Hej!

Idag har Loppan fått gå på salong. Frisyren har fixats & sedan har hon fått avnjuta rykt samt en lång massage, välbehövligt eftersom att hon var lite stel i bakdelen. Den lilla fux-divan njöt naturligtvis ohämmat av uppmärksamheten! Glömde att ta bilder på henne i hagen efteråt, men hon var supersnygg verkligen. Blir ju en helt annan häst när man snyggar till manen!

Sedan hängde jag med de här två gullungarna:

Så himla gulliga och vänliga båda två. Extremt enkla med allt verkligen!



Inte bara vänlig, sjukt snygg också! Han är nu snart nio månader gammal & superfin i kroppen.

Hej!

Trots att det kanske är svårt att förstå vissa dagar, så går vi ju faktiskt mot ljusare tider! Snart är det vår, vilket innebär att stall runt om i landet får tillökning av små underbara, luddiga, långbenta, vingliga fölungar. Väntar du någon som stämmer in på den beskrivningen? Berätta gärna i kommentarsfältet!

Svårt att förstå att det snart var ett år sedan den här lilla personligheten berikade vårt stall & liv!

Avundsjuk på er som väntar föl är jag som lät Loppan gå tom i år, istället får jag se fram emot att det snart är dags att skicka henne till seminstationen - spännande! Innan dess ska hon naturligtvis föst komma i brunst så att jag kan börja räkna på hennes cykel för att se när det är bäst tajming att skicka henne dit. Ett stos brunstcykel varar oftast i ca. 21 dagar varav själva brunsten sker i slutet av cykeln, därför tänker jag köra in hennes till stationen ungefär 15 dagar efter senaste brunsten när det är dags för att ge stationen optimala förutsättningar att få henne dräktig. Detta får ske tidigast i början av maj tänkte jag, hon är ju superfertil & tog sig på första försöket sist och hennes tilltänkta har också bra simmare, så jag har ju ingen anledning att tro att det kommer att dra ut på tiden även om man såklart aldrig kan veta. Om så vore fallet tycker jag ändå att det finns gott om tid för flera försök!

Jag har nästan helt bestämt mig för att hon får gå till Dream Boy i år, men jag ska dra förslaget genom ett par rådgivare till innan jag spikar det helt. Tycker dock att kombon är intressant och jag tror att det kan resultera i en riktigt trevlig avkomma!


Min fina lilla Loppis, snart (förhoppningsvis) tvåbarnsmamma! <3

Hej!

Igår var jag på ett av mina jobb där jag arbetar med marknadsföring i en helt annan bransch än häst-/ridsport. Jag & en kollega hamnade i en diskussion om hur viktigt det är att lokalisera sin målgrupp, att kommunicera budskap på ett sätt som den målgruppen blir tilltalad av samt ha enkel & lättillgänglig info tillhands när kunderna går vidare med ett intresse. Superbasic inom marknadsföring, men ibland lite rocket science inom Swb-avel (jag har ingen aning om hur det är inom andra raser/förbund, därav inringningen). Jag tror att det går både att applicera direkt och även utveckla tanken, för jag tror att vi måste bli bättre på att lokalisera målgruppen redan innan vi betäcker stoet.

Jag hör hur uppfödare/säljare omkring mig säger att det är så extremt svårt att sälja häst i den bemärkelsen att man vill få en rimlig summa för sin uppfödning (detta har jag skrivit ett långt inlägg om tidigare). En vanlig attityd är att köpare istället väljer att importera billiga hästar från t.ex Holland, vilket blir svårt att konkurrera med utan att prisdumpa de svenskuppfödda hästarna.

Jag tror det är en kombination av mycket som behöver utvecklas. Vi är ganska duktiga på att avla fram fina & ridbara hästar här i Sverige, men i ärlighetens namn tycker jag att vi generellt sett är fruktansvärt dåliga på att marknadsföra dem. Det gäller både på ett individuellt plan samt för rasen i största allmänhet - vet köparna vilken skillnad det är på det svenska uppfödarsystemet jämfört med i andra länder? Vet köparna vad kuperade hagar, välorganiserade unghästflockar och analyserat foder betyder för mentaliteten och hållbarheten (forskning/fakta)? Kan man få köparna att värdera det faktum att man kan följa hästens historia från start? Hur kan man kommunicera att det kan vara långsiktigt mer ekonomiskt att köpa en svensk uppfödning, även om den är dyrare i inköp? Nu pratar jag generellt om attityden att köparna väljer billiga importer, det finns såklart fantastiskt många bra uppfödare & fina, hållbara hästar även från t.ex. Holland - ingen skugga över dem.



Sedan tror jag att bland annat SWB (organisationen) har ett jättejobb framför sig med att utveckla avels- & unghästevent  för att bredda intresset. Jag, som ändå redan är helt frälst - plus ett stort fan av SWB (fortfarande organisationen), funderar faktiskt på att bara åka ner till bruksprovet ett par enstaka dagar i år. Det är helt enkelt en för vissen tillställning även om hingstarna är fina att se på. Jag tror alltså på en lite modernare approach, samt i stort lite tydligare riktlinjer för en samlad SWB-trupp. Kanske en idé vore att erbjuda uppfödare workshops/kurser i marknadsföring? Ha listor över duktiga hästfotografer som kan hjälpa en att fota/filma inför annonsering? Ha fler öppna debatter om avelsmål, tillgång & efterfrågan för att ge uppfödare möjlighet att se lite mer nyktert på sitt avelsmaterial - passar mitt sto verkligen i aveln utifrån de förväntningar jag har på avkommans målgrupp?

Ja, jag måste nog sluta där för att inte skriva en (helt osammanhängande) roman såhär på morgonkvisten, men jag är nyfiken på dina tankar om detta? Hur kan vi göra marknaden för SWB mer blomstrande?

Jag fortsätter att säga "föl" när jag pratar om Frans, men han är ju faktiskt en långbent yngling numera! En riktig liten häst liksom :)

Han är verkligen en uppdaterad version av Loppan. De är kopior i uttrycket, men Frans är absolut betydligt mycket mer elegant & långbent. Här är några jättesuddiga (men dagsfärska) mobilbilder på skönheten:




Så himla snygg modell av häst, tycker jag!

Idag har hovslagaren varit på besök och Frans var naturligtvis en klippa som vanligt, han lyfte på hovarna och stod snällt still medan hovis gjorde sitt jobb. Man behöver inte skämmas i några sammanhang som uppfödare till denna guldklimp :)

Ena sekunden njöt Loppan av det nyvunna livet i lösdriften, andra sekunden fick hon komma in i stallet för vaccination och blev därmed plötsligt påmind om att hon faktiskt brukade ha en unge vid sin sida i det här stallet. "HALLÅ!?? NÅT ÄR FEL!!"



Lite ledset var det en stund, men sen fick hon sällskap av en kompis plus lite kraftfoder och då glömde hon kvickt bort sitt barn igen. Ibland är livet enkelt om man är en häst, uppenbarligen. Efter vaccinationen gick hon ut i lösdriften igen och ställde sig direkt i ligghallen - trots att alla kompisarna stod samlade kring höhäcken. Hon älskar verkligen att stå där inne och bara mysa i halmen, så gullig!

Om det fortsätter att vara såhär varmt här i Stockholmstrakten ska Loppan snart få sig ett vårbad samt en rejäl frisering. När hon var på kliniken med Frans i somras trodde personalen där att hon var en travare, så manen måste faktiskt trimmas lite för att behålla/synliggöra halvblods-looken. Inte för att det är något fel på travare såklart, tvärtom! Jag gillar dock dressyrstilen mer när det gäller häst-frisyrer, alltså ska manen kortas ner och trimmas till lite grann är tanken. Loppan bryr sig dock föga om vilken frilla hon har, hon är nöjd så länge det finns mat och om någon pussar på henne då & då. Som sagt - livet är enkelt om man är en häst. I alla fall om man är en högt älskad häst i ett väldigt välfungerande lösdriftssystem på sörmländska landsbygden :)

Hej!

Nu är fölungarna helt avvanda och stona har gått ut i lösdriften igen. Det har varit väldigt lugnt, några ledsna gnägg från båda håll men i det stora hela väldigt odramatiskt. Ihopsläppet med de andra fölstona gick också väldigt smidigt, vi lät dem gå i hagen bredvid varandra ett par dagar och sedan fick de hälsa på flocken en och en. Efter ungefär 10 minuter stod alla fem runt höhäcken som om de aldrig gjort annat.


Noll dramatik i stoflocken!

Fölungarna är glada över varandras sällskap men undrar ju såklart var deras mammor är. De är dock lätt-tröstade med lite morötter och gos!



Fina Fransen <3

Imorgon ska Loppan vaccineras och då ska jag passa på att ge henne en rejäl ryktstund. Även Frans ska bli lite pysslad med såklart :) Vi hörs!

...Ja, för Loppan alltså. I hästvärlden är det ju bäst om det går att ordna så, alltså att ungarna får bo kvar i sin trygga miljö medan mammorna snällt får flytta hemifrån när det är dags att skilja dem åt. Det blir ju ingen speciellt dramatisk flytt för Loppan heller, bara till andra sidan av gården ungefär. Hon får ju gå ut i lösdriften igen, vilket både jag & hon (om hon kunde tänka mänskliga tankar) längtar efter.

Avvänjningen här har ju skett enligt konstens alla regler. Småkillarna vet precis var de bor och ingen av de inblandade har varit minsta upprörd över den nya boendesituationen. Framför allt mammorna har tyckt att det är ganska skönt att få lite egentid om kvällarna, får jag en känsla av. I hagen är stona oftast för sig själva medan fölungarna busar i något hörn, de umgås nog mest när det ska dias. Innan mjölkbaren stänger för gott är det dock väldigt viktigt att se till att småttingarna äter och dricker bra på egen hand, så att de får i sig allt de behöver för att växa i lagom takt. Vi har vattenhink i boxen samt kar ute i hagen för att veta exakt hur mycket som går åt på en dag, det tycker jag känns tryggast för att ha 100%-ig koll.


Frans har uppgraderat till storlek cob på grimman, förvisso inspänd på sista hålen men som ni ser är det dags att spänna ut lite. Denna grimma hade även Loppan när hon var 1 år, vinrött till fux är nog ett stilbrott men jag tycker att de båda är ganska gulliga i den färgen.

Frans fortsätter såklart att vara ett A-barn. Det känns nästan löjligt att fortsätta skriva om att han är så enkel, men det är ganska fantastiskt ändå tycker jag. Han har verkligen gjort precis allt man bett honom (eller tvingat honom till; Som när han fick en spruta i skinkan under flera veckors period i och med navelinfektionen) med lika glatt humör och stor tillit till den som hanterar honom, om det så är veterinärer på klinik, hovslagare eller någon annan främling. Rena drömmen hanteringsmässigt! Plus att han har ärvt sin mammas lååånga öron, ytterligare en av Loppans förärvningskvalitéer som avelssto ;)

När jag ändå är inne på hanterings-/utbildningsämnet så var det en läsare som mailade och önskade ett inlägg om min syn på unghästutbildning för ett tag sen. Eftersom att min blogg har ändrat lite riktning sedan Loppans skada upptäcktes förra året så har jag valt att inte skriva något inlägg om det just nu även om jag fortfarande rider mycket unghäst, istället vill jag tipsa om en annan bloggare som publicerat ett inlägg om precis detta. Bloggen tillhör Nina Rademaekers, vars fina nyblivna 4-åring Delicato jag har förmånen att hjälpa till lite med i deras satsning mot unghästchampionaten. Nina är en fantastiskt duktig ryttare med en väldigt sund syn på unghästutbildning (Delicato är dessutom lika mild i temperamentet som Frans och alltså även han en dröm att ha och göra med. Väldigt lätt att bli förälskad i den sötnosen också!).

Läs inlägget här, det matchar min syn på unghästutbildning ganska exakt:
ninasrader.se

Hej!

Ingen avelsfantast har väl missat att hingsten Totilas nu är på rea?

http://www.horseandhound.co.uk/

Även om det kan kännas spännande att fler får tillgång till honom tycker jag att det har ett lite sorgligt skimmer över sig. Jag minns i början när han bara fick några få utvalda ston, sen har har ju varit så dyr att man kanske inte har testat att betäcka med honom om man inte haft ett riktigt, riktigt fint sto.
Nu när "vem som helst" (sannerligen ett relativt begrepp) kan använda honom blir det intressant att se vad resultatet bli tycker jag. Totlias har ju lämnat otroligt många fantastiska hästar, t.ex Total Hope som var löjligt rörlig när jag såg honom på bruksprovet förra året:

Och för att inte tala om nästan overkligt fina Glocks Toto Jr:

Total Hopes mamma är ju GP-stoet Weihegold som även har lämnat en annan godkänd hingst (Jewel's Sir Weibach e. Sir Donnerhall I) och också Toto Jr's mamma Desperada ska ha lämnat en annan godkänd son tidigare. Att Totilas har några så otroliga avkommor tror jag alltså också har väldigt mycket att göra med att hans ston sammantaget är mycket starka (jämfört med många andra hingstar som kanske redan har mer blandad kvalité på sina ston och därmed lite större bredd på avkommorna).

Därför blir det som sagt jätteintressant att se vad som händer när kanske lite fler obeprövade ston går till Totilas! Är det rent av någon av er som tänker prova honom nu när han är på "rea"?

Tack för responsen på hingstvelandet! I "omröstningen" mellan Dream Boy och Everdale verkar det nästan bli 50/50, tur att jag ännu har lite tid att fundera. Hos Dream Boy har jag (kort beskrivet) framför allt fastnat för stammen samt hans lätthet och otroligt härliga gångarter, medan jag tycker Everdale verkar lämna högställda, vackra hästar med bra galopp. Det är inga dåliga hingstar någon av dem, jag tror att vilken jag än väljer kommer att matcha Loppan fint och förhoppningsvis ge en trevlig avkomma. To be continued!

Igår hälsade jag på pälsklingarna i kylan! Så häftigt att se hur deras pälsar liksom reser sig och har bättre funktion än vilket täcke som helst - de är knallvarma längst in mot huden, trots att det är runt -15 ute. Ganska coolt ändå! Däremot är de ju inte snygga, slimmade tävlingshästar just nu... Kändes nästan som jag var på besök på en lama-farm igår:

Luddiga, men sååå fina!

Loppan fick en ny, superhärlig ryktborste av mig igår så den invigdes med en låååång ryktstund i gången. "Äntligen lite fokus på mig" tyckte Loppan!

Min fina lilla häst! Trots mammutpäls så är den väldigt blank och fin, kort och tät men inget ragg liksom. Återigen så tacksam över sund hästhållning med bra foder som gör att hästarna håller sig friska och fina på alla sätt!

Hej!

Nu är Frans officiellt inte min längre! STORT grattis säger jag till ÖDC Stables och Anita M. Larsson som är guldprinsens nya familj. Varken han eller ni kunde ha fått bättre :)

Även med ny ägare bor Frans kvar på gården ett tag till, till Loppan stora glädje....Eller? Nja, hon har faktiskt börjat tröttna lite på sin gänglige tonårspojk. Hon är inte alls lika sugen på att hänga med honom längre, så för hennes del får han nog gärna flytta till Haparanda om det vore så. Det kan ju också ha med att göra lite att när de ses efter en lång natt utan mjölk så är Frans väldigt ivrig på att dia, vilket säkert inte är jätteskönt för Loppan. Det är dock snart över, avvänjningen går verkligen superenkelt och helt enligt skolboken så snart är nog fölen helt självständiga.

HUR kan man tröttna på den här lille godingen?

Det ska bli skönt att kunna hantera Loppan lite smidigare på egen hand, jag vill ju gärna aktivera henne eftersom att hon älskar att jobba och utmanas. Planerar många skogspromenader, lite löshoppning på lägre nivå och kanske lite frihetsdressyr-inspirerad träning från marken! In med tips på vad man kan göra utan att sitta på (på en light ambitionsnivå).

Till vårens betäckning är jag nu nere på två heta hingstkandidater, Dream Boy och Everdale. Jag kanske hinner ändra mig igen innan det är dags men just nu är det dessa två som klarat sig igenom nålsögat (hade ju en lista på ca. 40 hingstar från början). Vilken är er favorit?
  


Gillar att speakern får det att låta lite som tv-shop!

Drömkillen!