Foder
Publicerad: 2018-09-04Hästforskning: Nya rön om slowfeednät, äthastighet, kraftfoder till föl och salttillskott
Uppdatering 2019-01-12: Forskningskollen nedan blev vår mest lästa på Hippson.se under 2018. Vi återpublicerar den för en tillbakablick på vad som sades under foderkonferensen EWEN.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
För två veckor sedan arrangerades den internationella hästfoderkonferensen EWEN, European Workshop on Equine Nutrition, vid SLU i Uppsala. Flera studier inom varierande områden presenterades – här sammanfattas ett urval ur det digra programmet.
Text: Anna Nordin
Foto: Adobe Stock
Det årliga eventet EWEN samlar forskare från hela Europa inom hästens utfodring och magtarmkanal. Temat för denna, den nionde, konferensen var ”Framtidens hästutfodring”. Förhoppningarna var att den skulle inspirera forskare och foderindustri att skapa en kunskapsbaserad framtid för utfodringen, med hästens hälsa och prestation i fokus.
Dubbla nät ökar påfrestningarna på nacken
Så kallade slowfeed-hönät har blivit populära då de kan förlänga hästarnas ättid. Dock finns det farhågor kring effekterna av att äta på ett onaturligt sätt, med vinklar och krafter som hästen inte är anpassad för.
Tidigare studier har visat att hästar som äter ur hönät tar i med sådan kraft att nätet lyfts från väggen. Därför ville Andrea Ellis, från Unequi Research Education Innovation i Storbritannien, studera hur de här krafterna och olika halsvinklar påverkade hästen.
Fick vänja sig först
Sex hästar var med i studien, de fick först äta ur nätet i sex dagar som en tillvänjningsfas. Sedan samlades data till studien under de följande fyra dagarna. Hästarna fick äta tre kilo hö och studerades under 30 minuter. Man använde både ett enkelt hönät och dubbla nät, samt hängde näten både lågt och högt i olika delar av studien.
Den största kraften som uppmättes var 378 newton, vilket motsvarar att lyfta 38 kilo. De genomsnittliga dragkrafterna som uppmättes var signifikant större för ett dubbelt nät än för ett enkelt. Snittdragkraften för det dubbla nätet var 30 procent större.
Hästarna drog även signifikant kraftfullare i de lågt hängande näten än i de högt hängande. I snitt 20 procent hårdare.
Halsens lutning varierar
Hur mycket hästen lutade halsen för att få grepp och dra ökade också med det dubbla nätet. För att få ut hö ur det enkla nätet lutade hästen halsen (manke–nacke–nos) som mest 90 grader, det vill säga vinkelrätt. Medan den för det dubbla nätet som mest lutade halsen 127 grader.
Slutsatserna blir att fler studier behövs. Dels för att se effekterna av olika typer av foder i näten, dels – och framför allt – för att titta på eventuell långsiktig påverkan på hästarnas hälsa av att dra loss hö ur hönät.
Äthastigheten kan variera från dag till dag
I många automatiska utfodringssystem styrs mängden foder hästen får av en timer, kopplad till en transponder som hästen bär. Det ställer höga krav på kontrollen av hur lång tid det tar för hästen att äta upp sitt foder.
Många tillverkare anger cirkatider för olika mängd, men studier har visat att tiden kan variera en hel del. Varför det är osäkert hur mycket en specifik häst får i sig.
Studerades på Strömsholm
Linda Kjellberg och Karin Morgan, vid The Swedish National Equestrian Centre på Strömsholm, har i en studie med 31 hästar mätt ättider. Och de skiljer sig mycket inte bara mellan hästar, utan även för en och samma häst vid olika tillfällen. 20 valacker testades i sina vanliga boxar och med sitt vanliga grovfoder vid åtta olika tillfällen. 11 valacker testades även i par vid utfodringsstationer i hage vid sju tillfällen. Vid varje tillfälle mätte man hur mycket hästarna åt under 20 respektive 15 minuter.
Stora variationer i tid
I den första gruppen visade det sig att skillnaden i äthastighet var signifikant mellan hästarna, där de hade individuella snittvärden från 13 till 28 minuter per kilo torrsubstans av fodret. Variationen för en specifik häst kunde också vara så stor som från 11 till 44 minuter per kilo.
I den andra gruppen var variationen något mindre, men fortfarande mellan 19 och 33 minuter per kilo torrsubstans av fodret. Även här skilde sig tiden åt för en specifik häst och kunde variera mellan 7 och 31 minuter per tillfälle. Den genomsnittliga äthastigheten för hela gruppen var 25 minuter per kilo torrsubstans av fodret.
Slutsatsen blir att äthastigheten är högst individuell och även kan variera från gång till gång för en och samma häst. Därför är det viktigt att mäta ättiden vid ett flertal tillfällen och för respektive häst, om man använder automatiska utfodringsstationer som ställer in givan efter ättid.
Fiberrikt foder basen för hälsosam utveckling hos unghästar
Höga givor av kraftfoder är vanligt till unghästar för att de ska växa ordentligt. Särskilt inom raser som engelskt fullblod och travare, som börjar tävla i unga år och betingar ett högre värde om de är välutvecklade tidigt. Tyvärr ökar det också risken för såväl beteende- som tarm- och utvecklingsproblem. En fiberrikare diet kan mildra riskerna, men acceptansen för detta i branschen är liten.
Två fölgrupper jämfördes
Philippa Tuthill, på Royal Agricultural University i Storbritannien, jämförde effekten på tillväxthastigheten av en kraftfoderdiet respektive en fiberrikare diet (TMFR – total mixed fibre ration) hos fullblodsföl. Åtta föl matchades in i par utifrån sitt födelsedatum, för att ha likvärdiga tillväxtkurvor.
Grupp 1 utfodrades med 6 kilo kraftfoder per dag och individ. Grupp 2 fick i stället 10 kilo fiberdiet per dag och individ. Studien genomfördes under cirka 3,5 månader och fölen kontrollerades en gång i veckan.
Gav samma tillväxttakt
Alla föl åt upp sina givor. Svullna leder förekom endast hos två föl, som båda åt kraftfoderdieten. De föl som hade kraftfoderdiet var 27 kilo tyngre och 4,6 centimeter högre redan vid studiens början och bibehöll det försprånget studien igenom. Det var inga skillnader mellan grupperna i tillväxttakt.
Slutsatsen blev att den fiberrikare dieten accepterades av fölen och behöll den snabba tillväxttakten hos fullblodsfölen som man önskar. Detta utan att orsaka ogynnsamma utvecklingsproblem, vilket är vanligt med kraftfoderdiet.
Hästar kan överkonsumera salt vid fri tillgång
Det är vanligt att hästar erbjuds fri tillgång till salt i form av en saltsten i boxen eller hagen. Anna Jansson från Department of Anatomy, Physiology and Biochemistry vid SLU i Uppsala undersökte hur stort det frivilliga saltintaget var hos uppstallade islandshästar. Alla hästarna hade en foderstat som innehöll 29 gram salt om dagen.
Stora variationer
I den första studien fick 47 hästar tillgång till saltsten, utöver sin ordinarie foderstat, och studerades under nio veckor. I den andra studien fick 10 hästar fri tillgång till saltsten under en vecka, därefter var de utan extra salt (utöver det i foderstaten) under en vecka för att den tredje veckan få fri tillgång till salt i lös form.
I första studien med saltstenar var medelintaget 33 gram salt per dag från saltstenen. Men intaget kunde variera mellan 1 och 194 gram per dag och var negativt kopplat till torrsubstansinnehållet i grovfodret. Det vill säga ju torrare grovfoder desto mindre salt konsumerades.
I den andra studien, där salt i lös form respektive saltsten studerades, var saltintaget från löst salt signifikant högre än det från saltsten. Med ett medelvärde på 170 gram per dag jämfört med 126 gram per dag.
Äter mer av löst salt
Slutsatserna blev att hästar kan överkonsumera salt om de har fri tillgång. De konsumerar också mer salt om de får det i lös form i stället för saltsten. Om torrsubstanshalten i fodret är låg konsumerar de också mer salt. Man kan dock inte garantera att hästen får i sig tillräckligt med salt för att den har fri tillgång. Det är därför nödvändigt att ha kontroll över saltintaget hos alla hästar.
Tidigare på Hippson.se:
Energirestriktiv diet och hur foder påverkar temperamentet
Liknande webbartiklar
- Halm är ett bra kompletterande fodermedel – enligt ny svensk forskning
- Kolikforskning: Var försiktig vid byte mellan olika vattenkällor
- Halmfoder ger inte hästar magsår
- Grovfoderstat till tävlingshäst – så funkar det
- När hästen får välja är visst gräs godare
- Vill veta mer om hästägares foderrutiner
- Pälspodden med forskaren Cecilia Müller: ”Många hästar får kraftfoder i onödan”
- Kraftfoder kan hämma prestationen
- Forskningskollen: Längre ättid kan ge vänligare – eller argare – hästar
- Forskning: Åretruntbetande gotlandsruss är bra för den biologiska mångfalden
Eamon Hickey: ”Om jag gör rätt, gör de rätt”
Den tredje hästen till Eamons clinic var en utmaning. Det var en femårig hingst som lätt tappade fokus vilket krävde ett starkare kroppsspråk.
[VIDEO] Bomövning för lösgjordhet
Upphöjda bommar är bra för rakriktning och för att få hästen lösgjord. Här visar Sophie Lindström hur hon använder en enkel bomserie på flera olika sätt.
Att rida över kavaletti får igång hästens ryggverksamhet
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Skjutbar tränsförvaring underlättar
Platsbrist kan lätt bli ett problem i sadelkammaren. Matilda Trawén hittade en smart kroklösning för att optimera förvaringen på en hylla.
Bildspel: Eamon Hickey visar sitt system
Missade du clinicen med Eamon Hickey och Maria Gretzer på Flyinge? Hippson var på plats och dokumenterade hela kvällen. Följ med i ett stort bildspel.
20% av hästarna bär på 80% av parasiterna
Alla hästar har mer eller mindre mag- och tarmparasiter. När dessa nivåer stiger över ett gränsvärde behöver vi avmaska.
Om träckprov, effektkontroll och när en ny häst kommer till gården
OS-kanditad avstängd från tävling
Den franska OS-dressyrkandidaten Morgan Barbançon har blivit avstängd från tävling. Anledningen är att hon missat dopingkontroller.
Hästarna återhämtar sig efter operation
Två militärhästar som opererades efter att ha sprungit lösa i London förra veckan har gjort framsteg i läkningen. Det bekräftar en talesperson.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
"Ynnest att få behålla två ponnyer så länge"
Dimmans Elmia och Dimmans Eros har båda framgångsrika meritlistor i bagaget. Men det är inte det enda mamma och avkomma delar.
Ida kämpar för rättvisa efter bristande vård
Trots tydliga signaler och flertalet försök att få hjälp fick Nässlan livshotande komplikationer efter en operation. Ida anmälde kliniken till ARN.
"Jag frågade flera gånger om jag verkligen kunde åka hem med henne"
Visar vad som hänt inom svensk hoppsport
Malin Fransson började skriva om ridsport när hon var 15 år. Sedan dess har hon rest världen runt och minns särskilt OS-guldet och lilla Mynta.
Ridsportanläggning med två bostadshus
Utanför Uddevalla finns en ridsportanläggning som har 15 boxplatser, ridhus, ridbana och två bostadshus. En gård med gott om plats.
Nu ska FEI ta nya åtgärder för hästvälfärd
Denna veckan har FEI arrangerat diskussioner mellan förbund, ryttare och veterinärer. På plats var SvRF som framförde sina önskemål.
Utvecklingsprogram ska hjälpa topptränare
Sveriges Olympiska Kommitté startar träningsprogram som riktar sig till tränare på elitnivå. Olof Axelsson inom fältävlan är en av deltagarna.
"Jag vill vara allra bäst för de ryttare jag jobbar för", säger Olof Axelsson.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Ägaren till skenande hästar döms
Förra året skenade fem hästar på Djurgården. Flera personer skadades och en äldre man dog. Nu döms ägaren för flera grova brott.
Uppsalastudent lyfter hästvälfärd
SLU-studenten Cecilia Ravnäs har alltid varit intresserad av hästvälfärd. Nu söker hon kunskap från ryttare och hästskötare.
Robot och Cassis har levt ihop i tjugo år
37-årige Robot och 32-åriga Cassis har haft samma ägare sedan 2004. De lever ett lugnt pensionärsliv i hagen tillsammans.
Friskvårdsbidraget – så använder du det
Sedan 2018 kan friskvårdsbidraget användas inom ridsport. Ta reda på exakt vad som gäller så du kan utnyttja hela bidraget. Det vinner alla på i längden.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!