Malin Baryard hoppas kunna kvala till GP-klassen.

I dag, torsdag, drar det internationella tävlandet igång i Falsterbo. Vi haffade de båda hoppryttare som inte var uttagna från början – utan som har kvalat in under den gångna helgen – för att höra mer om deras planer. Alltså Malin Baryard Johnsson och Emma Kåbring.
  
Text & foto: Anki Yngve
 
Malin Baryard Johnsson var för ovanlighetens skull inte uttagen till Falsterbo utan fick kvala, vilket hon och H&M Tornesch fixade galant.
– Man kan aldrig vara säker på hans form när han har haft ett sådant här uppehåll för avelsarbete. Tornesch har känts väldigt fin hemma, men det behöver inte betyda att det går lika bra på tävling. Sedan märkte jag redan under kvalet när han kom in på banan att han var taggad och hoppade super, berättar hon.
Malin var dessutom ganska säker på att om Tornesch hade visat sig vara i form, då hade hon fått rida i Falsterbo även om hon inte hade varit bland de två bästa i kvalet.
– Sylve Söderstrand hade nog tagit ut oss ändå. 
Under maj och juni har Tornesch varit i Frankrike och betäckt, han kom hem för ungefär två veckor sedan.
Har du med dig någon mer häst för de internationella klasserna?
– Ja, jag rider en nioåring också, H&M Cassius Clay. Planen är att han ska gå 1,45-klasserna och att jag ska satsa mot GP:n med Tornesch. Men skulle det visa sig att ”Tore” inte är stark nog efter uppehållet kanske jag växlar mellan dem i de större klasserna.
Har du inte med dig Crimson, som Amanda Ericsson vann SM med och som du sedan tog över?
– Han är såld! Jag hade honom hos mig för försäljning, så det var planen hela tiden, att jag skulle ta med honom ut på lite internationella tävlingar och visa upp honom. Men nu kommer han faktiskt att stanna i Sverige, det är Stella Röhlcke som har köpt honom (som vann junior-SM, reds anm). Det kommer att bli jättebra tror jag.
Har du några tankar på EM senare i sommar?
– Inga över huvud taget just nu. Mitt fokus är att få tillbaka Tornesch i bra tävlingsform, så får vi se vad som händer sedan.
  


Ödmjuk men taggad Emma
Emma Kåbring från Västerås kom in på reservplats till det femstjärniga kvalet i Falsterbo i helgen, men var bäst av alla där och knep en biljett till fortsatt internationellt tävlande under veckan.
– Det känns som en fantastisk möjlighet att få rida här, lite som en dröm. Jag känner mig väldigt ödmjuk i det här sällskapet, säger hon.
Emma menar att hon och hästen uppenbarligen har prickat formen perfekt hit till Falsterbo. Hennes High Felipe har dessutom varit inne och känt på gräsbanan redan, vilket kan vara en liten fördel.
Vad är det största du har gjort hittills, innan det här?
– Jag vann NM för U25-ryttare förra året, det var nog det största…
Och hur resonerar du inför dina Falsterbo-starter?
– Planen är att köra mitt eget race, man är ju alltid ensam inne på banan oavsett vilken tävling det är. Det gäller nog att inte bli för tagen av stunden, utan att försöka rida som vanligt.
  

Det har varit två helt otroliga veckor i och runt Caen – med utmärkt sport, stor dramatik, besvikelse, glädje och till och med sorg. Vi avslutar vår VM-bevakning med en sammanfattande tillbakablick. Minns mästerskapet med oss – och tack alla läsare för ert stora engagemang!

Visst, det var inte Sveriges dag i Final Four-finalen i Caen, Rolf-Göran Bengtsson hamnade utanför podiet som fyra. Men hans häst Casall blev i alla fall en vinnare – med Jeroen Dubbeldam i sadeln. Här frossar vi i finalen, genom ett bildspel signerat Tomas Holcbecher.

Här kan du läsa Hippsons intervju med Rolf-Göran Bengtsson.
Här hittar du vår direktrapport från finalen, med bilder och massor av tv-klipp.

Rolf-Göran Bengtssons axlar hängde ner, han var tydligt besviken över att ha gått ur VM-finalen som fyra.
– Det är väldigt olyckligt att få ett ner med sin egen häst. När de andra red noll där var jag plötsligt ordentligt distanserad, innan det ens hade börjat, säger han.

Det var inte Rolf-Göran Bengtssons dag i Caen. Finalen började med ett ned på C-hindret i kombinationen med Casall.
– Jag trodde att han skulle komma ur den bra. Det var sjutton också att det skulle behöva hända, säger han, när han lågmält möter pressen direkt efteråt.
Inne på arenan pågår prisutdelningen med topp tre, Rolf-Göran är den som ”blev över den här gången”.
– Jag hade så klart förväntat mig något annat av det här. Jag skulle helst inte stå här och prata med er nu, säger han. 

Känsligare än han trodde
Rolf-Göran inledde hästbytet med att rida Jerone Dubbeldams unge Zenith.
– Den var betydligt känsligare än jag trodde. Jerone och hästen känner varandra utan och innan. Efter det första nedslaget drog jag ner tempot betydligt, det kostade två tidsfel vilket jag inte hade råd med. Det hade kanske varit en fördel att ha haft den hästen senare.
Även med Patrice Delaveaus Orient Express blev det nedslag för Rolf-Göran.
– Där valde vi att gå framåt på sex galoppsprång till den sista oxern, det hade även Jerone gjort med den innan. Kanske hade den inte riktigt orken kvar att klara det igen.
Casall blev hästen som säkrade guldet åt holländaren, något som Rolf-Göran är glad över.
– Det var rolig att Casall var den som fick ”vinna”. Han har kommit igenom det här mästerskapet mycket bra, det var ingen som hade problem att rida runt honom därinne. Han hade krafter kvar och det visar verkligen på kvalitet i hästen, säger Rolf-Göran.
Nu åker han hem till Tyskland där lilla Pamina och sambon Evi väntar.
– Jag har ju lite att komma hem till i alla fall, jag får tänka lite så, säger Rolf-Göran och får fram ett litet leende.
 
Rolf kommer tillbaka
Förbundskapten Sylve Söderstrand är också nedslagen.
– Det blev en jättetrist avslutning. Men vi vet att det är svårt att ta medalj om man inleder med att riva med sin egen häst, konstaterar han.
Rolf-Göran kommer tillbaka, det är Sylve säker på.
– Han har flera fina unghästar i stallet som han har väntat med att börja rida, för att få VM överstökat. Och Casall lär ju tävla mer, vi har ett EM nästa år, säger Sylve.

Text & foto: Ida Röök

Direktrapport med resultat och klipp på samtliga rundor
   

Tyvärr fick Rolf-Göran en dålig start, genom rivningen med Casall.
   

Vad tänkte han när han stod där vid staketet?
 

Finalen är hektisk, med många upp- och avsittningar.

Casalls groom Celia fick se sin häst ridas av andra än Rolf-Göran. 

Beezie Maddens Cortes väntar på att Rolf-Göran ska sitta upp.

Jeroen Dubbeldam sitter upp på Casall medan Rolf-Göran funderar på sista rundan.

Casall fick "vinna" när Jeroen säkrade guldet på hingsten.

Jeroen var nolla finalen igenom, då blir man glad!

Zenith visade sig vara känsligare än Rolf-Göran trott.

Även Beezie Madden lotsade runt Casall väldigt fint.

Sylve är förstås besviken över att det inte blev medalj, men menar att "Roffe" kommer igen.