En ryttare som kämpar med sin ridutbildning.

Att läsa på sociala medier kan emellanåt vara riktigt intressant. Någon skriver vad du egentligen har funderat över men aldrig blivit klar med.

En bekant till mig kommenterade på fb ett inlägg om avel. Jag är inte insatt i den delen av produktionen för sporten, men det är intressant hur vi ska få fram fler riktigt bra hästar. Det pratas ju alltid om att det råder brist .

Det som mina ögon fastnade på i kommentaren var:

"Kanske finns det rent av fler bra hästar än det finns ryttare, menar då de hästar som har kapacitet att nå svår hoppning eller dressyr?"

Jag använder ofta en hashtag #allahästarkan när jag lägger ut bilder som rör ridning på mitt Instagram. Med det menar jag inte att alla hästar kan bli svårklass- eller mästerskapshästar, det är inte möjligt. Men med rätt utbildning kan de flesta hästar utvecklas mer än vad någon tror, både vad det gäller rörlighet och prestation även om de passerat sin unghästtid.

För att det ska hända måste vi utbilda ryttare i god ridning. De välutbildade ryttarna kan i sin tur sedan ta itu med uppgiften att ta tillvara och i den mån det går, förädla de hästar vi har.

Kanske är det verkligen så att fler hästar skulle få chansen om vi hade fler bättre ryttare? Är detta att sticka ut hakan och bara vänta på mothuggen? Då är det värt det ...

Om man som jag ofta får vara rådgivare vid hästköp eller leta hästar till mina ryttare är det slående vad ofta saluhästarna beskrivs som sent tagna eller av diffus anledning är efter i utbildningen som förklaring till att de inte har för åldern förväntad utbildning. 

Just nu är det aktuellt för en av mina ryttare att hitta en ny häst. Vi har letat överallt, i den prisklass som är möjlig. Denna ryttaren var inte så sugen på en tre- eller fyraåring utan ville ha en som var mer riden, lagom utbildad och förhoppningsvis världsvan.

Efter ganska många månaders letande och provridande har ryttaren nästan gett upp tanken på en lite mer utbildad häst. De som är över sju år är inte annorlunda att sitta upp på än de som är fyra. Vi letar inte i översta stjärnklassen.

Ryttaren ringde mig häromdagen, tämligen uppgiven. "Var finns det en välriden häst? Det tar ju lika lång tid att utbilda en oriden tioåring som en knappt inriden fyraåring."

Vad är en välriden häst och exakt vad kan en välutbildad ryttare?

Detta är kanske är några av alla de odefinierade begrepp som vi strör omkring oss i ridsporten. Det många talar om men ingen riktigt är säker på vad det betyder. 

Nästa gång ska jag berätta om hur en krånglande häst inte hade ett ben i varje hörn. När vi kom på det gick utbildningen som en dans. Hade vi inte kommit på det hade den kanske stått i en hage och varit "lite efter i sin utbildning".

Du behöver inte alltid ha svaret för att gilla frågan.

                                      Hejåhå i sommarvärmen! //Kajsa

  

Hej igen skulle jag behöva säga. Det har varit tunt med inlägg från mig ett tag, jag har haft fullt upp med andra saker. Till exempel har jag hängt med journalister och fotografer, det har varit spännande! 

Detta resulterade i en stor artikel i lokalpressen/Kungsbackaposten och snart kan du läsa om mig och min vardag i ridsportförbundets magasin Häst & Ryttare. För den artikeln hade jag en fotograf med på jobbet en hel dag. Ny erfarenhet i att fokusera trots att kameran smattrade oupphörligen, nära. Fotografen var bakom, framför, bredvid, under och över hela tiden. Himla trevlig kille och mycket rutinerad, mikaelsjoberg.se, Stockholm. Kolla hans bilder!

Mina ryttare var fantastiska på att hålla fokus och hästarna jobbade på utan att reagera. Gott betyg för deras utbildning!

Nu har jag en lite lugnare period, eller hade för nu startar tävlingssäsongen upp! Fullt ös ...

Men jag tänkte försöka få in lite korta inlägg, det finns så mycket viktigt i vardagsridningen att prata om. Just det där vardagliga, grundläggande och kanske lite oglamorösa som ibland glöms. 

Får se hur det faller ut, jag går ut lite stillsamt.

Ryggning ...

Ryggning är en lurig rörelse, den finns i dressyrprogrammen med från L:A till Grand Prix och den introduceras för de unga hästarna i 5-års programmet. 

Den är, om den används korrekt lösgörande för hästen. Den är ett bra kontrollverktyg för ryttarna, ryggar hästen lugnt, rakt och lösgjort då har man lyckats få till arbetet.

Används ryggningen som bestraffning, vilket jag ofta ser, då är den inte lösgörande ... Då verkar den mer vara en ventil för ryttarens frustration. En tämligen dålig ventil.

Ryggning handlar inte alls om att ryttaren ska dra i tyglarna, det kan vara bra att ha i närminnet! I Ridhandboken 1 står något bra: 

"Om hästen inte vill(kan, mitt tillägg)rygga är det omöjligt att korrigera den i själva ryggningen."

Ryggning är inte direkt skritt bakåt, fotflyttningen är som i trav fast utan svävmoment. Hästen ska vara rak, eftergiven och kunna lugnt och med jämna lagom korta steg kunna träda bakåt.

Ett bra tips om det trasslar är att ta hjälp från marken, någon är med och visar hästen hur den ska göra. Försök aldrig, då menar jag aldrig! att dra hästen bakåt. För då gör du fel på riktigt.

Titta på hur ryggningarna utförs i din omgivning och sätt sen en ära i att lära dig och din häst att rygga rätt. Lösgjort, balanserat, med lyfta  hovar och med en god framåtbjudning.

Nästa inlägg kanske får handla om galopp, tretakt vs fyrtakt. Vi får se!

Den här hästen har gått från ingen till ganska trevlig galopp. Inte så krångligt när ryttaren får rätt information så hästen kan begripa.

       Lycka till nu, fler åttor på ryggningarna!        Hejåhå// Kajsa