Dressyr
Publicerad: 2006-09-06Sverige behöver en tränarutbildning
- Bo Tibblin om dressyrens utveckling
Hippson mötte dressyrgurn Bo Tibblin när han höll kurs på Jällsjö Gård i Sörmland. Det blev ett samtal om dressyrens utveckling i Sverige och det faktum att vi saknar en riktigt bra tränarutbildning.
Bo Tibblin, en av Sveriges mest namnkunniga dressyrtränare och domare, är inte nöjd när han tittar på utvecklingen av dressyren i Sverige.
- Det har inte gått så som man hoppats. Vi har fått spektakulär ridning på bekostnad av lösgjordhet. Idag premieras ofta en spänst som kommer från spänning i stället för från lösgjordhet, säger han.
Aveln är, trots – eller kanske snarare på grund av att den gått framåt så mycket, en del av problemet.
- Idag har vi hästar som kan göra rörelserna utan grundarbete. De är så talangfulla att ryttarna inte behöver göra grundarbetet, säger Bo Tibblin.
Men styrkan är inte någon medfödd egenskap.
Stark domarkår behövs
En av de stora riskerna, som han ser det, är att bedömningssystemet följer med i utvecklingen och att målsättningen med dressyren blir en annan. Rörelserna kan bli ett självändamål i stället för ett medel att lösgöra och stärka hästen. Där är unghästchampionaten en riskfaktor och Bo är kritisk till dem, inte minst för att det påverkar hållbarheten hos hästarna.
- Där premieras fem-, sexåringar som går i Grand Prix-form. Vi pratar jättemycket om utbildningsskalan, men den gäller inte på unghästchampionaten, säger han.
Följden blir att hästarna som är i topp på unghästchampionaten ofta försvinner sen.
- De kommer inte längre, säger Bo.
Lösningen för att leda utvecklingen rätt är en stark domarkår med en gemensam inställning att inte premiera spända hästar med spektakulära rörelser. Men det är inte så lätt, menar Bo.
- Vi måste bryta en trend, men det är svårt för en enskild domare att göra det, säger han.
För att bedömningen ska bli korrekt måste domarna ha en god insikt i vad som är lösgjordhet och spänst, något som kanske inte alltid finns.
- Det värsta är när domarna försvarar sina siffror med att det är en sån bra häst. Framför allt på lägre nivå, där det handlar om att ryttarna ska lära sig att rida rätt, säger Bo.
Eliten är sig själva nog
Tittar man på utvecklingen av dressyren som gren menar Bo att vi har en rejält bred bas men en oerhört smal topp.
- Det är brett fram till St George, sen är det slut. En av anledningarna är tävlingssystemet som motverkar utveckling. Det blir så väldigt svårt att tävla i högre klasser. Ryttarna borde kunna starta i de svårare klasserna tidigare och utan så stora krav för att öva sig i klasserna, säger Bo.
Han ger en känga till dressyrkommittén som han menar inte tar tillräckligt allvarligt på problemen.
- Det fordras ett radikalt nytänkande. Representationen i dressyrkommittén borde vara bredare, med representanter för alla berörda som tränare, ryttare, tävlingsarrangörer och liknande. Man måste skapa en större vi-känsla för att utveckla sporten, säger han.
Trots allt känner Bo en viss optimism. Dressyren har en framtid i Sverige.
- Det finns idag många talangfulla ryttare och hästar på St George-nivå. Ämnen saknas inte. Det borde vara hoppfullt om vi tar tag i tävlingsformerna och tränarutbildningarna. Materialet och intresset finns, säger han.
Just frågan om tränarutbildning ligger honom varmt om hjärtat. Själv är han starkt präglad av Hans Wikne och Walter Christensen.
- Hans lärde mig att sätta mig in i vad man håller på med. Att ha tålamod och att uppskatta även de små framstegen, berättar Bo.
Han tycker att vi borde lära oss av den tyska tränarkåren, som insett att det inte räcker med att vara bra utan det måste vara mycket bra för att det ska hålla någonstans.
- De har skärpa i träningen, menar Bo.
Fortbildar utan grund
Sverige har, till skillnad från Tyskland, ingen riktig tradition vad gäller tränare. Något som Bo tycker är ett problem.
- Vi fortbildar utan att ha någon grund. Idag har vi ingen grundutbildning för tränare och har man inte det går det inte att ställa upp några relevanta krav på tränarna. I stället blir det diffusa uppgifter som tävlingsmeriter. Vi måste tänka om och skapa en grundutbildning med en ridlärarutbildning i botten, slår Bo fast.
Själv har han idag ungefär 40 ekipage som han tränar regelbundet. Sex dagar i veckan håller han lektioner, samtidigt som han har tre hästar.
- Jag rider två själv och har en skolhäst, säger han.
Den bästa hästen heter Lyckans Vilde och är en 14-årig valack efter Landprinz. Tillsammans har de kommit upp i Grand Prix.
I sin träning tycker Bo att det viktigaste är att få eleverna att hitta en linje och ett system som de verkligen följer. Han lägger också stor vikt vid att sätta upp mål.
- Det är oerhört viktigt. Dels för att få rätt stegringsföljd i utbildningen, dels för att man aldrig annars får någon belöning. Det är viktigt att sätta upp många delmål, som är satta så att man lyckas uppnå dem, förklarar Bo.
Hans eget främsta mål är att verkligen få upp de hästar som ligger och nosar på Grand Prix i klassen. De ekipage som nästan är där är Anki Karlsson på hästarna Casino och Edelbert, Lotta Jerhammar Cidheden på Jackaroo och Helene Wannerth på Vitus.
Bo Tibblin är inte rädd för att säga vad han tycker om svensk dressyr.
Helene Wannerth och Vitus är ett av ekipagen som tränar för Bo Tibblin och som är på väg upp i Grand Prix.
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Man förgrep sig på häst – döms till fängelse
Tidigare i år tog sig en 74-årig man in i ett stall utanför Helsingborg och förgrep sig sexuellt på en häst. Nu döms han till fängelse i över ett år.
Ledig polis grep mannen efter att övervakningskameror sett honom
Hälften av kontrollerna visade skaderisker
Trots att rutinkontrollerna av länsstyrelsen minskade under förra året upptäcktes brister hos nästan hälften av alla kontroller av hästar.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!