Hästhantering
Publicerad: 2018-10-13Ökad förståelse ger säkrare hantering: ”Träna hästen enligt forskningsbaserad kunskap”
Statistik visar att risken att skada sig vid hästhantering är stor. "Genom en ökad förståelse för hästens inlärningsförmåga och för dess naturliga beteende kan vi minska skadorna. Och dessutom säkerställa hästens välfärd", menar Angelo Telatin och Elke Hartmann.
Text & foto: Ulrika Haglund
Den 5 oktober anordnades en uppskattad hästföretagardag på riksanläggningen Wången. Där föreläste Angelo Telatin, som är assisterande professor på Delaware Valley Universitys avdelning för ”Equine Science”, tillsammans med den svenska etologiforskaren Elke Hartmann. Detta om hur vi kan tänka mer säkert i arbetet med hästar, för att undvika skador.
– Det är viktigt att vi använder oss av forskningsbaserad kunskap vid träning av hästar, förklarar den internationellt kända ridinstruktören och forskaren Angelo Telatin inledningsvis.
Elke visar hur vanligt det är med skador vid hästhantering.
Koll på inlärningsteorin
Angelo förklarar att ett träningssystem bygger på tre delar. En tränare/lärare som har ett budskap. Att man använder ett språk som båda förstår. Och att det finns en mottagare (hästen) som får budskapet förmedlat av tränaren och som ska förstå budskapet i rätt ögonblick.
– Inlärning kan ske på olika sätt. Negativ förstärkning är att ta bort något som hästen tycker är obehagligt, till exempel press av skänkel eller spö. Positiv förstärkning är att lägga till något som hästen tycker om, såsom mat. Positivt straff kan ske genom att något tillförs, oftast något obehagligt, till exempel ett elstängsel. Och negativt straff är att ta bort något som hästen tycker om, säger han.
Genom operant inlärning ökar sannolikheten att ett beteende upprepas. Angelo visar vad han menar genom att mjukt "dutta" med ett spö på en kursdeltagares arm.
– Titta nu hur hon försöker göra allt för att undkomma trycket, och när hon gör rätt så tar jag bort det. Detsamma gäller med hästarna, jag lägger till ett tryck och när hästen gör rätt tar jag bort trycket. Efter bara några gånger har den lärt sig vad jag menar.
Angelo både föreläste och höll en demo i ridhuset.
Grundläggande hästträning
Telatin visar under sin demonstration i ridhuset de grundläggande principerna för hästträning, på några hästar som har visat olika oönskade beteenden.
– Jag tycker inte om repgrimmor då de enligt min mening ger ett för hårt tryck på hästen och kan orsaka smärta. I stället använder jag en vanlig grimma där jag knyter ett balsnöre som löper genom de nedre ringarna på grimman. Lite som hur en kedja spänns, men ett snöre blir snällare. Jag sätter fast grimskaftet i änden på balsnöret som kommer ut genom ringen, förklarar han.
Det första Angelo visar hästen, genom tryck, är vad som är framåt och bakåt. När hästen gör rätt släpper han trycket direkt, så att den belönas i rätt ögonblick.
Efter att hästen har lärt sig detta använder han en längre pinne eller ett dressyrspö och "duttar" (utsätter hästen för tryck) på den tills den utför rätt sak. Det kan vara att gå undan åt sidan vid tryck på halsen eller att "dutta" med spöet på bakdelen och att därmed lära hästen att gå framåt.
– Genom att lära en häst att den typen av tryck betyder framåt kan jag så småningom skicka in den i hästtransporten, utan att själv gå före.
Hjälper en svårlastad häst
Angelo utför sina grundläggande övningar på en svårlastad häst, han ger den godis då och då så att hästen ska associera träningen med något positivt.
– Det är grundträningen du gör varje dag, när du leder och hanterar hästen, som hjälper dig att få en häst som är lättare att hantera.
Den aktuella hästen får lukta på transportluckan först, Angelo är noga med att inte ge den något tryck på nacken. Det har hästen nämligen upplevt tidigare av repgrimma. Efter bara en kort stund följer denna häst med Angelo in i transporten. Strax därefter har han även lärt den att gå själv in i släpet genom "duttning" med spö på bakdelen.
Angelo stänger av klippmaskinen först när hästen står stilla.
Rädd för att bli klippt
En häst som är rädd för klippmaskinen och för att bli klippt kommer in i ridhuset.
– Det som blir fel när man ger hästen en spruta, vid klippning eller när man sprejar flugsprej på hästar som inte gillar det – det är nästan alltid att man tar bort det obehagliga när hästen hoppar undan. Hästen lär sig då det beteendet, säger Angelo och fortsätter:
– Om man i stället håller kvar det obehagliga tills hästen står stilla och då tar bort obehaget lär den sig att acceptera sprutan, klippmaskinen eller flugsprejen.
Angelo startar klippmaskinen, han håller fram den och hästen hoppar undan. Men han väntar tills den stannar till innan han stänger av sin klippmaskin. Efter en stund vågar hästen gå närmare maskinen, när den är nära får den godis och Angelo stänger av.
Efter en stund kan Telatin närma sig hästen från sidan och klappar den med sin fria hand. Klippmaskinen är fortfarande på och hålls i andra handen. När hästen accepterar detta tar han maskinen och lägger mot hästens hals. Han stänger av när den står stilla och låter den vara på när hästen går undan. Slutligen klipper han denna häst, detta efter bara några minuters träning.
– Det viktiga är att ta bort trycket eller det obehagliga i rätt tid, så att man lär hästen rätt sak och inte får oönskade beteenden. Korrekt tajming och att man slipper bråk är avgörande. Genom att träna hästen på rätt sätt kan vi få säkrare hästhantering och förebygger skador som den kan orsaka exempelvis veterinären, hovslagaren eller andra människor som måste hantera din häst, menar Angelo.
Vilda hästar äter 60 procent av tiden
Hur ser hästens miljö ut? Försöker vi på allvar tillfredsställa dess beteendebehov? Det frågar sig hästforskaren Elke Hartmann i inledningen av sin Wången-föreläsning.
Forskning gjord på Camargue-hästar i vilt tillstånd visade att de åt 60 procent av tiden, stod stilla 20 procent av sin tid och vilade eller sov 10 procent av dygnets 24 timmar. I dag räknar man med att hästar som är uppstallade står stilla cirka 65 procent av tiden, äter 15 procent av sin tid och vilar/sover 15 procent av dygnet.
– Det finns en hel del faktorer som kan stressa en häst så att den blir svårare att hantera. Till exempel att hästen inte kan utföra sina naturliga beteenden från stäppen såsom att röra sig mycket, leta mat och att äta ofta. Det kan också handla om att man begränsar hästens sociala umgänge med andra hästar. Eller att tränaren ger motstridiga signaler under träningen som hästen inte förstår, säger Elke.
Hästar vill ha social kontakt
I djurskyddslagen (1988:534) 4 § står det att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö, och på ett sådant sätt som främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
– Men får hästarna leva och bete sig lika naturligt som hästar gjorde under evolutionen? Även om vi har tagit bort möjligheten att utföra vissa beteenden hos hästarna kan vi underlätta för dem att leva i en så god miljö som möjligt, menar hästforskaren.
En studie gjord på 18 tvååriga varmblod visade att 67 procent av hästarna uppvisade oönskade beteenden såsom krubbitning, vävning och boxvandring när de flyttades från en grupp hästar till enskild uppstallning. Flera andra studier visar också att hästar vill ha social kontakt.
Blir lugnare och lättare att hantera
Det finns förstås både för- och nackdelar med att hålla hästar i grupp.
– Fördelarna är bland annat att de får ha social kontakt med sina artfränder, det förhindrar oönskade beteenden och ger förbättrad social kompetens. Hästarna rör sig mer och dessa faktorer leder till att de blir lättare att hantera och träna. Hästarna blir helt enkelt lugnare, förklarar Elke, som även är engagerad i organisationen The International Society for Equitation Science (ISES).
I en studie visade en grupp uppstallade hingstar var för sig mer oönskade beteenden, såsom aggressivitet med mer sparkande och bitande, än hingstar som gick i grupp.
– Visst finns det risker med att ha hästar tillsammans. De kan skada varandra, det är farligare för oss att mata hästar i grupp och hästarna får separationsångest när de lämnar flocken. Men det går att göra grupperna mer säkra, säger Elke.
Att tänka på säkerheten är A och O
Till exempel kan man låta hästarna bekanta sig med varandra innan de släpps ihop, då minskar risken för skador. Dessutom bör man undvika att ställa sig mitt i en grupp med hästar och mata dem, försök alltid att fodra så säkert som möjligt.
– I dag görs det kontroller av stall, hur hästen ser ut i hullet och om maten är bra. Men kontrollerar man hästens beteende? Är framgång och prestationer ett bevis för god hästvälfärd? Nej, säger Elke bestämt.
- Regard for human and horse safety.
- Regard for the nature of horses.
- Regard for horses' mental and sensory abilities.
- Regard for emotional states.
- Correct use of desensitisation methods.
- Correct use of operant conditioning.
- Correct use of classical conditioning.
- Correct use of shaping.
- Correct use of signals or cues.
- Regard for self-carriage.
ISES (The International Society for Equitation Science) har i uppdrag att främja och uppmuntra tillämpningen av objektiv forskning och avancerad praxis, som ska förbättra hästens välfärd i relation till människor.
Mer att läsa finns på sidan www.equitationscience.com (om ISES) och www.angelotelatin.com (om Angelo Telatin).
taggar
Liknande webbartiklar
- Angelo Telatin visar: Så tränar du din häst enligt forskning och inlärningsteori
- Inlärningsprinciper ger förståelse för hästens lärande: "Tillämpas oavsett disciplin"
- Så tränar du din hjälpgivining – med vetenskaplig tydlighet och konsekvens
- Så tränar du med hästens inlärning och välfärd i fokus: "Effektivare och säkrare"
- Forskningskollen: Vad betyder det egentligen när hästen tuggar under träning?
- John Ricketts: ”Skapa en gemenskap – där du är läraren och hästen eleven”
- Forskningskollen: Vad är mest effektivt – morot, piska eller klapp?
- Forskningskollen: Lika effektivt att träna hästen var tredje som varje dag
- Hästens önskelista för 2020 – fem punkter som ger ökad välfärd
- Rön om stress, kavaletti och sommartäcken på internationell forskarkonferens
Carl Hedin ska ta sig över en hel kontinent
I ett nytt tv-program ska tio kändisar ta sig över en kontinent – utan flyg, telefoner och bankkort. En av deltagarna är ryttaren Carl Hedin.
Skenande hästarna: ”Extremt ovanligt”
En man dog av sina skador när flera hästar skenade runt Djurgården förra sommaren. Nu riskerar ägaren flera års fängelse.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
SVT besvarar Veterinärförbundets kritik
Veterinärförbundet kritiserar SVT:s kommentatorer under finalen av världscupen. Johanna Bäckström Lerneby från SVT Sport besvarar kritiken.
Klubben tilldelas 5,8 miljoner kronor
Frillesås rid och körklubb jublar över bidraget. Nu ska de bygga en ny lokal som möjliggör säkrare och mer tillgänglig träning, rapporterar P4.
Ukrainahästarna levererar på ridskolan
Kalmar HSK chansade när de räddade fyra hästar från Ukraina. Importen blev lyckad och en av hästarna debuterade nyligen på tävlingsbanan.
Galoppiruett i fyra steg
Att få till fina galoppiruetter är en process som tar tid. Liane Wachtmeister använder sig av fyra övningar som leder till den åtråvärda vändningen.
Malins smarta lösning för packning av hö
Hoppryttaren Malin Wikström har varit på mängder med meetings genom åren. Hon har kommit på en smart lösning för packning av hö.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Ungdomssektionen köpte ridskolehäst
Ungdomssektionen på Vissmålens ridklubb har samlat ihop pengar för att köpa en häst. I veckan kom efterlängtade Beauty till ridskolan.
"Hela föreningen är verkligen jättestolt över våra ungdomar"
Ryttarförening kan behöva flytta
Sundbybergs ryttarförening kan behöva flytta från anläggningen på Råsta Gård. Ett förslag påverkar området där hagarna och ridbanan är.
Se klippet med King Edwards hästskötare
King Edwards hästskötare Louise Barraud vann Årets hästskötare förra året. I ett klipp hos Svenska ridsportförbundet berättar hon om jobbet.
Så hjälper du din häst under pollensäsongen
Hästar likt människor kan drabbas av pollenallergi och vissa hästar är mer känsliga för pollen än andra. Här är symtomen du ska ha koll på.
Stärk sits och framåtbjudning
Pararyttaren Sandra Karlsson berättar hur hon lägger upp träningspassen och tipsar om sin allra viktigaste övning, kvartsvändningarna.
Hett under täcket när vårsolen värmer
För flera år sedan mätte Cerrie Hedin temperaturen på sina hästar, för att se hur varmt det blev under täckena när vårsolen värmde.
Ta del av resultatet i en läsarfavorit: "Koka inte hästarna"
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Lyckad insamling för ridskolehästen Paddy
Ridskolehästen Paddy är populär på Bollnäs ridsällskap. När han fick en senskada startades en insamling som fick ihop över 30 000 kronor.
Smart tröja mäter rörelser i stallet
Axevalla hästcentrum utanför Skara bygger en modern anläggning. I en ny studie kan en smart tröja mäta rörelser och belastning.
Studien ska mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö
Flera brister i djurhållning på gård i Heby
Länsstyrelsen i Uppsala län har uppmärksammat flera brister i djurhållning på en gård i Heby med magra och sjuka djur.
Bruksprovsvinnare stannar i Sverige
Devin Franco GJ från Tollsbo gård korades till bruksprovsvinnare. Nu har hingsten sålts till Lövsta Stuteri, trots flera internationella bud.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!