Debatt
Publicerad: 2022-09-01Foto: Zahlo Photo
42 bett – till ingen nytta
Emma Berntsson har gått den tyska beridarutbildningen och arbetat i Tyskland i perioder. Hemma i Sverige igen funderar hon över alla olika bett som vi stoppar i hästarnas munnar. Många gånger kanske på bekostnad av god ridning.
Emma skickade in ett debattinlägg till Hippson i ämnet som ni kan läsa nedan:
"Jag träffade honom för första gången den 1 februari året han skulle fylla fem. För mig var det kärlek vid första ögonkastet, trots att han var liten, smal, byggd som ett genetiskt manipulerat rådjur, och det var typen av häst som aldrig gjorde väsen av sig, som varken hördes eller syntes. De allra flesta missade honom när de gick genom stallgången, om de inte tittade på härstamningen vill säga.
Jag jobbade som beridare i ett stort stall i norra Tyskland, och han blev en av de hästar som ingick i min grupp av hästar som jag skulle utbilda och tävla, och som senare skulle säljas antingen på auktion eller privat. Alla kunder som kom på besök ville provrida min favorithäst på grund av hans härstamning. De flesta satt av efter tre språng, och ibland brydde de sig inte ens om att ta ett enda. De hoppade av och sa tack men nej tack. Ridbarheten var minst sagt usel, och kvalitén i språnget var inte heller mycket att hänga i julgran. Det som stod på stamtavlan hade inte mycket med den faktiska produkten att göra i detta skede.
Ridbarheten var egentligen så nära ett hopplöst fall man kunde komma, förutom att han var snäll. Han varken stegrade eller bockade eller skenade i väg eller något annat dumt. Han var bara hemsk att rida. Munnen var konstant öppen. Tungan levde för det mesta sitt eget liv, och den var överallt där det till och med borde vara fysiskt omöjligt. Kroppshållningen liknade mest en giraff i fullt sken, och ungefär så kändes det att sitta på. Gas och broms fungerade bara vid tillfällen när man inte behövde dem, och jag vet inte hur många gånger jag tackade den som byggde anläggningen att det fanns väggar i ridhuset och staket till utebanan, så jag hade möjlighet att både bromsa och svänga ibland. Han kollades av hästtandläkaren två gånger på nio månader, bara för att utesluta att det var något fel där, men det fanns ingenting. Så det var bara att som ryttare syna sig själv i spegeln och tänka ”vad gör jag nu”. Det slutade med att jag gick till banken, lånade pengar, och köpte hästen för det var ingen annan som ville ha den. För någonstans kände och såg jag något som ingen annan såg.
Då jag för många år sedan absolverat den tyska beridarutbildningen, där man fick utbildningsskalan inpräntad från morgon till kväll, insåg jag att svaret på frågan ”vad gör jag nu” inte bara är att gå till banken, låna pengar, köpa hästen och se glad ut; utan systematisk och envis grundridning med fokus på min sits och inverkan. Oavsett vad man skall ha hästen till, är grunden alltid där man bör börja. Och det är lika mycket min sits och inverkan i sadeln som tillhör grunden, som hästens utbildning efter utbildningsskalan. Tyvärr känns det som om ryttarna ofta glömmer bort sin egen inverkan när man som så ofta letar fel hos hästen.
Så jag återgick till min häst med den svåra munnen och fortsatte med min utbildning. Men till och från uppstod alltid idéer som ”om jag provar ett annat bett går det nog bättre”. Så jag köpte bett. Jag provade det mesta – från hackamore till stång, från tungfelsbett till gummibett, utan att det blev någon egentlig skillnad. Egentligen hände samma sak varje gång jag provade ett nytt bett. Första dagen var överraskningseffekten. Man tänkte ”wow, nu har jag äntligen hittat nyckeln!” Andra dagen kändes det ”nja så där”, och tredje dagen var man tillbaka på ruta ett. Och så köpte jag ett nytt bett, allt i förhoppningen att detta skulle lösa mina problem.
Inget bett i världen kan lösa alla dina problem. Självklart finns det bett som fungerar bättre eller sämre beroende på vad hästen föredrar, vad du som ryttare kan hantera, och vilken utbildningspunkt man utgår ifrån. Men till syvende och sist kommer man ändå tillbaka till fängelset utan att passera gå. Man tar genvägar för man är som ryttare för lat för att göra sitt jobb. Om man som ryttare gör sitt jobb korrekt räcker ett bett. Jag har 42 bett i en hink i sadelkammaren. Vad säger det om mig som ryttare? Jag har dessutom tre par gramantyglar, som sedan lång tid tillbaka hänger i ett hörn i sadelkammaren och samlar damm och blir stela. Jag tittar ibland på mina bett och mina gramantyglar och tänker att jag kanske borde sälja dem. Men de kan ju vara bra att ha någon gång. När denna gång kommer vet jag inte.
För ett tag sedan var en kompis från Tyskland på besök hos mig i Sverige. Och naturligtvis ville hon åka med på tävling för att se om det är någon skillnad på svenska och tyska tävlingar. Efteråt frågade jag vad hon tyckte. Hennes svar var ”är det verkligen tillåtet hos er att man får rida på så många skarpa konstiga bett i så låga klasser?”. För diverse strykkappor är förbjudna åt alla håll och kanter, men vi som ryttare får trycka i nästan vad som helst i munnen på våra hästar trots att vi bara rider 1,20. I Tyskland finns det en tydlig beskrivning över vilka bett man får använda på unghästar, och på äldre hästar upp till 1,35-klasser. Över 1,35 blir det fritt fram. Jag kan se vart hon vill komma.
Vad påverkar mest? Ett par små strykkappor med resår framtill i stället för på sidan, eller ett skarpt bett som man mest hittar på en körhäst men som av en ryttare används tillsammans med två nosgrimmor och två väldigt stumma händer? Och är inte två nosgrimmor och körbett ännu ett bevis på att man kanske borde se över sin grundridning? Måste man inte som ryttare varje gång man byter bett fråga sig själv anledningen till att man känner ett behov av att man måste byta? Om hästen springer i 300 km/h mot hindret och jag inte kan bromsa, borde jag kanske inte först fråga mig själv vad jag som ryttare gör uppe på ryggen som får hästen att reagera som den gör?
Dessa frågor leder mig osökt tillbaka till svaret på mina andra frågor – grundridningen. Med bättre sits, inverkan och grundridning behöver vi inte 42 bett. Men å andra sidan måste ju ridsportsbutikerna tjäna pengar på oss ryttare. Och TR styr ju vad vi får och inte får använda. Och i nuläget får vi använda allt. Så snart kanske jag har 43 bett i sadelkammaren som jag kan titta på. Vem vet?!
Och hästen som ingen ville ha förutom jag? Han går 1,40. Och om jag inte glömmer ögonen och hjärnan hemma i köket när jag åker på tävling kanske han till och med kan gå mer än 1,40, vi får se. Men tills dess filar jag på min sits, min inverkan och min grundridning. Och jag tittar på mina 42 bett, till ingen nytta."
Fotnot: Emmas häst är efter Baloubet du Rouet–Clarimo–Silvester.
taggar
Liknande webbartiklar
- Carlsson och Fredricson: ”Vi måste komma bort från handridningen”
- Lägg 15 minuter om dagen för en bättre sits
- Så får ”Ludde” glada och lyhörda hästar
- ”Att rida jämtjockt är en dödssynd”
- It takes one to know one Major Lindgren
- Viljan att lyckas måste vara mycket starkare än rädslan att misslyckas!
- Så lägger Susanne Gielen upp ett ridpass
- Jag har världens bästa häst!
- "Ridsporten ser sig inte som en del av samhället"
- Debatt: Kan någon leva på att jobba som hästskötare?
Eamon Hickey: ”Om jag gör rätt, gör de rätt”
Den tredje hästen till Eamons clinic var en utmaning. Det var en femårig hingst som lätt tappade fokus vilket krävde ett starkare kroppsspråk.
[VIDEO] Bomövning för lösgjordhet
Upphöjda bommar är bra för rakriktning och för att få hästen lösgjord. Här visar Sophie Lindström hur hon använder en enkel bomserie på flera olika sätt.
Att rida över kavaletti får igång hästens ryggverksamhet
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Skjutbar tränsförvaring underlättar
Platsbrist kan lätt bli ett problem i sadelkammaren. Matilda Trawén hittade en smart kroklösning för att optimera förvaringen på en hylla.
Bildspel: Eamon Hickey visar sitt system
Missade du clinicen med Eamon Hickey och Maria Gretzer på Flyinge? Hippson var på plats och dokumenterade hela kvällen. Följ med i ett stort bildspel.
20% av hästarna bär på 80% av parasiterna
Alla hästar har mer eller mindre mag- och tarmparasiter. När dessa nivåer stiger över ett gränsvärde behöver vi avmaska.
Om träckprov, effektkontroll och när en ny häst kommer till gården
OS-kanditad avstängd från tävling
Den franska OS-dressyrkandidaten Morgan Barbançon har blivit avstängd från tävling. Anledningen är att hon missat dopingkontroller.
Hästarna återhämtar sig efter operation
Två militärhästar som opererades efter att ha sprungit lösa i London förra veckan har gjort framsteg i läkningen. Det bekräftar en talesperson.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
"Ynnest att få behålla två ponnyer så länge"
Dimmans Elmia och Dimmans Eros har båda framgångsrika meritlistor i bagaget. Men det är inte det enda mamma och avkomma delar.
Ida kämpar för rättvisa efter bristande vård
Trots tydliga signaler och flertalet försök att få hjälp fick Nässlan livshotande komplikationer efter en operation. Ida anmälde kliniken till ARN.
"Jag frågade flera gånger om jag verkligen kunde åka hem med henne"
Visar vad som hänt inom svensk hoppsport
Malin Fransson började skriva om ridsport när hon var 15 år. Sedan dess har hon rest världen runt och minns särskilt OS-guldet och lilla Mynta.
Ridsportanläggning med två bostadshus
Utanför Uddevalla finns en ridsportanläggning som har 15 boxplatser, ridhus, ridbana och två bostadshus. En gård med gott om plats.
Nu ska FEI ta nya åtgärder för hästvälfärd
Denna veckan har FEI arrangerat diskussioner mellan förbund, ryttare och veterinärer. På plats var SvRF som framförde sina önskemål.
Utvecklingsprogram ska hjälpa topptränare
Sveriges Olympiska Kommitté startar träningsprogram som riktar sig till tränare på elitnivå. Olof Axelsson inom fältävlan är en av deltagarna.
"Jag vill vara allra bäst för de ryttare jag jobbar för", säger Olof Axelsson.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Ägaren till skenande hästar döms
Förra året skenade fem hästar på Djurgården. Flera personer skadades och en äldre man dog. Nu döms ägaren för flera grova brott.
Uppsalastudent lyfter hästvälfärd
SLU-studenten Cecilia Ravnäs har alltid varit intresserad av hästvälfärd. Nu söker hon kunskap från ryttare och hästskötare.
Robot och Cassis har levt ihop i tjugo år
37-årige Robot och 32-åriga Cassis har haft samma ägare sedan 2004. De lever ett lugnt pensionärsliv i hagen tillsammans.
Friskvårdsbidraget – så använder du det
Sedan 2018 kan friskvårdsbidraget användas inom ridsport. Ta reda på exakt vad som gäller så du kan utnyttja hela bidraget. Det vinner alla på i längden.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!