Hoppning
Publicerad: 2007-12-10
Piet Raymakers lärde ut sin hoppfilosofi
En onsdag i slutet av november kom den holländske toppryttaren Piet Raymakers till Karlshamns ridklubb för att hålla clinic. Han hinner egentligen inte med så mycket kurser, men gjorde plats i det annars späckade schemat för att komma till Blekinge och dela med sig av sin hoppfilosofi.
OS-, VM- och EM-medaljören instruerade med entusiasm och engagemang. Kvällen var organiserad av Emma Odervall i samarbete med ridklubben. Sammanlagt red tre grupper på olika utbildningsnivå, alla ryttare var från hemmaklubben.
- Det är oftast mindre komplicerat att rida än vad ryttaren gör det till, säger Piet.
Framridning - en viktig grundpelare
Första gruppen består av tre ekipage på lätt nivå. Det är Emma Odervall på det fyraåriga stoet Nonsens (e. Non Stop R - Indoctro), Peter Henriksson på femåriga "Fia" (e. Pacific - Larno) och Louise Nilsson på All My Dreams, en sexårig valack (e. Acacio - Stechworth Lad).
Ryttarna får börja med att arbeta hästarna i skritt. Piet poängterar vikten av en ordentlig framridning, han förklarar att hästen är en atlet och därför måste den värmas. Förutom den fysiska effekten finns också psykiska skäl till att värma upp, det vill säga att hästen ska känna sig trygg, avslappnad och vara uppmärksam.
Ryttaren, som också är en atlet, får även tillfälle att bli varm i kläderna inför hoppningen. Piet rekommenderar tio minuter skritt, cirka 15 minuter trav och därefter galopp. Hästen får inte heller värmas för länge så att den tröttnar.
Variation gör hästen glad
Det bästa är en varierad framridning som håller hästen glad, koncentrerad och uppmärksam. Piet menar att man såklart får anpassa sig efter vilken typ av häst man rider.
Han använder skritten till att kontrollera sits och inverkan, hästarna får gå ett steg innanför spåret på ena långsidan och flyttas undan för både inner- och ytterskänkeln så att ryttarna har koll på uppmärksamheten.
Mellan sidvärtsrörelserna skrittas hästarna rakt fram i ett fräschare tempo för att han ska se att de accepterar den framåtdrivande skänkeln. Piet menar att det är lätt att skritta, men det behövs koncentration och medvetenhet från ryttaren ändå!
Bråka inte i onödan
Peters häst, som är lite pigg för dagen, ser ut att helst vilja sätta av i galopp när det är dags för trav.
- Låt din häst få lite längre tygel, men bibehåll kontakten och rid lätt med mindre rörelser, säger Piet.
Han förklarar att man inte ska bråka med hästarna i onödan, är de pigga är det oftast ett tecken på att de är glada vilket alltid bör eftersträvas. Och ju mer aktiv häst, desto mer stilla måste ryttaren vara!
Louises häst är mer åt det andra hållet och hon får tipset att det är hästen som ska jobba och inte hon, därför måste hon se till att hästen blir lite mer framme för skänkeln och mer uppmärksam.
Volter i trav och i galopp
Även i traven arbetas hästarna sidvärts. Rakriktningen sker här på medellinjen med en tempoväxling, och både i trav och i galopp får ryttarna lägga 20-metersvolter.
Emmas fyraåring har lite svårt för galoppvolterna i början, men det blir snabbt bättre.
- Även om fyraåringar är gröna och orutinerade så är det bra att göra volter. Trots att volterna blir stora och kanske inte i galopp hela vägen runt så måste man börja någonstans, säger Piet.
Han fortsätter:
- Volterna och serpentinerna är en förberedelse för svängarna inne på banan, det gäller att ha hästen framme för skänkeln och inte bromsa i själva böjen bara för att man svänger.
Yttertygeln ska hela tiden ha kontakt med hästen och innertygeln ska be den att svänga. Ingen tygel ska bromsa och skänkeln ska hela tiden hålla om hästen. Det är något som Piet återkommer till ofta - skänkeln ska vara intill hästen från det att man sitter upp tills man sitter av, annars gör man hästen vilsen och ryttarens ledarskap försvagas.
- Vi är de som har störst hjärna, vi måste tänka mycket åt hästarna, säger han.
Matnyttig studsserie
Längs läktarlångsidan står en fem-studs uppbyggd med tre meter mellan varje hinder, den byggs först ner till cavalettis med elva bommar. Ryttarna får trava över bommarna ett par gånger. Över travbommar är det viktigt att rida i jämnt tempo och hålla benen intill hästen, menar Piet.
Därefter byggs ett kryss upp. Peter får tipset att sitta mer still, vara följsam med handen efter hindret och bara galoppera genom kortsidan. Louise häst hoppar lite tveksamt, Piet menar att hon inte ska vara rädd att hamna efter i språnget utan hålla om med benen hela tiden och inte släppa allt, dessutom tar hästen bettet själv över hindret om den skulle behöva.
Efter hand byggs studsen upp, hela tiden rider man an i trav och vartannat hinder är ett lågt rättuppstående. Därefter byggs serien om, ryttarna kommer fortfarande in i trav med en travbom innan krysset, därefter är det nu tre galoppbommar fram till ett stigsprång.
Höjer upp lite
Emma ser lite tveksam ut när stigsprånget höjs.
- Hon är ju bara fyra år..., säger hon.
- Inga problem Emma, hon klarar det, uppmuntrar Piet.
Mycket riktigt klarar Nonsens uppgiften galant och med spetsade öron.
- Den här övningen har jag konstant stående hemma, den passar alla hästar, säger Piet. Som övning är den gymnastiserande och stärkande, den inger också trygghet och självförtroende. Kryssen och bommarna emellan gör att hästen hoppar på mitten och i rätt form genom att se sig för. När den är byggd som nu, med tre givna galoppsprång (13,5 meter) och man kommer in i trav så kan man inte komma fel. Då kan man höja eller länga så mycket man vill och då på ett enkelt sätt skapa trygghet hos hästen - även på större hinder.
Hoppar en mindre bana
Med hjälp av sina positiva och engagerande instruktioner får Piet alla tre ekipagen att enkelt hoppa en mindre bana med olika hinder på ett betryggande sätt. Den här kombinationen av hinder används ofta hemma på gården hos Piet, med tanke på variationsmöjligheterna.
Louise, som till vardags tränar för Jan Odervall, tyckte efteråt att Piet var jättebra och inspirerande att rida för. Många av dem som deltog under clinicen tränar till vardags för Jan, som uppmanat sina elever att delta eller att komma för att "se och lära".
- Det är inte ofta man får träna eller lyssna på en sådan som Piet, han är en gedigen ryttare och hästkarl ut i fingerspetsarna, menar Jan, som var med nere i manegen och lät sig inspireras.
Juniorernas tur
Den andra gruppen består av fyra juniorer som alla är på 1,20-1,25-nivå. Emma Odervall är med igen, nu på en mer rutinerad häst som är sex år och efter Irco Mena. Övriga deltagare är Ida Lange på Taxi, en nioårig valack importerad från Holland, Lisa Gustavsson på tioåriga Selma (e. Zeppelin - Imperator), My Strömgren på Goldencoast Gooroo, en sexåring efter Lancetto - Rubloff och Caroline Lundgren på Rough Queen (e. My Rough Diamond - King Elvis).
Framridningen liknar den som första gruppen hade, dock med en extra knorr då hästarna har mer rutin i denna grupp. Här får ryttarna rakrikta sina hästar i galopp på medellinjen och också göra mindre volter i både i trav och i galopp.
Några av ryttarna ställer sig upp i sadeln när det är dags för galopp, då är Piet snabb med att förklara att man ska sitta ner i sadeln redan från början för att hålla kontakt och balans. Kontakten är ett återkommande tema i Piets ridfilosofi - och det gäller både kontakt med hjälp av benen, sitsen och handen. Allt för att relationen mellan häst och ryttare ska vara stabil och förtroendefull, förklarar Piet.
Konsekvens och planering
Han pratar också om planering och fokusering när det gäller framhoppningen på tävling. Alltför ofta ser man ryttare som bara tagit ett par språng på räcket och när deras namn ropas ut hinner de bara med oxern snabbt en gång. Det gäller att vara ute i god tid, planera och aldrig stå stilla med sin häst så att den blir kall - rör på den!
Banhoppningen flyter på i denna grupp och med små, enkla instruktioner får Piet ryttarna att fokusera och förbättra sig. Han poängterar att landningen efter hindret ska kännas "långsam". Hästen ska landa innan ryttaren, som då landar strax efter med upprätt överliv för att bibehålla balansen.
Gott om beröm
Piet är generös med beröm när ryttarna eller hästarna gör rätt. Han förklarar också att om hästen gör fel, till exempel stannar när det inte är befogat, ska bestraffningen komma snabbt och tydligt. Det är en fråga om svart eller vitt, man måste överlag vara väldigt tydlig men mjuk i sin ridning.
Mellan hindren och på kortsidorna får ryttarna ett återkommande tips, bibehåll en jämn rytm utan att bromsa, då kommer avståndet till nästa hinder automatiskt.
Uppvärmning med mer samling
I den sista gruppen rider Emma för tredje gången, nu på Silke - ett sjuårigt sto efter Cardento som ägs av Jan-Ove Hallgren. Här rider också Jessica Rydström på en sexåring efter Feliciano - Beach Boy och Annette Clemedtson på "Nalle" efter Latus II - Caretino, en 13-åring som gått 1,50.
De värmer upp på liknande sätt, men med mycket mer samling i trav och galopp. Ryttarna får rida travöppnor innanför spåret och får lägga till mindre volter, de får också trava mycket långsamt i öppna, hela tiden med skänkeln intill för att kontrollera uppmärksamheten hos hästen. Den ska nästan sakta av - men bara nästan!
Efter det första galoppjobbet samlas hästarna lite mer, i lite högre form, på medellinjen i trav och i galopp. Piet förklarar att det är viktigt att ge efter när hästen ger efter. Han återkommer hela tiden till fraserna "Be good to the horse" och "Don't fight with the horse".
Jättelång oxer
Gruppen hoppar studsövningen och till sist får de komma in i trav, rida tre galoppsprång fram till en stor oxer som är åtminstone två meter lång (Hippsons utsända tyckte att det såg ut som två-studs). Piet förklarar att han aldrig skulle ställa ett sådant hinder separat, han använder det endast i denna typ av "trygghetsövning".
Emma får rådet att hålla om mer med benen på Silke när hon tycker att han är svår att följa. I banhoppningen tycker Piet att Jessica ska använda sig av mindre hand och Anette ska inte bli irriterad om hon river ett hinder utan ha kul med hästen på alla hinder som är kvar att hoppa.
Piets ödmjuka, positiva inställning - med tydliga instruktioner till både häst och ryttare - utgör en tydlig röd tråd genom hela ridsystemet. Hans system är klart framgångsrikt och till synes okomplicerat, för honom själv men också för ryttarna under den här kvällen! Eller som Peter Henriksson som red i den första gruppen påpekade:
- Inte bara en röd tråd, utan ett klart och tydligt luciaband!
En enda publikfråga
Kvällen avslutas med att publiken får ställa frågor. Det blir bara en fråga som ställs, eftersom mycket redan har besvarats under clinicen.
- Hur hopptränar du en fyra-femåring utan att det blir för mycket? undrar en kvinna i publiken.
- I regel hoppas de två gånger i veckan, tisdag och torsdag, och om det inte är någon tävling på helgen så hoppar de lite mer eller större på torsdagen. Det är dock väldigt individuellt! En del hästar kan behöva två till tre dagar i hagen efter en tävling, för att återhämta sig innan de har blivit starka. Det är viktigt att de får växa in i uppgiften som tävlingshästar med både förtroende och styrka.
Piet Raymakers.
Framridningen börjar redan vid skritten.
Några av de serier Piet Raymakers använde sig av under clinicen.
Tre grupper fick chans att rida för Piet...
...som visade sig vara en mycket engagerad instruktör.
När hästen får hjälp av bommar med avståndet kan man passa på att hoppa lite högre.
Hinderuppställningen och den bana som reds under clinicen.
Både åhörare och ryttare var mycket nöjda med kvällen.
Polis utreder Växjö Hästsportcenter för bedrägeri
Hästsportcentret utreds för bedrägeri och urkundsförfalskning. Kommunen anklagar centret för vilseledande uppgifter och fakturaförfalskning.
Lämnade vilseledande uppgifter när de ansökte och beviljades lån
Selfie-rutan i rapsen tillbaka
Linda Ericsson tröttnade på människor och hästar som trampade ner hennes raps. För några år sedan skapade hon en ”selfie-ruta” i sitt rapsfält.
Nytt för i år: avgränsningen syns inte – för att inte förstöra bilderna
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
Köp en bostad - få en häst
I Norrtälje erbjuds köpare av nybyggda bostäder bidrag till en häst. Mäklare Per Johansson berättar att de ville skapa ett attraktivt erbjudande.
"Vill man ha en häst så får man ett bidrag på 100 000 kronor"
Skelettdelar i höbalar – ärendet hos ARN
En kvinna i Hultsfreds kommun fick höbalar med skelettdelar och giftiga växter. Leverantören vägrar häva köpet och ärendet är nu hos ARN.
Mästerskapsponnyn säljs: ”Hjärta av guld”
Ponnyn Waterloo har vunnit i princip allt som går att vinna tillsammans med Moa Elofsson och de avslutade med att bli bäst i norden.
Hur gör man med all ensilageplast?
Varje år förbrukar hästverksamheter stora mängder ensilage. Det genererar plastavfall bestående av polyeten som ska samlas in för att återvinnas.
Bäst i Test hos Kristian von Krusenstierna
Bäst i Test besökte Ågesta gård för att spela in till programmet. Med spänning väntar vi på hur slutresultatet av deras hästiga inslag kommer se ut.
"Babben har ju ett stort hästintresse så de ville göra något med häst"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Bohuslänsk pärla med eget stall
Strax innan Lysekil finns en hästgård med renoverat bostadshus och stall med fem boxa. Till fastigheten tillhör det hela 24 hektar mark.
Arealen är fördelad på jordbruksmark, skogsmark och impediment
"Vad har vi för strategi för framtiden?"
Sveriges hopplandslag är bland det bästa i världen. Samtidigt har tävlingsarrangörer svårt att få ihop det. Det skapar oro för sportens framtid.
600 starter på hopptävling i Värnamo
I helgen går Värnamobygdens Ryttarförenings årliga hopptävling av stapeln, i år med 600 starter. Många hjälper till och stämningen är på topp.
Lada brann ned till grunden
En lada har brunnit ned till grunden i Frölanda. Med tio enheter på plats koncentrerar sig räddningstjänsten på att skydda en närliggande bostad.
Det kan du få för 15 000 kronor i Portugal
Astrid går igenom vad man bör förvänta sig när man köper en häst i Portugal. Hon menar att de flesta bara är ute efter super-fynden, det är svårt.
"Man alltid skaffa sig en käpphäst om man vill vara bombsäker"
Gör ingen skillnad på bom eller högt hinder
En övning som Tobias Grönberg ofta gör är att galoppera över en bom. Då hittar man bjudningen, och kan ta med sig det till högre hinder.
Varför får skimlar hudcancer?
Drygt 80 procent av alla avblekbara skimlar äldre än 15 år får hudcancer. Doktor Anna Hjälm Golovko vid Uppsala Universitet har forskat i ämnet.
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Bondens levebröd används som kuliss
Att fotografera hästar i böljande gula rapsfält är populärt. Men fälten är inte ögongodis utan böndernas levebröd, så glöm inte att be om lov.
Läsarfavorit: "Be alltid om tillstånd och respektera markägaren"
Byggde en haybar av återbrukat material
Agnes Ringvall hittade varken en prisvärd haybar eller en som matchade hennes önskemål. Hon tog då helt enkelt saken i egna händer.
Helgstrand tar ansvar för misshandeln
Misshandel och våld mot hästarna uppmärksammades i dokumentären ”Operation X”. Nu erkänner han att ansvaret ligger hos honom.
”Det är hundra procent mitt fel, hundra tusen procent mitt fel”
”Henrik von Eckermann är gjuten i laget”
Malin Fransson, sportjournalist på DN, menar att säga vilka ryttare som tas ut till sommarens OS i Paris är en delikat och fantastisk svårt uppgift.
En sportjournalists tankar om laguttagningen och OS-formatet
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!