Foto: Karl Nordlund/Viasat
  
Ryttarmaken Henrik Johnsson har ett mål under OS i Rio – att leverera ridsportbevakning som får svenska folket att få upp ögonen för hästsporten. Till sin hjälp har han hoppryttaren Linda Heed och de har sammanställt 200 sidor fakta. Vi ringde upp Henrik för att höra mer.
  
Text: Annelie Lundkvist
  
När Henrik pratar med oss har han precis tagit en paus i både packning och planering hemma på gården utanför Norrköping. Hans hustru Malin Baryard Johnsson är som bekant uttagen till OS-laget och med båda föräldrarna som ska åka bort krävs det lite pussel för att få till vardagen.
– Planet går i morgon eftermiddag (onsdag, reds anm.) och jag fick precis ett mejl av Linda Heed gällande tidsplanen, berättar Henrik.
  
Lindas kunskap hjälper Henrik
Att Henrik skulle få det ärofyllda uppdraget att rapportera ridsport från Rio har han vetat sedan innan årsskiftet. Då inleddes även det viktiga arbetet med att finna hans kollega i sändningarna. Valet föll på hoppryttaren Linda Heed, även om hon själv hade önskat rida i Rio.
– Jag kände inte Linda så väl, men har intervjuat henne många gånger i samband med tävlingar. I mars blev det klart att hon tackade ja till att följa med på den här resan, vilket känns jättekul eftersom vi kompletterar varandra så bra.
På vilket sätt skulle du säga att ni kompletterar varandra?
– Jag känner många av ryttarna privat, något som jag ser som en fördel. Det jag saknar i kunskap om deras hästar har däremot Linda full koll på.
  

Henrik är en van programledare och konferencier. Foto: Anki Yngve
  
Vill förmedla sporten till tittarna
Inför avresan har Henrik och en kollega dragit ut information om hästar, ryttare och tävlingsgrenar. Totalt blev det ett dokument på tvåhundra sidor som han häromdagen gick igenom och kortade ner till sju sidor.
– Det dokumentet har jag skickat till den stora studion. Jag vill att de förstår lite vad de pratar om när de lämnar över sändningarna till oss, förklarar Henrik och fortsätter:
– Jag känner att det är viktigt att få med sig alla sportfantaster så att de förstår att det är en mäktig sport, även om de inte är insatta.
Eftersom han själv inte hade någon kunskap om hästar eller ridsport innan han träffade Malin, så är det en del i honom som fortfarande kan förstå hur publiken känner när de tittar på dressyr för första gången.
– I just den grenen är det viktigt att jag och Linda får tittarna att förstå vad de faktiskt sitter och tittar på. Så att de ser när misstagen sker eller när det blir något riktigt bra.
  
Hoppas kunna vara där det händer
Man kan tycka att det är en stor fördel för Henrik att ha sin fru som ryttare i OS, men de kommer inte att hinna ses så mycket.
– Först kommer vi att jobba sju dagar på raken, sedan får vi ledigt en dag innan det sätter i gång igen. Mina prioriteringar i Rio utöver jobbet är att träffa Malin, gå på handboll och se tennis, i den ordningen.
Malin kommer att bo med sina lagkamrater i OS-byn medan Henrik bor på annan plats med sina kollegor.
Dock har han en fördel i och med att han känner så många internationella ryttare, det kan komma att visa sig i den så kallade mixade zonen.
– Jag hoppas att när de ser mig så kommer de fram till oss. Absolut kommer jag utnyttja att det är mina kompisar, så att vi får prata med många. Jag ser verkligen fram emot mästerskapet, det blir aldrig tråkigt på de riktigt stora tävlingarna, då kommer nämligen de äkta idrottarna fram i dem.
Att verkligen få prata med ryttarna, hästskötarna och teamen är en del i Henriks stora plan, en plan som för honom handlar om att ”knäcka koden”.
– Nu har vi chansen att bryta oss loss ur de gamla banorna och visa att man inte behöver kunna allt om hästar för att njuta av sporten.
Vilket är ditt ultimata mål?
– Det vore ju väldigt mäktigt om hela nationen satt uppe och höll tummarna under en tio minuter lång dressyrritt. Eller hejade riktigt ordentligt på våra fälttävlans- eller hoppryttare.
 
Till program och TV-tider för Viasat OS Ridsport


Henrik håller en extra tumme för sin fru Malin. Foto: Anki Yngve

Missa inga OS-nyheter!
Appen Hippson HorseNews är helt gratis och finns till både iOS (iPhone och iPad) och till Android (Samsung, LG, Sony etc). I den samlar vi nyheter från en mängd källor inom hela ridsportvärlden. Perfekt så här i OS-tider med andra ord.
Ladda ner från App Store (iOS)
Ladda ner från Google Play (Android)
(Läs mer om appen här)

Det kunde nästan inte bli bättre. Fram till sista ryttaren var det trippel svenskt i topp, men med nästan en sekunds marginal puttade schweiziska Janika Sprunger på Bonne Chance CW ner Henrik von Eckermann till andra plats.
– Det var inte min första Grand Prix-seger men min bästa, sa Janika efteråt.
  
– Jag visste att min häst har kapacitet att vinna, även om hon är ung. Och när jag såg att Dermot Lennon var två sekunder snabbare än Henrik visste jag att jag kunde göra det, fortsätter hon.
Tvåan Henrik von Eckermann, som återigen får till ett fantastiskt resultat med Cantinero, var inte förvånad.
– Jag visste att sista ryttaren skulle gå om mig, så jag är väldigt glad över min andraplats.
  
Vilket genombrott för Mordasini
Hon har ridit någon nationshoppning för Sverige i år, men för de flesta svenskar är hon en doldis – dagens trea Charlotte Mordasini som har svensk mamma och en pappa med rötter i såväl Frankrike som Schweiz.
– Det här är fantastiskt och nästan overkligt. Jag har tävlat femstjärnigt förut men aldrig femstjärnig Grand Prix, säger hon efteråt.
  
Hemlighetsfull förbundskapten
För förbundskapten Sylve Söderstrand återstår nu angenäma problem inför EM, som bara är en milstolpe mot nästa års OS.
– Vi hade tolv ryttare som kvalat till Grand Prix, det har aldrig hänt förut.
Något EM-lag vill han inte plocka ut än.
– Det är bara en ryttare som är klar och det är Helena Persson, de andra är inte klara än så ni får vänta.
Trots sitt genombrott är inte Mordasini aktuell för EM.
– Hon var mycket bättre än jag trodde. Hon är professionell i allt hon gör, säger han om henne.
Om Malin Baryard Johnsson och Tornesch, som gjorde en mycket bra insats och kom fyra, säger han så här:
– Hon har varit med i bakhuvudet inför EM. Tornesch har hoppat strålande och den rutin som de har är enormt värdefull.
Med sådana svenska framgångar i Grand Prix som här i Falsterbo känns det som om EM kan bli hur kul som helst.  

Text och foto: Annika Grundberg

Resultat

Jens galopperar in på banan, Lunatic är med på noterna.
  
Avtackningen av Lunatic genomfördes 15 minuter innan Falsterbo Grand Prix, flera av de internationella ryttarna som gick banan stannade upp och applåderade när ekipaget red ärevarvet.
– Han trodde nog att han skulle in och hoppa, det var nästan så att han blev besviken när jag hoppade av, säger Jens.
  
Ryttaren tackade uppfödare, ägare och sin hästskötare för alla framgångar. Lunatic kommer nu att agera läromästare åt ägarens 13-åriga son i både hoppning och dressyr.
  

"Luna" njuter av uppmärksamheten.


Jens tackar sitt team.


Hej då, tack för allt!

Glädje och bus på prisutdelningen.
  
Den perfekta födelsedagspresenten blev ännu en individuell seger och lagseger i Nations Cup för Tinne Vilhelmson Silfvén. Lagmedlemmarna sken som solar på prisutdelningen, kan det vara vårt EM-lag som klev upp på pallen?

Minna Telde och Emilie Nyreröd kunde sitta och titta på när deras lagkamrater säkrade segern. Emilie berättar för Hippson efter ärevarvet att det är lättare att rida ärevarv när man har tävlat samma dag. För att låta Miata bli av med lite energi innan de red in på banan värmde hon upp lite lätt.
– Min häst är inte så förtjust i prisutdelningarna, så det kändes att det fanns lite extra energi i dag.
Hon red in för att ta emot priset med gott självförtroende, den goda formen från tävlingarna på Mallorca håller i sig. Hon har nu visat för landslagsledningen och för sig själv att framgångarna där inte var någon engångsföreteelse.
Minna Telde kände stor glädje över lagets insats, även om hon fortfarande är besviken över sin egen prestation. 
– Med lagryttare som dessa bådar det riktigt gott inför EM, konstaterar hon.
Nu kommer Santana att få ta det lugnare i drygt två veckor, ridas ut i skogen och hopptränas.
– Hoppryttarna kallar det nog inte för hoppträning, men vi skuttar över hinder, skrattar Minna.

Framtidshopp och glädje att tävla i Sverige
Patrik Kittel skyndar från prisutdelningen över till uppvärmningen, hans fru Lyndal ska nämligen rida nästa klass.
Innan han springer iväg hinner han glädjas åt att detta bådar gott inför framtiden, både för honom och Deja men även för det svenska laget.
– Hon är en riktig tävlingshäst, hennes förmåga att fokusera är otrolig, säger Patrik, som även blev tvåa individuellt i klassen.

Anton sträcker på sig i den ökade traven.

Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello, som red till sig den individuella segern i klassen, älskar att tävla på hemmaplan. Under prisutdelningen ropade publiken dessutom ut ett fyrfaldigt leve för Tinne på födelsedagen.
– Det blir lite extra allvarligt på hemmaplan, man vill så gärna visa publiken och vill så himla mycket, menar Tinne.
Helheten stämde i takt med musiken, och hon tycker att det är väldigt bra för det svenska laget att få rida Nations Cup på hemmaplan.


Patrik Kittel och Deja är fokuserade.

Individuell prisutdelning – avslappnade hästar.

Resultat

Text & foto: Annelie Lundkvist