Forskning
Publicerad: 2024-02-29Forskaren: "Det som gör att hästen förstår vad de olika hjälperna betyder är eftergiften"
Tygelspänning är något som intresserat forskaren Marie Eisersiö sedan tonåren och nu har hon doktorerat med ett projekt i ämnet. Därutöver brinner hon för att lära ut sin forskningsbaserade kunskap genom sin ridlärarroll.
Text: Jennie Börs
Foto: Privat
Marie Eisersiö började rida på ridskola som barn och fick i tonåren en egen ponny hon tävlade med i såväl hoppning, dressyr som fälttävlan. Redan då fick hon upp ögonen för det som senare kom att bli hennes forskningsområde. Marie upplevde nämligen att hon inte fick till känslan så som hon själv önskade.
– Jag tyckte att jag höll hårt i tyglarna och minns att jag blev trött i axlarna, med en känsla av att så här ska det väl inte vara. Ponnyn hade dessutom sår i mungiporna och jag bytte därför till ett bettlöst huvudlag i perioder. Många varningsklockor ringde, men samtidigt visste jag inte exakt vad jag skulle göra annorlunda i den åldern, säger Marie och tillägger:
– Det var först runt 20-årsåldern jag hittade andra sätt att rida, som gjorde träningen mera mjuk och lätt. Jag blev också väldigt intresserad av hästars beteende och att förstå hur de faktiskt fungerar.
Ville få vetenskaplig förståelse
Intresset ledde Marie vidare till etologi- och djurskyddsprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som då var i Skara, där hon inriktade sin utbildning mycket mot just häst. Studierna fortsatte därefter på mastersprogrammet i husdjursvetenskap på SLU i Uppsala. Därefter följde ett par år som forskningsassistent.
– Jag upplevde att det är så mycket inom häst som handlar om att saker ska göras på ett visst sätt, därför hamnade jag på forskningsspåret. För mig har det varit ett driv att förstå hur man på ett vetenskapligt sätt förhåller sig till hästar och ridning.
Just ämnet tygelspänning är något Marie tittade på redan tidigt under sina studier. Det började med kanditatarbetet och redan då slutade resultatet med en vetenskaplig artikel. Även mastersarbetet och åren som forskningsassistent behandlade ämnet. Naturligt gick även doktorandutbildningen vid SLU i Uppsala i samma spår. I december förra året disputerade Marie och kan nu titulera sig doktor i husdjursvetenskap.
– I min doktorsavhandling har jag främst tittat på beteende och inlärning i samband med tygelspänning. Exempelvis hur hästar beter sig när de känner tryck från bettet samt hur hästens inlärning av tygelsignaler går till.
Indikation på hästens lärande
Datainsamlingen till forskningen gjordes genom två delstudier på Ridskolan Strömsholm. 20 hästar ingick i en avsutten studie, medan åtta även studerades uppsuttet. Genom studien kunde flera olika slutsatser dras, men det finns ett par Marie ser som mer intressanta ur ett allmänperspektiv.
I den avsuttna studien stod Marie bredvid hästen och höll tyglarna ovanför hästens manke, samtidigt som hon bad hästen rygga. Detta sätt att rygga var hästarna inte vana vid så denna tygelsignal var lite halv-ny för dem. Detta gjorde det möjligt att studera inlärningen av denna tygelsignal. Övningen gjordes under flera repetitioner.
– Från början kunde vi se att hästarna inte förstod och i stället tog till en del andra oönskade beteenden vi inte tänkt oss, som exempelvis huvudrörelser och munbeteenden. Jag ökade då gradvis tygelspänningen tills de backade, men så snart hästen lyfte sin första framhov för att ta ett steg bakåt, släppte jag på tyglarna, säger Marie och fortsätter:
– Eftersom trycket från bettet i munnen försvann enbart då hästen klev bakåt förstod hästarna snabbt vad jag ville och de andra beteendena blev färre. Vi fick också en allt snabbare reaktion på tygelsignalen allt eftersom hästen lärde sig övningen.
Inlärningsmetoder bra verktyg
Marie förklarar att det genom experimentet blev tydligt att det går att få snabba inlärningsresultat hos hästar genom att medvetet använda sig av inlärningsmetoder. När vi rider och tränar hästar med hjälp av olika tryck från bettet, sitsen och skänklarna är det främst kommunikation genom inlärningsmetoden negativ förstärkning vi använder oss av. Våra sits-, skänkel- och tygelhjälper lägger olika tryck på hästens kropp.
– Hästar motiveras av att bli av med detta tryck, så våra trycksignaler motiverar hästen att agera. Men det som gör att hästen förstår vad de olika hjälperna betyder är eftergiften: det vill säga att vi lättar, minskar eller tar bort trycket. Det beteende som ledde till att trycket från skänkel eller bettet försvann, eller i alla fall minskade, är det beteende hästen minns och lär sig av, säger Marie och förtydligar:
– Till exempel så är det inte trycket från skänklarna som lär hästen att gå fram för skänkeln, utan att trycket från skänklarna upphör då hästen går fram. Om man fortsätter skänkla fast hästen går fram har man snart en häst som är så kallad "skänkeldöd".
Ge tydliga signaler
I den avsuttna studien användes negativ förstärkning tillsammans med klassisk betingning på ett väldigt strukturerat sätt. Klassisk betingning innebär att händelser som sker nära i tid blir associerade. Tygelsignalen gavs med mycket lätt tryck initialt och ökade sedan gradvis tills hästen började kliva bakåt, då släpptes trycket från bettet omedelbart.
– Eftersom tygelsignalen började med mycket lätt tryck associerades det lätta trycket med det gradvis ökande trycket, alltså klassisk betingning. Då trycket släpptes så snart hästen klev bakåt associerades beteendet "kliva bakåt" med att trycket försvann, alltså negativ förstärkning. Detta förfarande gjorde det tydligt för hästen vad den skulle göra och inlärningen av denna halv-nya signal gick snabbt.
I dagens samhälle upplever Marie att det pratas en hel del om stressade hästar. Hon menar att stressen ofta bottnar i att hästen inte förstår.
– Hästen upplever då situationen som oförutsägbar och okontrollerbar. Genom att göra det tydligt för hästarna vad de ska göra minskas stressen. Förutsägbarhet och tydlighet minskar stress.
Ville undvika trycket
Ett annat resultat Marie vill lyfta är att hästarna kände ett behov av att ändra sitt beteende när tygelspänningen gick över ett halvt till ett kilo i respektive tygel. Det vanligaste var att de tog upp huvudet eller började gapa. Att hästen drog in nosen och hamnade bakom lod förekom också i den uppsuttna studien.
– Tygelspänningen hade alltså kommit till en gräns där hästen kände ett behov av att ändra sitt beteende för att göra sig mer bekväm igen. Hästarna försökte själva sänka trycket och ville helt enkelt undvika eller minska trycket från bettet på vävnaderna. En tydlig indikation på att hästar vill ha en lätt kontakt med tygeln, säger Marie och tillägger:
– I andra studier har man sett att hästarna inte söker stöd på bettet utan hellre har mindre än ett kilo i varje tygel. Annan forskning visar också att den vanligaste bettrelaterade munskadan hos hästar är olika typer av tryckskador på vävnaderna i hästens munhåla.
Eftergiften lär hästen
Maries förhoppning med den forskning hon bedrivit under alla år är att kunna sprida kunskap. Framför allt med fokus på hästens inlärning och hur vi kommunicerar med våra hästar.
– Timingen för eftergiften, alltså när vi släpper eller lättar på våra trycksignaler är den del i signalgivningen som hästen lär sig av. Den viktiga delen av kommunikation och signalgivning är alltså när vi släpper eller lättar på trycket. Vi kan genom en trycksignal motivera hästen att göra en uppgift, men det är först genom eftergiften hästen minns och förstår att den gör rätt, säger Marie och tillägger:
– Medvetenhet om vad man själv gör och exakt vad man vill att hästen ska göra är oerhört viktigt för en tydlig kommunikation. Därtill är det viktigt att även lägga till beröm, kli och att uppmuntra hästen. Genom att förstå och även praktiskt tillämpa inlärningsprinciperna för positiv och negativ förstärkning samt klassisk betingning kan vi tydligt förmedla för hästen vad vi vill. Men också minska kraften i våra hjälper och få hästen att reagera för mindre eller lättare hjälper.
Brinner för att lära ut
Parallellt med sina studier har Marie under många år undervisat på ett antal mindre ridskolor. De senaste 2,5 åren har hon arbetat på Tibro ryttarförening och för tillfället utbildar hon sig till ridlärare.
– Forskningsbiten är jätterolig, men lika kul tycker jag det är att få undervisa och förmedla kunskap. Det finns så mycket bra forskning som jag skulle vilja se omsättas mer i praktiken, såväl bland ridskole- som privat- och tävlingsryttare. Just nu vill jag därför gärna arbeta med den biten.
Den kunskap Marie fått med sig från forskningen genom åren omsätter hon också väl i sin ridlärarroll. I dagsläget undervisar hon ryttare som framför allt är i början av sina ridkarriärer. De flesta är barn, men hon har även en del tonåringar och vuxna bland eleverna. Maries mål är att lägga en stadig grund för ryttarna.
– Stort fokus ligger på att de som ryttare ska vara tydliga med att lätta på trycket, men samtidigt vara snabba med timingen samt lägga till beröm. Jag är också noga med att handen aldrig ska gå bakåt för då blir eftergiften för långsam, då är det bättre att korta tygeln eller använda sitsen så handen är kvar på samma plats. Därutöver lägger jag vikt vid att förklara varför hästarna reagerar som de gör i olika situationer.
taggar
Liknande webbartiklar
- Begreppsförvirring och missförstånd kring metoder för hästträning
- John Ricketts: ”Skapa en gemenskap – där du är läraren och hästen eleven”
- Forskningskollen: Vad är mest effektivt – morot, piska eller klapp?
- Positiv vs. Negativ förstärkning
- Ökad välfärd hos häst vid bättre hältdiagnostik
- Forskningskollen: Hästarna valde själva ett betydligt lättare stöd på bettet
- Träckprover sökes till studie om stora blodmasken: ”Vill undersöka om vaccination kan vara ett alternativ”
- Tygelspänning varierar mellan proffsryttare
- Etologen: "Lär hästen att säga ja"
- Ridtravare vann efter allvarlig skada – stärktes med klickerträning
Malins smarta lösning för packning av hö
Hoppryttaren Malin Wikström har varit på mängder med meetings genom åren. Hon har kommit på en smart lösning för packning av hö.
Ungdomssektionen köpte ridskolehäst
Ungdomssektionen på Vissmålens ridklubb har samlat ihop pengar för att köpa en häst. I veckan kom efterlängtade Beauty till ridskolan.
"Hela föreningen är verkligen jättestolt över våra ungdomar"
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Ryttarförening kan behöva flytta
Sundbybergs ryttarförening kan behöva flytta från anläggningen på Råsta Gård. Ett förslag påverkar området där hagarna och ridbanan är.
Se klippet med King Edwards hästskötare
King Edwards hästskötare Louise Barraud vann Årets hästskötare förra året. I ett klipp hos Svenska ridsportförbundet berättar hon om jobbet.
Så hjälper du din häst under pollensäsongen
Hästar likt människor kan drabbas av pollenallergi och vissa hästar är mer känsliga för pollen än andra. Här är symtomen du ska ha koll på.
Stärk sits och framåtbjudning
Pararyttaren Sandra Karlsson berättar hur hon lägger upp träningspassen och tipsar om sin allra viktigaste övning, kvartsvändningarna.
Hett under täcket när vårsolen värmer
För flera år sedan mätte Cerrie Hedin temperaturen på sina hästar, för att se hur varmt det blev under täckena när vårsolen värmde.
Ta del av resultatet i en läsarfavorit: "Koka inte hästarna"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Lyckad insamling för ridskolehästen Paddy
Ridskolehästen Paddy är populär på Bollnäs ridsällskap. När han fick en senskada startades en insamling som fick ihop över 30 000 kronor.
Smart tröja mäter rörelser i stallet
Axevalla hästcentrum utanför Skara bygger en modern anläggning. I en ny studie kan en smart tröja mäta rörelser och belastning.
Studien ska mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö
Flera brister i djurhållning på gård i Heby
Länsstyrelsen i Uppsala län har uppmärksammat flera brister i djurhållning på en gård i Heby med magra och sjuka djur.
Bruksprovsvinnare stannar i Sverige
Devin Franco GJ från Tollsbo gård korades till bruksprovsvinnare. Nu har hingsten sålts till Lövsta Stuteri, trots flera internationella bud.
Planera för sommarbetet
Sommaren står för dörren och så även det stundade sommarbetet. Cecilia Müller ger tänkvärda tips utifrån hästens behov och hullstatus.
Handlar om att lyckas bryta en hulluppgång efter betesperioden
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!