Hästhantering
Publicerad: 2006-05-31Beteendestörningar går ofta att lindra
Tyvärr är det relativt vanligt att ridhästar drabbas av beteendestörningar som krubbitning, boxvandring, luftsnappning och vävning. På Sveriges lantbruksuniversitet driver Anna Lundberg och Maria Andersson ett forskningsprojekt som heter "Beteendestörningar hos häst".
- Trots att vi vet så mycket om hästar så hålls de ofta på ett sätt som gör att de inte kan tillfredställa sina behov, säger Anna.
Foto: Anki Yngve/Privat
Hästar som lever fritt får aldrig beteendestörningar. Det är när vi människor tar hand om dem som det uppstår problem.
- Hästen är en stäpplevande varelse. Den har förhållandevis liten magsäck och i frihet går hästar omkring och äter större delen av dygnet. En häst kan gå upp till 80 kilometer på ett dygn när den betar, berättar Anna.
Trots att hästar är flockdjur finns det undersökningar som visar att omkring 25 procent av alla svenska hästbesättningar består av en ensam häst. Det betyder att 5,3 procent av våra hästar lever helt ensamma.
- Hästar är sociala gräsätare. De mår bäst av stora ytor och stabila flockar, menar Anna.
I Sverige hålls väldigt många hästar i små stall med mellan två till fyra hästar. De är i och för sig inte ensamma i stallet, men enligt Anna är de inte alltid uppstallade så att de kan nosa på och umgås med sina stallkamrater.
Enkät till hästägare
Första delen i Anna Lundbergs och Maria Anderssons forskningsprojekt var en enkät som skickades ut till hästägare som har hästar med någon form av beteendestörning. Under det kommande året ska enkäten analyseras, det ska göras djupintervjuer med ett urval av hästägarna och beteendestudier av ett urval av hästarna. Dessutom kommer forskarna att försöka utveckla en mätteknik för hur gärna en häst vill få utlopp för ett visst behov, till exempel att äta.
- I enkäten frågade vi saker om hästen och beteendestörningen, men också om stallmiljön, tidiga erfarenheter, utfodring, social kontakt och hästägarens erfarenhet av hästar, berättar Anna.
Enkäten har hittills gått ut till 47 hästägare som själva kontaktat forskarna för att få vara med i studien. Det är inte något statistiskt säkerställt urval, men Anna och Maria tycker ändå att undersökningen gett dem mycket kött på benen inför det fortsatta projektet.
Av de hästar som beskrevs av hästägarna i enkäten var det 30 som enbart krubbet, 12 som enbart vävde och 5 som både krubbet och vävde. Fyrtiotvå av dem var stora hästar och 5 var ponnyer. En majoritet (30 stycken) av hästarna var valacker, 15 var ston och 2 var hingstar.
- Av detta kan man inte dra slutsatsen att beteendestörningar är vanligare hos valacker. Vi vet inte hur den bakomliggande populationen av hästar ser ut. Vi har dessutom bara fått svar från ett mycket litet urval av hästägare, säger Anna.
Få känner till tidiga erfarenheter
Anna berättar att man bett hästägarna att bedöma vilken rang deras hästar har i flocken.
- Drygt 60 procent av hästarna upplevdes som ranghöga och ungefär 15 procent som ranglåga. Av hästarna i enkäten var 29 procent ensamma i hagen och 22 procent hade sällskap av en häst till, berättar Anna.
Hon påpekar att det är hästägarens upplevelse som statistiken visar. Det behöver alltså inte vara så att hästen verkligen är ranghög. För en häst som går ensam i hagen kan ju rangen vara svår att bedöma...
En majoritet av hästägarna i studien kände inte till hästens tidiga erfarenheter, till exempel vad gäller avvänjning, när beteendet började och så vidare. Man har helt enkelt köpt hästen i vuxen ålder och i många fall fanns beteendestörningen redan vid köpet.
- De tidiga erfarenheterna är väldigt viktiga för hur hästen klarar av stress senare i livet, säger Anna.
Hon menar att hästägare ofta köper "grisen i säcken" eftersom man inte vet något om hästens tidigare liv. Det är skillnad med hundar där man köper en valp och är med den från början.
- I tidigare studier har man till exempel sett att åldern när introduktionen av kraftfoder sker har stor betydelse när det gäller beteendestörningar.
Pålästa hästägare
I enkäten ställde forskarna frågor om hästarnas sociala liv. En stor majoritet hade möjlighet att nosa på minst en annan häst. Vissa såg bara andra hästar, en del hade fri kontakt och en liten del var ensamma. Det visade sig också att 47 procent av de undersökta hästarna hade fri tillgång till grovfoder (hö, hösilage eller halm).
- Vårt intryck är att de som kontaktat oss för att vara med i enkäten är intresserade människor. De har läst på! säger Anna.
Hela 98 procent av hästarna vistades i hagen varje dag. Fem procent hade fri tillgång till utevistelse och de övriga var i snitt ute 7,3 timmar om dagen vintertid. Men det var fortfarande 29 procent av hästarna som gick ensamma i hagen.
Värre vid utfodring
Anna och Maria har frågat vid vilka tillfällen hästägarna upplevde att deras hästar visade beteendestörningar.
- Det visade sig att krubbitning var vanligare i samband med utfodring. Vid in- och utsläpp var det många hästägare som såg att hästarna vävde mer, berättar Anna.
Dessa resultat liknar dem från tidigare studier och visar att orsakerna till att hästar visar beteendestörningar kan bero på flera olika faktorer. Krubbitning har med födointag och/eller mag-tarmfunktionen att göra medan vävning skulle kunna orsakas av frustration och stress i samband med in- och utsläpp. Hästen kan inte komma ut till de andra och börjar därför att väva.
Många försöker åtgärda
En majoritet av hästägarna, både till krubbitare och till vävare, uppgav att de på något sätt försökt att åtgärda beteendestörningen.
Ägarna till krubbitare försökte ofta förhindra krubbitandet - bland annat genom att ta bort krubban, sätta på något medel där hästen bet eller genom att sätta på en krubbitarrem.
Av de tillfrågade hade 74 procent testat krubbitarrem och av dessa hade 44 procent kvar remmen på hästen idag. Intressant är att hela 50 procent av dem som testat rem inte upplevde någon skillnad.
- Vi tror att det är ett stort tryck på hästägare med krubbitande hästar ute i stallen. Man måste visa att man gör något, därför får remmen sitta på även i de fall den inte verkar fungera, tror Anna.
Några andra åtgärder som användes av ägare till krubbitare var att öka grovfodret och att ge magsyreneutraliserande medel. Av alla dem som uppgivit att de på något sätt försökt åtgärda krubbitningen uppgav 67 procent att åtgärderna givit effekt. Det finns alltså hopp!
Förebyggande åtgärder
Hos ägarna till vävare var det vissa som försökte förhindra beteendet genom att hänga upp flaskor eller stänga av det ställe i boxen eller hagen där hästen brukade stå och väva. Men det allra vanligaste var att försöka förebygga beteendestörningen, till exempel genom att berika miljön med leksaker, öka den sociala kontakten, ställa hästen på halm, öka grovfodergivan, byta box eller öka utevistelsen.
- Vad gäller vävning vet vi att den sociala biten har stor betydelse, säger Anna.
Bland ägarna till vävare som uppgett att de försökt åtgärda vävningen, upplevde 75 procent att den upphört eller minskat. Tjugofem procent upplevde inte att åtgärderna hjälpt.
- Man vet genom andra studier att det går att minska förekomsten av beteendestörningar genom ökad social kontakt, mer grovfoder och längre utevistelse, berättar Anna.
Smittar inte
Ytterligare något som tidigare studier visat är att vissa hästägare väljer att isolera hästar med beteendestörningar för att det inte ska "smitta" till andra hästar. Men så var inte fallet i Annas och Marias studie.
- Majoriteten av hästägarna trodde inte att det smittar. Och det ligger i linje med vad forskningen visat hittills. Det finns inget som stödjer att vävning eller krubbitning skulle smitta av sig. Beteendestörningarna är snarare symtom på att något i hästens miljö inte är vad det borde vara, säger Anna. Är det flera hästar i samma stall som visar beteendestörningar är den troliga orsaken att de utsätts för samma miljö.
De båda forskarna kommer att fortsätta att undersöka hästar med beteendestörningar och hoppas att de så småningom ska kunna komma med forskningsunderbyggda rekommendationer till hästägare vars hästar till exempel väver eller krubbiter.
- Vi vet att beteendestörningar i mångt och mycket har med uppstallningen att göra. Stallet begränsar hästens rörelse, sociala kontakt och födoval, säger Anna.
Tidigare forskning har även visat att olika typer av beteendestörningar är vanligare hos vissa raser. Till exempel verkar sådana störningar generellt vara vanligare hos varmblod än kallblod.
- Den genetiska aspekten är väldigt intressant. Men det är inget vi har tittat på hittills, säger Anna.
Maria Andersson och Anna Lundberg forskar på beteendestörningar hos häst.
Hästar är sociala gräsätare. De behöver få utlopp för sitt behov av mat och sällskap.
Krubbitarremmen är till för att hindra beteendestörningen, men den förebygger inte att hästen vill bita.
VILL DU VARA MED?
Forskningsprojektet pågår fortfarande, så om du har en häst med beteendestörningar eller om du har frågor om projektet får du jättegärna kontakta Anna Lundberg på:
Anna.Lundberg@hmh.slu.se
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!