Hästhantering
Publicerad: 2006-09-14Tips och råd: Så får du en lyckligare häst
Dagens hästhållning tar i första hand hänsyn till hästägaren och det man ska använda hästen till, och i andra hand till hästen som varelse. Det har lett till att hästar förvägras många av sina naturliga beteenden, vilket i sin tur leder till psykisk och fysisk ohälsa och i värsta fall beteendestörningar och sjukdomar. För att komma till rätta med detta, och på så vis få en lyckligare häst, måste vi börja ta hänsyn till vad en häst egentligen behöver för att må bra.
Bild: Anki Yngve & Anna Nordin
Birgitta Valette inledde sin föreläsning på Equitus-mässan i Nyköping under första helgen i september med att berätta lite om vad en häst egentligen är. Vad den varit under alla de 50 miljoner år den utvecklats och vad den kommer att fortsätta vara under så lång tid som vi kan överblicka. Den är ett stäppdjur, gräsätare, flykt/bytesdjur, flockdjur, territoriell och ett vanedjur. Det är också dessa egenskaper som styr hästens liv, och som vi måste ta hänsyn till om vi ska kunna få en lyckligare häst.
Kort tid i människans tjänst
- Människan har bara varit en del av hästens historia i 6 000 år, det är ingenting mot de 50 miljoner år den utvecklats. Om hästens tid på jorden fick motsvaras av en meter, så har människan funnits med i tre millimeter... Det är klart att vi inte spelar så stor roll! säger hon.
Därför är inte hästens behov anpassade till människans sätt att hålla häst, utan vi måste ta hänsyn till vad den är skapt för.
Många hästägare har inte så djupa kunskaper om hur en häst är byggd och fungerar. Man gör som hästägare omkring en gör, utan att reflektera över varför. Man ser annonser som propagerar för att täcken och tillskottsfoder är något alla behöver, och tänker inte på hur mycket kommersiella intressen som finns bakom. Hästarna är de som kommer i kläm, när skötseln av dem styrs av andra faktorer än deras välmående. Det handlar inte om elakhet, utan bara om att man inte vet mer. Vi kan göra mycket för att göra våra hästar "lyckligare", och på så sätt också mer harmoniska och hållbara.
Foder och utfodring
Till exempel är hästens foderspjälkningssystem anpassat till bete, det kan vi inte ändra på. Därför ska också största delen av hästens foder bestå av grovfoder (hö, hösilage, halm eller bete). Det är bara nedre delen av magsäckens slemhinna som är skyddad mot den sura, frätande magsyran (saltsyra). Grovfodret lägger sig som ett lock och skyddar på så vis den övre delen från de stänk som uppkommer när magsäckens muskler drar ihop sig för att smälta fodret. Fodrar man däremot enbart med kraftfoder vid ett mål finns inte detta lock och frätande magsyra stänker upp och skadar slemhinnan.
Tarmfloran kan skadas
För stora kraftfodergivor på en gång är inte heller bra. Det sänker pH-värdet i tarmen och skadar tarmfloran. Hästen har 36 meter tarm och dess funktion är anpassad till nedbrytning av gräs. Till exempel använder hästen sin blindtarm, till skillnad från oss människor. Den är en meter lång! Där bryts cellulosan i gräset ned (människor kan inte äta gräs, just på grund av att vi inte kan bryta ner cellulosa).
Hästens tarm är full av mikroorganismer som hjälper till med nedbrytningen av fodret. Det är dessa mikroorganismer som är så känsliga för förändringar, och som gör att man till exempel ska byta foder successivt, så att de hinner vänja sig. Är man för oförsiktig vid foderbyten hinner inte tarmfloran anpassa sig, utan dör och hästen kan inte tillgodogöra sig fodret på ett bra sätt.
För att fodret ska tillgodose hästens behov ska det först och främst vara tillräckligt mycket grovfoder. Då tillgodoses både hästens tuggbehov och foderspjälkningsapparaten fungerar optimalt. Det är tuggandet som styr hästens mättnadskänsla. I det fria äter en häst 18-20 timmar per dygn, så tuggbehovet är stort.
Hästens inre och yttre miljö
Hästar är egentligen territoriella djur. Det innebär att de inte har ett revir som de försvarar, utan flera flockar kan leva inom samma område och dela samma vattenhål. Men om resurserna krymper, vilket är fallet när vi håller hästarna på mindre ytor som en liten rasthage eller i box, då kan de bli revirhävdande. Boxen blir hästens revir och det ska vi respektera. Stör inte hästen i boxen i onödan, utan se till att hantera och sköta den utanför boxen. Det är extra viktigt vid utfodring, för att hästen ska kunna äta utan stressande moment. Respektera signaler som visar att hästen vill vara ifred, till exempel en häst som försvarar sin mat.
Det är också då resurserna blir begränsade som rangordningen blir mer tydlig. Dominans handlar om ett djurs företräde till en begränsad resurs. Rangordningen styrs i första hand av ålder. Den som är äldre har oftast mer visdom och blir därför en självklar ledare. Andra faktorer som spelar in är hälsoläge, hormonnivåer, tidigare erfarenhet, tid i gruppen, storlek, styrka och "vapen" (hovar och tänder).
Rangordningen gör att det kan bli väldigt stressande för hästarna om man inte tar hänsyn till den vid till exempel placering i stallet. En lågrangad häst som hamnar mellan högrangade kan aldrig slappna av, den kan bli rastlös och äta dåligt. Byt boxar efter hästarnas bästa och ställ gärna jämngamla hästar eller hagkompisar bredvid varandra.
Inte för få hästar
Man ska inte heller ha för få hästar i samma stall. Det har visat sig i studier att hästarna i stall med få hästar inte sover lika mycket djupsömn. Djupsömnen är lika viktig för hästar som för människor.
Även i hagen är det viktigt att tänka på detta. Hagarna måste vara tillräckligt stora och gruppkonstellationen den rätta. De ska trivas med varandra och får inte vara för många för ytan, det ska finnas möjlighet att komma undan. Hästar behöver dessutom röra på sig!
- Man kan inte låta en häst stå stilla i 23 timmar per dygn och sedan förvänta sig att den ska kunna prestera. Det är inte konstigt att de skadar sig, säger Birgitta. Om ni bara har möjlighet att göra små hagar, så gör dem åtminstone avlånga. Då kan hästarna röra på sig och öva sitt flockbeteende som de vill och behöver. Alla hästar behöver gå i hagen, minst tolv timmar om dygnet. Och tänk på att hagvana hästar inte är de som skadar sig. Det är när vi förvägrar dem utevistelse som skaderisken uppkommer.
Kommunicerar med dofter
- Eftersom vi är intelligentare än hästarna borde det vara självklart att vi lärde oss deras språk istället för att kräva motsatsen, framhåller Birgitta.
Hästar kommunicerar främst genom dofter. Till exempel när stoet och hennes nyfödda föl lär sig känna igen varandra. En hingst kan också lukta sig till när ett sto har ägglossning och behöver därför sällan betäcka mer än en gång. Han vet när det lett till befruktning.
- Att lukta är för hästen som att läsa tidningen. Och klipp för guds skull inte bort deras känselhår! vädjar Birgitta. Det är som att kapa bort fingertopparna på oss människor.
När hästen flemmar stänger den in lukten och använder det Jacobsonska organet i gommen, för att lukta riktigt noggrant.
Förenkla vardagen
Birgitta ger ett tips på hur vi kan utnyttja hästens beteende för att förenkla vardagen i stallet:
- Vi kan använda oss av hästens luktsinne och revirhävdande av trånga utrymmen om vi har en häst som är "gödselspridare" i boxen. Lägg in en gödselhög från en annan häst i boxen under några dagar i sträck. Hästen vill inte ha någon annan hästs lukt i sitt revir, och kommer att bajsa där! De brukar sedan fortsätta bajsa på samma plats.
De taktila signalerna, det vill säga beröring, är också mycket viktiga. Därför ska inte hästar gå själva! De behöver få klia och skrubba varandra för att skapa kontakt. Hästar använder även visuella (synliga) signaler, som olika uttryck, kroppsställningar och rörelsemönster. Hästar är ganska tysta djur, som alla bytesdjur är, men det förekommer även en del akustiska (ljud-) signaler, som olika gnäggningar, frustningar och också ljud framställda av kroppsrörelser.
Vår värld är inte hästarnas värld!
- Vi lever inte i samma värld som hästarna, även om vi befinner oss på samma plats, det är viktigt att tänka på, säger Birgitta.
Vi är ursprungligen rovdjur och hästarna bytesdjur, därför uppfattar vi omgivningen olika. En häst kan till exempel inte stanna kvar och titta om det "kanske" är farligt. Hästen är och förblir ett stäppdjur och för dem handlar det om liv och död - då chansar man inte!
Vi kan inte heller behandla hund och häst lika, det är samma där, den ena är rovdjur och den andra bytesdjur. Det styr hela deras beteende och sätt att hantera situationer.
Det är också viktigt att lära sig tolka signaler, så att vi kan undvika olyckor. Vi måste värna vår privata zon och inte låta hästen kliva fram som den vill. Stampa till med foten och skicka tillbaka hästen, precis som en annan häst skulle ha gjort!
- När du hanterar hästen ska den vara fokuserad på dig. Tillåt inget annat! Som Karate Kid sa: "Always look eye", menar Birgitta.
Varför gör inte hästen som du vill?
Om din kommunikation med hästen inte fungerar så är det viktigaste att ta reda på varför! Det är du som är läraren och därmed också du som har ansvaret för att reda ut situationen på ett konstruktivt sätt. Det finns inga elaka hästar, de har inte det sättet att tänka. Fundera på: Kan den inte/orkar den inte eller är den sjuk? Har den ont eller är rädd? Förstår den vad jag menar?
Man måste också se till att man inte försatt hästen i ett hjälplöst tillstånd. Den måste alltid ha ett val, en väg ut. Hästen måste alltid kunna välja, och när den väljer rätt ska den få en positiv förstärkning (till exempel beröm eller en godsak).
- Det är ytterst ovanligt att hästen är bortskämd eller ovillig. Leta i första hand lösningen hos dig själv och hos ditt sätt att kommunicera med hästen.
Var en bra människa för din häst
Ur en hästs synvinkel är en bra människa den som är tydlig i sitt ledarskap, kunnig och tolerant (en unghäst kan till exempel inte förväntas bete sig rätt direkt). Man måste också vara ödmjuk ("Kan det vara mitt fel?") och konsekvent. Inte att förglömma är att vara vänlig, pålitlig, trygg och slutligen att ha humor!
Ett gott ledarskap ger trygghet, då blir hästen också lydig och lycklig. Birgitta avslutar med att säga:
- Tänk på att hästar som kan välja går mest ute, oavsett väder. Låt därför din häst gå ute så mycket som möjligt. Det ökar också hållbarheten om de får röra på sig mycket. Tänk bara på att det inte är pälsen som i första hand skyddar mot kylan, utan underhudsfettet. Se därför till att hästar som går ute mycket har tillräckligt med underhudsfett.
Birgitta Valette arbetar bland annat som lärare på ett naturbruksgymnasium.
Utevistelse med kompisar är en av nycklarna till en lycklig häst.
På en begränsad yta, till exempel i sin box, kan hästen bli revirhävdande.
Mellan den 1-3 september 2006 genomfördes första upplagan av Equitus i Nyköping. Det var ett event där tävlingar, mässa, föreläsningar och clinics samlades under ett och samma tak. Läs mer på:
http://www.equitus.se/
Drivet: ”De miljoner kramarna man får”
Hos Caprifolens voltigeklubb är det inte bara tävling och träning i fokus – utan även en helt ny utveckling av para-voltige.
Dressyrdomaren om en "happy athlete"
Dressyrdomaren och tränaren Øivind Instefjord Ødemotland berättar om vad domaren letar efter och vad en "happy athlete" är.
"Dressyrbedömning är en subjektiv bedömning av objektiva kriterier"
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
”Tillsammans kan vi påverka hästvälfärden”
Inför OS i Paris bjöds representanter från 28 länder in för att diskutera hästvälfärd. Med på konferensen fanns Nina Känsälä från SWB.
Följ med hem till Wilma och Cissi
I ett inslag får vi se hur topphästen Cissi BJ bockar när Wilma rider. Hon säger att det är normalt, men det är inte normalt för en Grand Prix häst.
Se när hon berättar om att tävla med sina idoler och hoppet om OS
Hon hade bara råd med en unghäst
För Camilla har det aldrig varit självklart att rida på välutbildade hästar. Idag tävlar hon Msv B i dressyr med hästen hon köpte som treåring.
Herta, 22, levererar på tävlingsbanan igen
Efter ett uppehåll i avelsboxen är Frida Anderséns OS-häst Herta tillbaka på tävling. Med glädje tar hon sig an uppgiften inom alla tre discipliner.
Med seniortanten och junioren: "Öronen spetsas och hon bara klipper"
Höga hältor kan ha olika ursprung
Hältor som kommer från skador högre upp i benen är ofta mer svårutredda. Veterinär Izabella Granswed reder ut höga hältor kan bero på.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Astrid blev hämtad från skolan med häst
Astrid förväntade sig att bli hämtad som vanligt, men utanför skolan stod istället fyra hästar. Mamma Frida hade planerat en överraskning.
Nya formatet går emot debatten om välfärd
Fälttävlansryttaren Anna Hassö delar sina tankar inför OS i Paris. Med sin gedigna erfarenhet resonerar hon kring hur mästerskapet kan sluta.
70-tal hästar smittade på Hippologum
En streptokockinfektion har drabbat ett 70-tal hästar på Hippologum. Anläggningen stängd och i karantän, skriver Tidningen Ridsport.
Anläggningen kan inte saneras förrän inga nya hästar insjuknar
Seger för Henrik och Glamour Girl i Madrid
Henrik von Eckermann och Glamour Girl vann en femstjärnig 1,45-hoppning i Madrid. De segrade med två sekunders marginal. Eveline Tovek startar i Grand Prix idag.
Så tar du hand om din häst i värmen
Det blir allt varmare, hästar klarar ofta värmen relativt väl men det finns en hel del du kan göra för att din häst ska klara av hettan ännu bättre.
Rätt takt genom bakdelsvändningen
Räkna fyrtakten högt när du tränar på bakdelsvändningar. Så råder A-tränaren Eva- Karin Oscarsson. Hon vill se följsamma händer och mer känsla.
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxar. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!