Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Dagens arbetsplats (eller dagens lekplats om du frågar Daisy...) var bakom stallet, vid hagen, där vi skulle gräva ned el-kabeln till staketet. När vi byggde hagen gjorde vi en tillfällig lösning med el-tråd på isolerade armeringsjärn (som fanns kvar på gården sedan sist man hade hästar här för sisådär en 20 år sedan). Men problemet med detta är att man inte kommer förbi varken med lastaren eller med hästar, plus att det alltid finns en risk att det t.ex. blåser ned en gren eller dylikt och tar med sig tråden. Och nu när vi ska gräva ut för gödselplattan så måste vi komma förbi med lastaren. Så det var bara att börja gräva.

Daisy hjälper till att gräva...

När man har grävt i jorden behöver man ett bad!

Vi gjorde jobbet manuellt, jag och min man. Vi har ju en grävarm på lastaren, men det kändes lite overkill bara för att få ned ett litet rör ca 5cm diameter och dryga 20 meter långt. Jag skulle uppskatta att det tog oss ca 4,5 timme delat på två pass, med lunchpaus och tupplur emellan, att få det gjort. Hade det gått snabbare med lastaren? Antagligen, men nu fick vi oss en bra work-out och många skratt på vägen. Daisy var med oss ute innan lunch och "hjälpte till" så gott hon kunde. Dvs grävde frenetiskt där vi redan hade grävt och hoppade upp och ned ur "diket" med en imponerande intensitet. Ibland blev det inte helt rätt och hon stod istället på huvudet med rumpan rätt upp i vädret. Och jag höll på att vika mig dubbel i skrattattacker. Har ni tänkt på att saker och ting blir väldigt mycket roligare när man är trött...?

Hur som helst. För att gräva ned en el-kabel så behöver du:

En spade eller två

Ett spett

Oömma kläder och handskar (för du blir skiiitig!)

Ett plaströr i önskad längd med stålvajer i (avsedd för att dra tråd igenom).

En isolerad elkabel avsedd för utomhusbruk

Isolering och vattentät fogmassa

Diverse verktyg (skruvmejsel för att skruva av locket på dosan, ev såg för att kapa röret i rätt längd, avbitartång för att avisolera elkabeln m.m.).

Sedan skadar det aldrig att ha lite silvertejp till hands...

Jag är i alla fall nöjd med resultatet, men det känns som om jag kommer ha grym träningsvärk i ryggen imorgon!

PS. Någon som vet vad mina fina stockrosor har drabbats av när de ser ut som på bilden nedan???

Tittar på videon från första hagsläppet för ca en månad sedan... Herregud! Inte undra på att man var lite nervös för att både senor och benpipor skulle ryka all världens väg.... Men allting gick ju bra med facit i hand, och nu för tiden går de bara rätt ut och börjar beta (tog bara någon dag).

Ni kan också se en en bra anledning till att jag valde vita elband till övre tråden. Förutom det faktum att det är snyggt så syns den också tydligt för hästarna, vilket är en säkerhetsåtgärd när man släpper nya hästar i en hage. Det är också bra för eventuellt vilt som finns i området. Så slipper man problem med att rådjuren river stängslen om nätterna. Alla stolpar, eltråd och andra staket-tillbehör har vi köpt av Djurgårdens Ridsport & Stängsel.

Men visst blir man lite glad av att se dem spralla av sig i hagen? Ferdinand är den lilla fuxen som leker arabhäst med svansen på ryggen, och Domingo är den lite äldre klokare herren som tycker att man kan äta gräs istället för att springa runt. Underbara, älskade, tokiga djur!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Lördagförmiddag och regnet ligger tungt och grått över Asmundtorp. Perfekt blogg-väder! Jag och Daisy njuter av att vara inne i värmen (medan mannen min är ute och spelar fotboll). Anything that makes you happy...

I veckan har vi fått mycket jobb gjort. Projekt-ridbana ligger lite i träda just nu eftersom jag fortfarande letar efter passande leverantör av nytt topplager. Det visade sig vara svårare än förväntat eftersom alla verkar vara på semester just nu. Och det är trots allt både en rätt stor kostnad och en väldigt viktig del av en fungerande vardag, så jag vill inte ta några förhastade beslut som jag sen kommer att ångra och behöva göra om inom snar framtid. 

Istället har vi tagit tag i projekt-gödselplatta. Steg nummer ett blev att fälla ett par träd på baksidan av stallet som stod precis där gödselplattan kommer vara. Här har återigen svärfar ryckt in och spelat hjälten eftersom han under åren har fällt massvis med träd i sin sommarstuga med skogstomt. Men vi andra hjälpte förstås också till och bar grenar och röjde undan. Jag vill här höja ett varningens finger eftersom det kan vara farligt att fälla träd om man inte vet vad man gör. Både människor och närliggande byggnader kan bli skadade/klämda under fallande träd - så se till att ta hjälp av någon som kan om det är första gången du ska fälla ett träd.

I övrigt så har vi hunnit fixa mycket inne i huset, satt upp rullgardiner, packat upp lådor, fått upp tavlor m.m. Vi har haft långväga besök av min vän och kollega från Tyskland. Vi har flyttstädat i vår gamla lägenhet som ska vara tömd och klar nu till månadsskiftet. Och så har vi varit och fyndat möbler hos en vän till mig som flyttade från stort hus till lägenhet i stan och skänkte bort massor av fina möbler! Så allt som allt en produktiv bra vecka som inte är slut än!

Jag känner att jag ligger lite efter med mina bildspel... Jag fotar massor hela tiden för det är så kul att ha alla stegen dokumenterade, men sen hinner jag inte lägga upp det... Så därför kommer här ett bildspel från trädfällningen PLUS att jag har uppdaterat förra inlägget om ridbana med nya bilder så gå in och titta där också!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Före...

Jag både älskar och hatar min ridbana just nu. Älskar den för att den ligger så fantastiskt vackert inramat av flertalet stora träd som måste vara minst 150 år gamla. Ekar, bokar, askar och fläder! Träden hade dock tagit sig lite friheter under de 15-20 år som ridbanan har laget i träda och sträckt ut sina grenar flera meter ut över spåret. Så vi har haft ett hästjobb, som man säger, med att såga grenar och röja ris. Vi kommer inte ha ont om ved på ett par år om jag säger så... Men det verkliga grovjobbet har bestått av att kratta sten. När vi flyttade in var hela ridbanan täckt av stenar i olika storlekar. Alltifrån fin singel till rätt så grova ca 5*5 centimeters stenar. Så vi har krattat och krattat och krattat! Hela familjen har hjälp till. Min teori (eller kanske min förhoppning?) var att tidigare ägare hade använt ridbanan som förvaring av singel och sten till väghållningen och gårdsplanen under de senaste åren och att om vi bara fick bort det översta lagret så skulle det finnas en användbar ridbana därunder...

Vi hittade en pinnharv på blocket som jag passade på att hämta upp förra måndagen när jag hade mina lektioner i Sandåkra. Och sedan dess har vi krattat frenetiskt för att kunna testa harven. Mina föräldrar åkte ju hem i början av förra veckan, men mina svärföräldrar har varit här sedan i fredags och hjälpt till. Tyvärr visade det sig att när vi krattat klart och kört de första vändorna med harven så kom det fram nästan lika mycket sten till... Bara att sucka, bita ihop och börja kratta igen... Gång nummer två ville vi komma djupare ned i banan och la därför på en avsågad telefonstolpe och tre murblock på harven. Eftersom sanden som finns på banan varit mycket hårt packad, så hoppades jag fortfarande att vi nu skulle få bort de sista stenarna - men icke. Gång nummer tre la vi harven upp och ned så att den sladdade ridbanan istället för att djupharva, men för en tredje gång kom det upp en massa stenar till ytan den här gången var det dags att inse att vi helt enkelt måste lägga på ett nytt topplager på den. Det är helt enkelt för mycket sand som har blåst och regnat bort under åren, så harvar vi djupare nu kommer vi bara ned till bärlagret och det gör ju ingen människa glad. 

Jag vet att en gång i tiden är den ordentligt anlagd med dräneringsrör, markduk och ett topplager i natursand. Så jag tror att ett nytt topplager på en 10-15cm och kanske en ny markduk emellan kommer göra susen, men jag ska för att vara säker på att få ett bra underlag prata med en expert som jag fått rekommenderad.

Idag har jag ägnat hela förmiddagen åt att läsa på om olika sorters grus och underlag, och jag lutar starkt åt att ha en blandning av sand/grus och träflis på min ridbana. Dels på grund av det jag har läst under dagen och dels baserat på egen erfarenhet av olika underlag på de anläggningar jag jobbat på. Bästa utebanan har hittills varit den på Kungsviks Gård där jag nyss flyttade från och den bestod av just denna kombinationen! Jag bara längtar efter att kunna rida mina hästar!!! Får vi inte rätt på den där ridbanan snart får jag hugga ned lite av vallen och göra en gräsbana!

Här hittar ni en kanonbra länk med massor av matnyttig information för den som ska anlägga en ridbana. Visste ni t.ex. att kiselgrus dammar mer än andra material och att ekflis är den optimala flisen på en utebana eftersom den förmultnar långsammare? Nä, det visste inte jag heller. Vi hade en mycket intressant föreläsning med Lars Roepstorf redan 2006 när jag läste på SLU som tog upp ämnet underlaget kontra hållbarhet, men när det gäller storlek och material på grus och liknande var mina kunskaper minimala. Som de flesta ryttare vet jag precis hur jag vill att underlaget skall kännas, men inte så mycket om själva materialet i det. Men nu känner jag att jag har tillräckligt på fötterna för att börja ringa runt och ta in offerter. Så wish me luck!

efter...

Idag har vi äntligen fått hämta vår lilla Daisy! Och hon är en riktigt pärla. Rätt så självständig, men också lite försiktig. Vi hämtade henne mitt på dagen så hon har hunnit vara här hemma ett par timmar. Hon har varit rätt så trött och sovit mycket, men det tar jag som ett gott tecken. Hon har kissat ute tre ggr och bajsat ute en gång (inga "olyckor" inne i huset än så länge!). Vilken duktig valp!

Jag var iväg en sväng till halmbonden och hämtade halm med transporten, medans Jörgen passade Daisy (där fick vi by the way VIP-biljetter till Röstångamarknads parkering i helgen, så det måste vi ju passa på att gå på!). Trevligt folk här på landet!

När jag kom tillbaka hade transportlåset hakat upp sig lite, och efter att ha konstaterat att det inte hjälpte om man sparkade på den (ens upprepade gånger) så ringde jag min man som fick komma ut och hjälpa till. När jag kom in, efter två minuter, var Daisy i full gång med att galoppera runt i vardagsrummet med sin snuttefilt som hon uppenbarligen hade besegrat. Kan man bli sötare???
 

Den här fina skylten fick vi av min vän i inflyttningspresent. Den pryder nu vår ytterdörr! Välkommen Daisy!

Daisy på sin första promenad på gården! Ferdinand är lite nyfiken på den nya familjemedlemmen...

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Vi börjar bli experter i att använda vad vi har här på gården för att bygga saker och lösa diverse "problem". Tiden går så himla fort så jag hinner inte med att skriva om allt som händer! Idag är till exempel min familjs sista dag på gården (för den här gången förstås)! Syrran ska hem och börja jobba igen och mina föräldrar ska hem och planera 70-års fest (grattis i förskott moster!). Men dom har varit till ovärderlig hjälp med att fixa både inomhus och utomhus och det kommer bli lite tomt här utan dem. Fast vi kommer fortfarande ha mycket hjälp av mina svärföräldrar och av våra vänner så det blir nog bra ändå. Och så kommer vi snart ha sällskap av en liten fluffig hundvalp! Imorgon åker vi och hämtar Daisy i Helsingborg!

Hur som helst! Jag gillar ju mina bildspel så här kommer ytterligare ett på byggandet av ramp till gödselcontainern. Det är min man och min svärfar som varit duktiga och knåpat ihop den här skapelsen på ett par timmar. Den består av överblivna murblock, lastpallar och två "telefonstolpar". Alltihopa saker som fanns att hitta på gården när vi köpte den. Ja, och så långa skruvar förstås som vi köpt på biltema. Allt som allt en mycket stabil och bra konstruktion som fungerar utmärkt att köra skottkärror på.

Ps. Kommer ni ihåg att jag skrev att vi skulle få två kattungar? Det visade sig vara överflödigt... Ett par dagar efter flytten hörde vi ett väldans dunsande och "galopperande" uppifrån höskullen ovanför stallet. Det visade sig att vi redan har en mamma-katt och tre kattungar. Så nu pågår projekt tämja-kattungar! Vi matar dem med torrfoder och med sardiner och har gjort en leksak av mitt dressyrspö. Min man har lyckats klappa en av dem. Vi hoppas kunna fånga in dem så småningom så att vi kan ta dem till veterinären och kastrera dem. De heter Grädd-nos, Tiger och Grålle (helt baserat på utseende).

 

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Så! Efter lite tekniskt trubbel fick jag äntligen upp mitt utlovade bildspel! Enjoy!

Herregud! Redan tisdag! Tiden har verkligen rusat iväg den här senaste veckan! I onsdags var vi på banken och skrev på papper för lånen och fick nycklar och kvitto. Nu är den vår på riktigt!!! I onsdags kväll åkte vi ut och bara njöt lite av vår gård. Gick runt och tittade i trädgården och åt medköpt middag i uterummet. Det var vår sista lugna kväll. Sedan dess har det varit fullt ös medvetslös. I torsdags och fredags packade vi i lägenheten till sent på kvällen (plus att jag var iväg och hade lektioner i Dalby). Det är också varit hundra samtal att ringa och ärenden att göra... Fixa el, göra adressändring, skaffa hemförsäkring, köpa 4G modem och abonemang, boka en gödselcontainer (som vi måste ha innan vi gjutit vår gödselplatta), hitta/köpa halm, hyra flyttbil o.s.v.

På lördagen hade vi logistiken välplanerad för oss. Eftersom de utlovades (ett löfte som också infriades) värmebölja ville vi börja så tidigt som möjligt, men vi kunde inte hämta lastbilen som vi hyrt fören klockan 8.00, och jag hade hästarna att ta hand om. Så 07.30 tog Jörgen Polo'n (min volkswagen polo, även kallad gamla Bettan fast hon inte är sååå gammal. Men det är inte många polo's som gått över 20.000mil...) och körde till Lund för att hämta flyttbilen. Medan jag tog Saaben (mina svärföräldrars gamla saab som på senare år fått tjäna som "hästbil" eftersom det är enda bilen i familjen med dragkrok som vi får framföra på B-kort) och körde till stallet för att fixa hästarna och koppla på släpet. Saaben hade mina svärföräldrar lämnat kvällen innan. Samtidigt körde mina svärföräldrar med sin skåpbil och sin polo till min svägerska för att hämta upp frivilliga "flyttgubbar". Sedan körde de på var sitt håll - skåpbilen fullastad till gården och polon med flyttgubbar till lägenheten, där två av Jörgens vänner redan var på plats och i full gång med att bära kartonger. Strax efter 11.00 hade vi fått in alla möbler, kartonger, pryttlar och pinaler och så var flyttlasset på väg! 

Vi var allt som allt tio personer som hjälpte till att lasta av flyttlassen så det gick väldigt fort och smidigt (värre är det med att packa upp allting!). Vi har i dagsläget packat upp det mesta i köket och badrummet, samt det nödvändigaste i sovrummet. Men det är fortfarande väldigt mycket kvar. Idag är första dagen som jag har tillgång till en dator (Halleluja!), inte för att jag hade hunnit skriva något under helgen ändå, men i alla fall....

På söndagen började vi tidigt med att sätta hagen. Och insåg nästan lika tidigt att detta kommer att ta tid... Eftersom vi kommer att ha mycket staket att sätta hade vi investerat i en motordriven jordborr. Men vi upptäckte snabbt att våra marker är väldigt stenrika och dessutom var marken hård som betong efter veckans värmebölja. Så det där med att borra upp hål, var visst inte så bara... Vi försökte även trycka ned stolparna med hjullastaren, men det slutade med att hjullastaren hängde i luften medan stolpen inte rörde sig en millimeter. Jag tror att det har tagit oss i genomsnitt säkert 30min per stolpe. Efter ett tag kom vi på en teknik som innebär att man vattnar i hålet samtidigt som svärfar sitter/hänger på jordborren, och sen får man spetta lite då och då för att få rätt på det hela. Och "vips" så har man en hage. Vi hade tänkt vara klara med hagen under söndagen, och sen hämta hästarna söndag kväll (eftersom det var 32 grader i skuggan ville jag inte köra för tidigt), men vi fick hålla på även under gårdagen (måndag) för att få det klart. Men nu är den på plats! Hästarna blev galet glada, speciellt Ferdinand, och sprang som om de aldrig varit i en hage förr. Matte fick snällt stå bredvid och hålla tummarna att ingen av hästarna skulle bryta benen av sig. Men allting gick bra, så nu har jag utsikt över hästarna från mitt köksfönster!   

Idag bär det av till Falsterbo! Mina föräldrar och min syster kom igår kväll och ska stanna hemma och passa hästarna. Jag och Jörgen ska passa på att kolla runt på mässan och så ska vi titta lite på 5-åringarna. Det är ju lite extra kul när man har en 5-åring själv. Vi tänkte också se om vi kanske kan hitta lite saker till Daisy på mässan! Vi hämtar henne om bara en vecka! Solen ska skina idag och jag känner på mig att det kommer bli en riktigt bra dag! Ta hand om er och använd solskydd! 

Ps. Ett bildspel från flytten kommer inom kort. Vi måste bara organisera oss lite mer först...