Forskning
Publicerad: 2019-09-16Aachennosgrimman var den modell i studien som spändes hårdast.
Omfattande studie kring nosgrimmor – bara sju procent klarade rekommendationen
När man kontrollerade 750 tävlingshästar, i tre olika grenar i tre länder, visade det sig att nästan hälften (44 procent) hade så hårt spända nosgrimmor att man inte kunde få in ett enda finger under dem. Bara sju procent klarade rekommendationen om minst två fingrar mellan nosgrimma och nosrygg. Resultaten väcker oro för kort- och långsiktiga konsekvenser för hästarnas fysiska och psykiska välfärd.
Text: Anna Nordin
Foto: Adobe Stock
Studien – som beskrivs mer ingående här nedan – diskuterades på en doktorandkurs i etologi på Strömsholm för en tid sedan, där Hippsons utsända var på plats. Kursledare var SLU-forskaren Elke Hartmann från Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, och medarrangör var hennes kollega Maria Vilain Rørvang från SLU:s institution för biosystem och teknologi. En av gästföreläsarna var den kända beteendeforskaren och professorn Paul McGreevy från Australien. Kursen kommer att ges igen under 2020.
Flykt kan ge farliga situationer
Nosgrimmor används av ryttare för att hindra hästen från att gapa, för att öka kontrollen, stabilisera betslingen och i vissa fall för att tävlingsreglementet kräver det. Som det flyktdjur hästen är reagerar den på farliga situationer genom att skygga eller fly.
Den här snabba reaktionsförmågan är något vi många gånger önskar för att få en uppmärksam och lyhörd häst, men den höjda anspänningsnivån den medför kan också göra det svårare att kontrollera hästen.
Skadefrekvensen är betydligt högre inom ridsport än inom de flesta andra sporter, att kunna kontrollera hästen är därför av stor vikt för säkerheten för både häst och ryttare. Kontrollen sker dels genom att vi tränar hästen att lyssna på våra signaler, dels genom att använda utrustning som ger oss mer kontroll över hästens möjligheter att reagera.
Ökar känsligheten för bettet
I dressyr får ekipaget poängavdrag om hästen gapar, vilket kan göra ryttarna mer benägna att dra åt nosgrimman för att förhindra detta. Att gapa är dock hästens enda sätt att lindra inverkan från bettet om ryttaren är för hård eller okänslig i handen. Så att dra åt nosgrimman för att maskera att hästen gapar riskerar att utsätta den för smärta och vävnadsskador, då den försöker röra munnen för att minska trycket från bettet.
Tidigare studier har visat att när man spänner nosgrimman verkar hästens känslighet för bettets inverkan öka. Ögontemperaturen höjs också, något som indikerar att stressnivån går upp. Man har dessutom sett resultat som tyder på att cirkulationen i mulen påverkas negativt av hårt spända nosgrimmor.
Träns är den vanligaste utrustningen för att kontrollera hästen och har använts i olika former i nära 6 000 år. Det finns många varianter, som alla fungerar genom att ge tryck på olika känsliga ställen på hästens huvud och i dess mun. I de olympiska grenarna dressyr, hoppning och fälttävlan är det i dag vanligt med det som internationellt kallas ”svensk nosgrimma”. Det vill säga en engelsk eller aachennosgrimma med tillbakagående knäppning – alltså att man kan spänna den väldigt hårt utan att behöva ta i så mycket.
Sex olika tävlingsplatser
Ända sedan mitten av 1950-talet har man i hästlitteratur kunnat läsa rekommendationen om att minst två fingrar (vuxna och på höjden) ska få plats mellan nosgrimma och nosrygg. Enligt FEI:s Code of conduct, för hästens välfärd, står angivet att hästen aldrig får utsättas för metoder som är hårda/smärtsamma eller kan orsaka rädsla (punkt 1b). Dock finns det för lite forskning för att till exempel kunna säga hur känslig hästens hud är för tryck, samt vilket tryck som orsakar smärta eller vävnadsskada.
Det finns inte heller någon uttalad regel för vad som är tillåtet. Detta gör att det finns risk för skador på hästar, på grund av för hårt spända nosgrimmor.
Som en del av sin doktorsavhandling undersökte Orla Doherty hur hårt nosgrimmorna spänns vid tävling. Hon och hennes medhjälpare besökte sex olika tävlingsplatser i England, Belgien och Irland. Det var allt från unghästtävlingar och lokala tävlingar till nationella mästerskap och internationella meeting.
Hästarna som undersöktes startade i fälttävlan, dressyr eller den engelska grenen "performance hunter". I denna gren hoppar hästen ett antal hinder, det kan vara både vanliga hopphinder och terränghinder, och ska ibland även visa upp vissa dressyrmoment i direkt anslutning till hoppningen.
Stickan som användes vid mätningarna.
Vid mätningarna använde man sig av den avsmalnande mätsticka* som ISES (International Society for Equitation Science) har tagit fram för ändamålet. Man delade in resultaten i sex grupper; mer än två fingrar, två fingrar, ett och ett halvt finger, ett finger, ett halvt finger och noll fingrar.
I studien undersökte forskningsgruppen 750 hästar och ponnyer – 354 (47 procent) inom fälttävlan, 334 (45 procent) inom dressyr och 62 (8 procent) inom ”performance hunter”. Medelvärdet för alla hästarna i studien var ett halvt finger mellan nosgrimma och nosrygg.
Aachenmodell spändes hårdare
För 326 hästar var det inte möjligt att få in mätstickan alls. Mer än hälften av hästarna i undersökningen hade ett mellanrum på ett halvt finger eller mindre. För 171 hästar fick man in ett finger emellan och under endast 61 av nosgrimmorna rymdes de rekommenderade två fingrarna. En enda häst hade nosgrimman så löst att mer än två fingrar fick plats.
Flest hårt åtdragna nosgrimmor återfanns bland fälttävlanshästarna, följt av dressyrhästarna. Hur hårt man spände nosgrimman hade ingen koppling till hästens ålder (hästar från 4 till 19 år fanns med i studien).
Den mest vanligt förekommande nosgrimmemodellen var aachengrimma med aachenrem, vilken användes av närmare hälften av ekipagen (326 stycken). Medianvärdet för den var ett halvt finger. Den spändes också signifikant hårdare än engelska nosgrimmor, remontnosgrimmor och micklemnosgrimmor. Pullarnosgrimmor spändes lika hårt som aachennosgrimmorna.
Den minst förekommande nosgrimman var remontmodellen och det var också den som i snitt spändes lösast, med ett medianvärde på ett och ett halvt finger.
Bredd och placering spelar roll
Förutom hur hårt nosgrimman spänns påverkar också hur bred den är och var den placeras. Smala nosgrimmor ger ett större tryck på de underliggande vävnaderna, eftersom trycket fördelas på en mindre yta. Breda nosgrimmor kan däremot trycka mot större områden, vilket ökar risken att känsliga delar kommer i kläm eller att kindens insida trycks mot tänderna.
Nosbenet smalnar av ju närmare nosen man kommer, lågt spända nosgrimmor kan riskera att trycka mot mjuka vävnader i stället för mot benstruktur. Den traditionella rekommendationen är att nosgrimman ska sitta en och en halv till två fingrar under käkbenets kant. Men, precis som för hur hårt man ska spänna nosgrimman, finns det för lite forskning kring hur olika breda nosgrimmor och placeringen av dem påverkar hästens välfärd.
Kommer att lyssna sämre
Avslutningsvis tar studien upp en annan aspekt av de hårt åtdragna nosgrimmorna. Förutom att de riskerar hästens fysiska och mentala välfärd kan de motverka hästens utbildning. Hästträning sker i huvudsak via negativ förstärkning, det vill säga att när hästen gör rätt tar vi bort signalen. Vi skänklar och tar sedan bort skänkeln när den går framåt, vi tar i tygeln och ger sedan eftergift när hästen stannar.
Om nosgrimman sitter för hårt kan inte denna eftergift uppnås. Vad hästen än gör så är trycket kring nosen detsamma. Det gör i förlängningen att hästen inte kommer att lyssna när den inte har en hårt spänd nosgrimma, då den inte har fått lära sig att den genom att ta förhållningen kan minska trycket. Hårt spända nosgrimmor kan därigenom, på sikt, riskera att hästen betslas allt skarpare för att få önskad effekt.
Denna studie visar att ju mer kunskap och ju fler mätmetoder vi får kring hästars välfärd, desto fler av våra traditionella sätt att hantera hästar kan undersökas och i vissa fall ifrågasättas.
Referens:
Doherty O, Casey V, McGreevy P, Arkins S (2017), Noseband use in equestrian sports – an international study, PLoSONE 12(1):e0169060. Doi:10.1371/journal.pone.0169060.
Redaktion Hippson
redaktion@hippson.seLiknande webbartiklar
- Eventuellt beslut om nosgrimmor först till TR 2019: ”Test med mätsticka har genomförts”
- Ny regel i Danmark – för lösare spänd nosgrimma
- Brittisk ryttare får gult kort för hårt spänd nosgrimma
- Förslag om att förbjuda för hårt spända nosgrimmor i Nya Zeeland
- Upprop mot för hårt spända nosgrimmor
- Forskningskollen: Även korrekt spända nosgrimmor kan göra skada
- Bytte ut nosgrimmorna på ridskolehästarna – munsåren borta
- Forskare: Nosgrimmor spänns för hårt – kan stressa och skada hästen
- Testa: Sitter nosgrimman för hårt?
- Så tränar du din hjälpgivining – med vetenskaplig tydlighet och konsekvens
Malins smarta lösning för packning av hö
Hoppryttaren Malin Wikström har varit på mängder med meetings genom åren. Hon har kommit på en smart lösning för packning av hö.
Ungdomssektionen köpte ridskolehäst
Ungdomssektionen på Vissmålens ridklubb har samlat ihop pengar för att köpa en häst. I veckan kom efterlängtade Beauty till ridskolan.
"Hela föreningen är verkligen jättestolt över våra ungdomar"
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Ryttarförening kan behöva flytta
Sundbybergs ryttarförening kan behöva flytta från anläggningen på Råsta Gård. Ett förslag påverkar området där hagarna och ridbanan är.
Se klippet med King Edwards hästskötare
King Edwards hästskötare Louise Barraud vann Årets hästskötare förra året. I ett klipp hos Svenska ridsportförbundet berättar hon om jobbet.
Så hjälper du din häst under pollensäsongen
Hästar likt människor kan drabbas av pollenallergi och vissa hästar är mer känsliga för pollen än andra. Här är symtomen du ska ha koll på.
Stärk sits och framåtbjudning
Pararyttaren Sandra Karlsson berättar hur hon lägger upp träningspassen och tipsar om sin allra viktigaste övning, kvartsvändningarna.
Hett under täcket när vårsolen värmer
För flera år sedan mätte Cerrie Hedin temperaturen på sina hästar, för att se hur varmt det blev under täckena när vårsolen värmde.
Ta del av resultatet i en läsarfavorit: "Koka inte hästarna"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Lyckad insamling för ridskolehästen Paddy
Ridskolehästen Paddy är populär på Bollnäs ridsällskap. När han fick en senskada startades en insamling som fick ihop över 30 000 kronor.
Smart tröja mäter rörelser i stallet
Axevalla hästcentrum utanför Skara bygger en modern anläggning. I en ny studie kan en smart tröja mäta rörelser och belastning.
Studien ska mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö
Flera brister i djurhållning på gård i Heby
Länsstyrelsen i Uppsala län har uppmärksammat flera brister i djurhållning på en gård i Heby med magra och sjuka djur.
Bruksprovsvinnare stannar i Sverige
Devin Franco GJ från Tollsbo gård korades till bruksprovsvinnare. Nu har hingsten sålts till Lövsta Stuteri, trots flera internationella bud.
Planera för sommarbetet
Sommaren står för dörren och så även det stundade sommarbetet. Cecilia Müller ger tänkvärda tips utifrån hästens behov och hullstatus.
Handlar om att lyckas bryta en hulluppgång efter betesperioden
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!