Avel
Publicerad: 2009-12-21Löshoppning - den svenska modellen
En lördag i december kom den erfarne domaren Harald Jönsson till Månsegården i Varberg, för att visa löshoppning av unga hästar. Han passade även på att kommentera hästarna inför publiken, vilket gjorde eventet väldigt givande.
Text: Anki Yngve
Foto: Louise Videlyck
Harald berättar att löshoppningen inte minst är viktig som miljöträning för den unga hästen. Det är kanske första gången tvååringen kommer till ett ridhus eller lämnar gården.
- Om hästen inte får testa på nya miljöer som ung kommer den att vara rädd i tävlingssituationen sedan.
Han poängterar att löshoppning bara är en fas i hästens utbildning, vissa hästar hoppar bättre under ryttare sedan och det är det som räknas.
- Det är inga prispengar i löshoppning, skrattar Harald.
- Skämt å sido, att löshoppa är ett jättebra sätt för den unga hästen att komma hemifrån, lära sig att ta drivning och att bli hanterad. Sedan är det jätteviktigt för vår avelsvärdering. Löshoppningen vid treårstesterna är det snabbaste sättet att se om en hingsts eller ett stos avkomma är lämplig för hoppning och i förlängningen om föräldern är lämplig att avla på. Annars får man ju vänta på avkommans tävlingsresultat och det kan ta elva-tolv år. Då är mamman död och begraven!
Treårstest visar talang
Det har visat sig att resultaten från treårstesterna säger mer om hur det kommer att gå på hoppbanorna i framtiden än vad resultaten från kvalitetsbedömningarna (av fyraåringar) gör.
- På treårstestet är det ingen ryttare som påverkar hästen. En duktig ryttare kan på kvalitetsbedömningen hjälpa hästen till bättre poäng. Och en dålig ryttare kan försämra hästens förutsättningar, säger Harald.
Hur ofta ska man då löshoppa sin unghäst?
- Jag tycker att man kan hoppa tre till fyra gånger med en veckas mellanrum, på hösten som 2,5-åring. Sedan får hästen ett break i några månader under vintervilan. I februari-mars hoppas hästen sedan fem eller sex gånger med en veckas mellanrum. Mellan sista löshoppningen och treårstestet bör hästen få hämta andan i minst 14 dagar. Det är viktigt att hästarna är sugna på att hoppa när de kommer till testet, de får inte vara trötta i kroppen.
Att hästen ska vara sugen på att hoppa är något Harald återkommer till. Löshoppning handlar mycket om att ge självförtroende.
- Det är jätteviktigt att aldrig bygga högre än vad hästen lätt klarar av. Hur begränsad den än må vara måste hästen själv tro att den kan hoppa upp genom taket.
Harald tycker inte att man ska låta hästen hoppa mer än sex eller sju språng på den uppbyggda oxern, annars riskerar den att bli trött.
- Bättre än efter sex till sju språng blir det ändå inte. Läs av hästen och sluta direkt om den visar trötthetstecken!
Klassisk serie
Harald har ställt upp en klassisk löshoppningsserie i ridhuset, som har delats av till cirka 20 x 40 meter för att inte vara för stort. Hela spåret är inringat av plastband och hörnen är avskurna med bommar, för att hästarna inte ska "fastna" där. Insprånget är ett lågt koppelräck, sedan är det ett galoppsprång fram till en oxer. Hoppningen sker, precis som vid unghästtesterna, i vänster varv.
- Avståndet mellan hindren beror på hästen. För halvblodshästar ligger det mellan 6,80 och 7,50 meter. Med ponnyer får avståndet givetvis kortas.
Det "grundavstånd" Harald försöker använda för stora hästar är sju meter. Ändrar gör han bara om det uppstår problem.
- Jag ändrar inte avståndet i onödan, det är ju ingen som gör det inne på hoppbanorna sedan... Min erfarenhet är att det oftast inte beror på att hästarna är kortsprungna när de inte når fram i löshoppningen. Det är vanligtvis så att de är lite osäkra eller spända.
Den svenska modellen
Till sin hjälp har Harald tre piskförare, som givetvis bär hjälm. En är positionerad vid mitten på den hinderfria långsidan och de två andra står i närheten av varsin kortsida. Hästen får inte godis när den hoppat, utan bromsas istället av piskförarna mellan rundorna. De ser till att den håller sig i det bortre hörnet, på såpass stor yta att hästen inte känner sig trängd, medan hindren byggs om.
- Det här brukar vi kalla den svenska modellen för löshoppning. I den bortre hörnan har hästen sin fredade plats, där den får stå för sig själv och slappna av mellan rundorna. Jag försöker att inte sätta igång hästarna igen förrän jag ser att de börjat slappna av, berättar Harald.
Hjälphindret är ett räcke på cirka 50 centimeter, med markbom. Allra första rundan får unghästarna bara galoppera runt spåret utan hinder. Därefter får de hoppa hjälphindret som ett kryss, för att hitta mitten på hindret. Sedan hoppas hjälphindret hela tiden som ett räcke. Det höjs inte, men det gör istället oxern. De första gångerna får hästen hoppa den blivande oxern utan bakbom, men ganska snart läggs bommen upp. Oxern behålls parallell under samtliga höjningar (om det inte händer något).
Löshoppningsproffset Harald Jönsson.
Bengt Andersson med Bazooka KS.
Bortre hörnet - en fredad zon.
Flera piskförare behövs.
"Värdinnan" Nina Sturesson med sin Wincent.
taggar
Liknande webbartiklar
- Summering visar glädje för svensk avel – positiv trend håller i sig
- Postnord skickade hingstsperman fel – anmäls till ARN
- FEI förtydligar regler om sporrmärken
- Ingemar efter besöket på Jonstorps gård: ”Nu håller vi tummarna lite extra för Malin”
- Sylve Söderstrand: ”Rio, here we come!"
- Sofie Relanders nyttiga bakdörr ut från paddocken: ”Perfekt för hästarna att hitta framåtbjudningen”
- Rytm med bommar
- Hoppa efter vintern
- "Att hoppa trippelbarr är busenkelt"
- Sitt fint – över hinder
Eamon Hickey: ”Om jag gör rätt, gör de rätt”
Den tredje hästen till Eamons clinic var en utmaning. Det var en femårig hingst som lätt tappade fokus vilket krävde ett starkare kroppsspråk.
[VIDEO] Bomövning för lösgjordhet
Upphöjda bommar är bra för rakriktning och för att få hästen lösgjord. Här visar Sophie Lindström hur hon använder en enkel bomserie på flera olika sätt.
Att rida över kavaletti får igång hästens ryggverksamhet
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Skjutbar tränsförvaring underlättar
Platsbrist kan lätt bli ett problem i sadelkammaren. Matilda Trawén hittade en smart kroklösning för att optimera förvaringen på en hylla.
Bildspel: Eamon Hickey visar sitt system
Missade du clinicen med Eamon Hickey och Maria Gretzer på Flyinge? Hippson var på plats och dokumenterade hela kvällen. Följ med i ett stort bildspel.
20% av hästarna bär på 80% av parasiterna
Alla hästar har mer eller mindre mag- och tarmparasiter. När dessa nivåer stiger över ett gränsvärde behöver vi avmaska.
Om träckprov, effektkontroll och när en ny häst kommer till gården
OS-kanditad avstängd från tävling
Den franska OS-dressyrkandidaten Morgan Barbançon har blivit avstängd från tävling. Anledningen är att hon missat dopingkontroller.
Hästarna återhämtar sig efter operation
Två militärhästar som opererades efter att ha sprungit lösa i London förra veckan har gjort framsteg i läkningen. Det bekräftar en talesperson.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
"Ynnest att få behålla två ponnyer så länge"
Dimmans Elmia och Dimmans Eros har båda framgångsrika meritlistor i bagaget. Men det är inte det enda mamma och avkomma delar.
Ida kämpar för rättvisa efter bristande vård
Trots tydliga signaler och flertalet försök att få hjälp fick Nässlan livshotande komplikationer efter en operation. Ida anmälde kliniken till ARN.
"Jag frågade flera gånger om jag verkligen kunde åka hem med henne"
Visar vad som hänt inom svensk hoppsport
Malin Fransson började skriva om ridsport när hon var 15 år. Sedan dess har hon rest världen runt och minns särskilt OS-guldet och lilla Mynta.
Ridsportanläggning med två bostadshus
Utanför Uddevalla finns en ridsportanläggning som har 15 boxplatser, ridhus, ridbana och två bostadshus. En gård med gott om plats.
Nu ska FEI ta nya åtgärder för hästvälfärd
Denna veckan har FEI arrangerat diskussioner mellan förbund, ryttare och veterinärer. På plats var SvRF som framförde sina önskemål.
Utvecklingsprogram ska hjälpa topptränare
Sveriges Olympiska Kommitté startar träningsprogram som riktar sig till tränare på elitnivå. Olof Axelsson inom fältävlan är en av deltagarna.
"Jag vill vara allra bäst för de ryttare jag jobbar för", säger Olof Axelsson.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Ägaren till skenande hästar döms
Förra året skenade fem hästar på Djurgården. Flera personer skadades och en äldre man dog. Nu döms ägaren för flera grova brott.
Uppsalastudent lyfter hästvälfärd
SLU-studenten Cecilia Ravnäs har alltid varit intresserad av hästvälfärd. Nu söker hon kunskap från ryttare och hästskötare.
Robot och Cassis har levt ihop i tjugo år
37-årige Robot och 32-åriga Cassis har haft samma ägare sedan 2004. De lever ett lugnt pensionärsliv i hagen tillsammans.
Friskvårdsbidraget – så använder du det
Sedan 2018 kan friskvårdsbidraget användas inom ridsport. Ta reda på exakt vad som gäller så du kan utnyttja hela bidraget. Det vinner alla på i längden.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!