Hästhantering
Publicerad: 2005-11-20Hästens utveckling – från "räv" till riddjur
Vi som varit på Öknehults Ridläger minns tydligt och klart kapten Hanssons föreläsning om hästens ursprung. "Från början var hästen liten som en räv", brukade han säga. Och precis som en liten räv såg hästens förfader ut, för si sådär 60 miljoner år sedan.
Sedan dess har den vuxit flera storlekar och blivit ett gräsätande stäppdjur. Alla tår utom en har tillbakabildats. Den tån utvecklades till den befintliga hoven och tänderna har utvecklats för att kunna mala sönder gräset.
Det är 20 miljoner år sedan hästen anpassade sig till gräs som föda och det berodde på den stora utbredningen av grässtäpper där den levde då. Hästarnas beteende och mag-tarmkanal är utformade så att de även kan överleva på riktigt näringsfattigt gräs. Matsmältningssystemet gör att hästen fortfarande är beroende av att få den största delen av sitt foder i form av gräs eller hö.
Släkt med åsnor och zebror
För två miljoner år sedan hade hästen utvecklats till sin nuvarande form och den moderna hästen delar släktnamnet Equus med åsnor och zebror.
Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket egentligen är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till den specifika djurart den är.
Det är i princip samma häst som rids och körs på tävlingsbanorna eller drar timmerlass i skogen, som de som strövade vilda på Ukrainas stäpper för 5000 år sedan.
De jämförelser som gjorts mellan vilda och tama hästar visar att de har samma beteenden, inga har tillkommit eller försvunnit. Det som kan skilja sig åt är hur ofta ett visst beteende används, vilket i slutändan hör ihop med vad som utlöser det.
De beteenden som har minskat är flykt och aggression mot människor, vilket betyder att det krävs mer för att en tamhäst ska fly från oss eller attackera oss än för att en vildhäst skall göra det. Men när tama och vilda hästar väl flyr eller attackerar gör de det på precis samma sätt.
Ett annat beteende som inte har förändrats genom årtusendena är hästens matbeteende. Oavsett om hästen lever på att beta eller har fri tillgång till foder i stallet ägnar den lika mycket tid åt att äta och fördelar ätperioderna på ungefär samma sätt.
Äter stor del av dygnet
I vilt tillstånd betar hästen mellan 60 och 75 procent av dygnet, mellan 14 och 18 timmar, och de betar ungefär lika mycket när det finns gott om bete på sommaren som när det finns lite och näringsfattigt bete på vintern.
Flera studier under senare år visar att för korta ättider på grund av koncentrerat och snabbätet foder är den vanligaste orsaken till att hästar utvecklar beteendestörningar som krubbitning och luftsnappning. Det är sjuka beteenden som hästen utvecklar när den inte får göra något som den är starkt motiverad till, som till exempel att äta. Man ser aldrig sådana beteenden hos vilda hästar.
Alla de raser vi har avlat fram med tanke på speciella önskemål kommer ursprungligen från samma ”urhäst”. Till och med de mest avancerade dressyrrörelserna som piruetter och passage ingår i hästens naturliga försvars- och imponeringsbeteende, även om de överdrivs hos dressyrhästen genom träning. Sättet de utförs på är ändå detsamma. Hos travhästen är det förstås traven som har förstärkts genom aveln och även benägenheten att falla i galopp när hästen travar riktigt fort har minskat.
Det är bra för oss att känna till hästens ursprung och vilka beteenden som är naturliga för den. Även om många hästraser är framavlade och anpassade till vår tid och våra önskemål har hästen sina ursprungliga beteenden och behov kvar, något som är väl värt att tänka på.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Textbearbetning: Åsa Sköld
Bild: Åsa Sköld och Harald Blomqvist
För två miljoner år sedan hade hästen utvecklats till sin nuvarande form.
Alla de raser vi har avlat fram med tanke på speciella önskemål kommer ursprungligen från samma "urhäst".
Även om många hästraser är framavlade och anpassade till vår tid och våra önskemål har hästen sina ursprungliga beteenden och behov kvar.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!