Foto: Privat och Adobe Stock

  
I stället för att tycka och tänka, varför lyssnar vi inte på våra hästar? Kan de prata? Oooooo ja! Har de en åsikt? Absolut!
Bett/bettlöst, lösdrift/stall, täcke/naket, listan kan göras hur lång som helst. Men, är det egentligen viktigt vad jag tycker? Det är ju min häst som drabbas. Om vi börjar med bettfrågan:
  
Jag vet faktiskt inte hur många hästar jag har ridit in i mitt liv, jag tappade räkningen för många år sedan. Innan det är dags att sitta på hästen är det en lång förberedelse i form av markarbete, utprovning av utrustning med mera. Vad fäller då avgörandet vad det slutligen blir för utrustning? Hästen så klart! Något annat vore väl dumt?
Jag börjar för det mesta med repgrimma. Vissa hästar förstår signalerna enkelt redan där, andra har svårare att göra kopplingen. Jag har sidepull, olika hackamore, bett och alla möjliga huvudlag. Jag provar mig fram tills jag ser att hästen känner sig bekväm och så enkelt och avslappnat som möjligt kan läsa mina signaler. Erfarenheten säger mig att ett stort antal hästar ”väljer” ett bettlöst alternativ, men det förekommer absolut de som trivs bättre med bett. Då oftast på grund av att de är obekväma med nosgrimma.
  
Lösdrift vs stall då? Ja, där måste jag säga att jag upplever hästarna som periodare. Mina hästar har tillgång till både stall och lösdrift, ibland vill de vara inne, ibland vill de gå ute. Ibland vill de gå in och äta eller vila ifred en stund, sen vill de gå ut igen och då får de göra det.
Samma sak gäller täcken. Ibland fryser de, ibland gör de det inte. Vissa hästar är mer frusna än andra och vissa väder passar dem sämre än andra. Känns det igen? Det borde det, för det är ju precis så vi människor har det också. Det varierar helt enkelt.
Nu har inte alla det lika förspänt som jag, som har tillgång till både och, och dessutom är hemma så pass mycket att jag kan tillgodose hästarnas behov. Det förstår jag och så måste det ju få vara, men då får man se till hur hästen OFTAST vill ha det.
Som min ena valack, han gillar INTE lösdrift! Han avskyr all form av nederbörd och ställer sig demonstrativt utanför stalldörren med öronen bakåt och väntar om det börjar duggregna lite. Han är tydlig! En annan av mina hästar kan tänka sig att komma in och äta sina mineraler, men sen hänger han över boxdörren och fullkomligt skriker ”släpp ut mig”.
  
Jag tror att vi behöver bli duktigare på att se att HÄSTARNA är olika. För det är de faktiskt! Ett av argumenten som ofta kommer upp är:
”Men, har vildhästar täcken på sig?”
Nej, det har de inte. Men de har däremot enorma ytor att röra sig på, de har skogar som skydd, kan röra sig för att hålla värmen och äta. Men, sedan dör vissa av dem som inte klarar av att anpassa sig efter habitatets förhållanden. Det är så evolutionen ser till att de blir bättre och bättre anpassade.
Vi människor avlar på andra saker än täta pälsar, starka hovar och de egenskaper som är viktiga för hästens överlevnad utomhus. Vi avlar för VÅR skull, inte deras, alltså bör det även vara VÅR skyldighet att hjälpa dem med de ”brister” som vi eventuellt avlat fram. På bästa sätt.
 
Om jag nu ändå väljer att ha täcke, trots att hästen inte behöver det. Jag väljer att lära hästen att ha bett i munnen, trots att den redan visat att den är bekvämare med sidepull. Ja, då får jag erkänna att jag inte utgår ifrån hästen, utan ifrån mig själv.
Är det djurplågeri? Nej, inte enligt lagens mått mätt. Egoistiskt? Kanske... 
All utrustning som finns är framtagen av en anledning. Strykkappor finns för att skydda benen på de hästar som slår sig själva när de rids. Gör alla hästar som har strykkappor det? Mest troligt inte. Lider de av att ha det ändå? Förmodligen inte. Går det att rätta till beteendet, ja, i många fall.
  
Det finns nyanser, anledningar, förklaringar och åsikter. Hur många som helst! Vad jag vill komma fram till med denna text är att jag tar för givet att DU känner DIN häst och vet vad du håller på med, och DU får lita på att JAG känner MIN häst och tillgodoser dess behov.
Denna lilla tanke räcker för att lösa alla dessa konflikter. För nej, det finns inte EN mall som gäller alla hästar, lika lite som det gör det för oss människor.
 
/Liza

Foto: Camilla Nee

Foto: Privat

"I midvinternatten strilar ett regn, stjärnorna syns ej i dimma.
Alla har lera i varje hägn, djupt till knäna med en blöt grimma.
   
Täcken hänga på tork i vart stall, snön lyser med sin frånvaro all.
Ingen snö ens på taken, så varmt att tomten kan gå naken.
  
Veterinärvård och pålle som varit konvalescent,
tävlingssäsongen blev inte som vi tänkt.
  
Grubbla, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
  
Trots motgång, lera och allt det där våta,
hörs vår ryttare aldrig någonsin klaga och låta.
  
Ska man till stallet och träffa sin vän,
finns där inte ”jag orkar inte, jag tar det sen”.
  
En mule och värme och en närvaro som säger det mesta.
Han är vännen som vill vara till lags och alltid göra sitt bästa.
  
Tänk alla drömmar och ambitioner som ridsporten väckt,
hos både tjejer, killar, unga och gamla.
  
Kanske också därför dom kallar oss en sekt,
då vi uppenbarligen alla Jerringröster kan samla.
  
Vi är fokuserade och vana att kämpa för att nå våra mål,
därför blickar vi framåt mot OS-året och utbringar hästens skål.
  
/God Jul alla hästvänner önskar "Killar som rider"

Foto: Privat

 
Nu har jag haft årets sista träning och vill tacka alla fantastiska elever för detta år! Att få hjälpa er i med- och motgång är så inspirerande och jag tycker att det är roligare än någonsin att vara tränare. Jag är så stolt över er och ert tålmodiga arbete. Ni som har gjort fina resultat förstås – men kanske ännu mer ni som har haft motgångar, hamnat på fel spår, fått backa och ta ett steg tillbaka. Ni som har förstått att tålamod, förändring och förståelse för hästen leder in på rätt spår igen. Ni vet vilka ni är.
Denna tid på året innebär tävlingsfritt för de flesta, med lite lätt träning eller kanske vila en period. Det vill säga ett ypperligt tillfälle att utvärdera och planera.
 
Ett par tips i juletid

• Förhoppningsvis mår hästen bra i kroppen efter säsongen, men gör hellre en "vetcheck" nu så att du kan chilla lite och äta julmat med gott samvete, samt återuppta träningen med en fräsch häst!
• Ta väl hand om hästen även under vilan. Hur är hullet? Muskulaturen? Benen? Hovarna? Planera in hovslagare, vaccination och avmaskning. Och har du kollat tänderna?
• Lägg hellre pengar på ovanstående än på ett nytt schabrak, träns eller pannband.
• Ta hand om dig själv! Att bara slappa och äta julgodis är inte sjysst mot hästen. Håll i gång din egen fysträning på något sätt! Kanske vet du om att du sitter snett på hästen? NU är det läge att ta tag i det. Boka genast naprapat, sjukgymnast, PT eller vad du nu kan behöva! 

TA FRAM PAPPER OCH PENNA
Summera året! Var ärlig mot dig själv, gå igenom era resultat – bra och mindre bra. Har du tävlat på "rätt" nivå med mycket felfria rundor? Består resultatlistan mest av fyra eller åtta fel? Eller är det en blandning av felfritt och uteslutet? Varför? Vad kunde du ha gjort annorlunda?
  
MÅL FÖR KOMMANDE ÅR
Till exempel "stabila i Lätt B under våren", "debutera Lätt A i maj" eller Karl-Oskar Cup, Falsterbo etcetera. Utgå ifrån årets resultat så att du sätter realistiska mål (drömmar är något annat!). Gå igenom tävlingsterminen i alla fall fram till midsommar. Börja med årets "huvudmål" och gör en preliminär kalender med möjliga tävlingar och klasser utifrån det.
  
Vilka förbättringar behöver du göra för att nå målen?
Öva galoppombyten? Förbättra din sits (Ja, alltid! Men vad och hur?)? Din egen form? Sitter du optimalt i din sadel? Hur länge klarar du galopp i lätt sits? Hästens kondis? Rida bättre vägar? Kunna reglera och variera galoppen bättre? Öva långa anridningar? Öva korta anridningar? Rida rakt? Hoppa mitt på hindren (i båda varven)? Få hästen mer lösgjord och liksidig (ja, troligen)? Hoppa mer titthinder? Träna kombinationer? Tävla mer? Tävla mindre? Återigen, var ärlig mot dig själv och rådfråga gärna din tränare.
  
TRÄNA INFÖR TRÄNINGEN
Till sist... Om du ska få ut optimalt av den där timmen hoppträning en gång i veckan (eller varannan) gäller det att öva mellan träningarna. Mer galoppbommar och småhinder i din vardag. Att komma med en orastad häst som inte har hoppat på två veckor gör varken dig, mig eller de andra i gruppen lyckliga.
  
Ha nu en en härlig jul, så ses vi igen nästa år!

/Katarina Torstensson
  

Hippsons julkalender

Fram till den 24/12 publicerar vi ett erbjudande per dag. Observera att det kan finnas erbjudanden som enbart gäller "sin" dag.

Foto: Adobe Stock och Vaggeryds hästklinik
  
Ena dagen kan hästen plötsligt vara blockhalt. Hältan kan också komma smygande eller komma och gå. En hovböld är en infektion i hovens läderhud. Bakterier kan ha tagits dit via exempelvis trampskador, spiktramp, sömstick, sprickor, röta eller hålväggar.
Hästen kan få ökad puls till hoven och bli varm och svullen. Svullnaden kan gå upp över kotan. Hästen kan även bli hängig.
  
Oftast sitter bölden i väggläderhuden och det gäller att säkerställa diagnosen och hitta var bölden sitter. Det kan även vara andra orsaker till att hästen är kraftigt halt.
Hovslagaren eller veterinären känner noga igenom hoven med en visitertång. Ibland är det svårt att hitta bölden, ofta läggs ett våtvarmt omslag över natten.
  
När bölden lokaliserats gäller det att tömma den nedåt. Detta görs av veterinär eller hovslagare. När bölden väl tömts och spolats ur räcker det oftast med bandagering och vila en kortare tid. Ibland behöver hästen skos med en sula efteråt.
Vid svårare infektioner krävs antibiotika. Stelkrampsskydd kontrolleras.
  
Vänta inte ut hovbölder. Det kan handla om infektioner som kräver antibiotika eller stelkrampsskydd. Bölden kan också sprida sig och bli mycket stor om den inte dräneras i tid.
Framför allt så har hästen mycket ont, när bölden tömts brukar smärtan släppa snabbt.
  
/Vaggeryds hästklinik

Hippsons julkalender

Fram till den 24/12 publicerar vi ett erbjudande per dag. Observera att det kan finnas erbjudanden som enbart gäller "sin" dag.