bra som dåliga, eller bara råkar veta mycket! :)

Min fina tjockis!


Läst 11299 ggr Kommentarer Kommentera

Vi har tidigare bekantat oss med Li Åsebring och Loppan via Unghästbloggen. Nu är de tillbaka i Avelsbloggen, där vi får följa med på resan det innebär att ta föl på sitt sto.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.